Ökad risk för hjärtmissbildningar hos barn till mammor med typ 1-diabetes

Gravida med typ 1-diabetes löper en högre risk att få barn med hjärtmissbildning. Risken är störst för kvinnor med en hög blodsockernivå under den tidiga graviditeten. Det visar en ny studie av forskare från Karolinska Institutet och Sahlgrenska Akademin som publiceras i BMJ.

Att patienter med typ 1-diabetes drabbas av olika sorters komplikationer har sedan länge varit känt. Nu visar en ny studie att gravida kvinnor med typ 1-diabetes har en ökad risk att få barn med hjärtmissbildningar.

– Vi bekräftar tidigare kunskap att det finns en ökad risk för missbildningar och den risken verkar framför allt bestå av hjärtmissbildningar. Risken för missbildningar påverkas särskilt av faktorer under den tidiga graviditeten och här spelar blodsockret en viktig roll, säger Jonas F. Ludvigsson, professor vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik vid Karolinska Institutet och överläkare vid Barnkliniken på Universitetssjukhuset Örebro.

Studien påvisar en tydlig koppling mellan ökade blodsockernivåer (HbA1c) hos mammor med diabetes och ökad risk för hjärtmissbildning hos barnet. Men även mammor vars blodsocker låg enligt dagens riktlinjer hade en ökad, om än fortfarande liten, risk. Resultaten visar att 3,3 procent av gravida med typ 1-diabetes och blodsockervärden inom de rekommenderade nivåerna fick ett barn med en hjärtmissbildning. Motsvarande siffra för kvinnor utan diabetes var 1,5 procent.

Gravida med typ 1-diabetes som hade ett mycket högt blodsocker, där HbA1c-nivån var 9,1 procent eller högre, löpte en betydligt högre risk.

– Där var risken att få ett barn med hjärtmissbildning så hög som 10,1 procent, eller vart tionde barn. Att risken för missbildningar kan kopplas till blodsockernivån under den tidiga graviditeten kan förklaras av att det är då fostrets organ utvecklas. Samtidigt är många kvinnor inte medvetna om att de är gravida under de första månaderna av graviditeten, säger Jonas F. Ludvigsson.

Därför är det viktigt att denna kunskap finns hos den blivande mamman redan när hon funderar på att skaffa barn, betonar han.

– Här finns troligen en möjlighet att påverka risken för hjärtmissbildningar hos barnet genom att hålla nere blodsockernivån. Samtidigt vet vi som läkare att många gravida kvinnor kämpar oerhört tappert för att hålla nere sitt blodsocker eftersom det inte är en lätt uppgift. Den potentiella nyttan av intensifierad insulinbehandling för att minska risken för hjärtmissbildningar ska också ställas mot eventuella risker hos mor och foster med alltför lågt blodsocker (hypoglykemi), säger Jonas F. Ludvigsson.

Studien gjordes genom att Nationella Diabetesregistret (NDR) samkördes med Patientregistret (PAR) och Medicinska födelseregistret (MFR). I studien jämfördes 2 458 levande födda barn till mammor med typ 1-diabetes med 1 159 865 barn till mammor utan diabetes. Eftersom det är en observationsstudie kan inga säkra slutsatser om orsakssamband dras. Forskarna planerar nu att gå vidare med fler undersökningar inom fältet.

Forskningen genomfördes med stöd av Diabetesfonden, Strategiska forskningsområdet epidemiologi (SfoEpi) vid Karolinska Institutet, Vetenskapsrådet, samt Stockholms läns landsting.

Publikation: ”Periconceptional glycemic control in type 1 diabetes and the risk of major birth defects: population based cohort study in Sweden”. Jonas F. Ludvigsson, Martin Neovius, Jonas Söderling, Soffia Gudbjörnsdottir, Ann-Marie Svensson, Stefan Franzén, Olof Stephansson, Björn Pasternak. BMJ, online 5 juli 2018.

Källa: Karolinska Institutet