Pneumokockvaccination av barn i Stockholms läns landsting har redan resulterat i färre fall av allvarliga infektioner. Även antalet fall av resistenta pneumokocker har minskat.
I Stockholms läns landsting inleddes en allmän pneumokockvaccinering den 1 oktober 2007. Barn vaccineras vid 3, 5 och 12 månader ålder. Detta har under 2008 lett till ett färre antal allvarliga (invasiva) pneumokockinfektioner hos barn under 5 år och inget av dessa barn har drabbats av en infektion orsakad av en pneumokocktyp som ingår i vaccinet.
Antalet fall av pneumokocker med nedsatt känslighet för penicillin ökade 2006 och 2007, men var i fjol åter på den nivå som setts under åren 1999-2005.
- Det är fantastiskt roligt att det beslut som politikerna i Stockholms läns landsting fattade så snabbt har gett resultat, säger Ann-Charlotte Gyllenram, Barnplantornas ordförande. Från Barnplantornas sida vill vi uppmana småbarnsföräldrar och sjukvården att vaccinera alla barn under 5 år.
“Dagisbakterien” som kan leda till dövhet
Pneumokockvaccination ingår från och med årsskiftet 2008/2009 i det allmänna svenska vaccinationsprogrammet. Det innebär att alla barn födda den 1 oktober 2008 eller senare får vaccin utan kostnad. För övriga barn får föräldrarna själva ta ansvar för eventuell vaccination.
Vaccinet ger skydd mot 7 olika varianter av pneumokocker, som kan ge mycket svåra infektioner som hjärnhinneinflammation och blodförgiftning.
Enligt Smittskyddsinstitutet fick 73 barn i Sverige allvarliga pneumokockinfektioner under 2007, varav tre med dödlig utgång inom 5 dagar från insjuknandet. Barn som överlever kan få kvarstående skador, till exempel grava hörselskador eller dövhet.

Källa: Barnplantorna

Genom att följa för tidigt födda barns viktuppgång kan man enkelt avgöra vilka som riskerar att utveckla ögonsjukdomen ROP. Den nya studien från Sahlgrenska akademin tyder på att vägning skulle kunna ersätta betydligt dyrare undersökningar av ögonläkare.
Varje år föds ungefär 1000 svenska barn mer än två månader för tidigt. För tidigt födda barn har ökad risk för sjuklighet i flera viktiga organ, bland annat hjärnan, lungorna, tarmarna och ögonen. Omkring 350 av barnen utvecklar ögonsjukdomen prematurititetsretinopati (retinopathy of prematurity, ROP), som utan behandling kan leda till synskada. Tio procent av barnen, eller ca 100 barn, behöver samma behandling för att undvika blindhet.
- De senaste 50 åren har det varit rutin att alla barn som föds mycket för tidigt undersöks flera gånger av ögonläkare för att upptäcka de barn som behöver behandling mot ROP, men nu kanske den dyra screeningmetoden kan ersättas av en betydligt enklare och billigare metod så att de flesta av barnen slipper ögonundersökning, säger Ann Hellström, ögonprofessor vid Sahlgrenska akademin.
Forskargruppen har tidigare identifierat en annan viktig länk mellan för tidig födelse och kärlsjukdom i ögat, nämligen proteinet IGF-I som är starkt kopplat till barnets viktuppgång. Med hjälp av statistiker vid Göteborgs universitet har forskarna tagit fram en riskbedömningsmodell som kallas WINROP (Weight IGF-I Neonatal ROP), som baseras på veckovisa mätningar av barnets vikt och analyser av nivåerna av IGF-I.
- Men helst vill vi inte behöva ta några blodprover på de prematura barnen och därför ville vi veta om vår modell för övervakning fungerar om man bara använder sig av barnets vikt, och det verkar fungera utmärkt, säger Ann Hellström.
Vid en journalgenomgång matades information om 350 barns veckovisa vikter in i modellen och utfallet jämfördes med de ögonundersökningar som genomförts på barnen.
- Alla riskbarn upptäcktes i genomsnitt ett par månader innan ögonläkaren hade sett tecken på behandlingskrävande ROP. Metoden skulle alltså inte bara kunna spara pengar utan också göra så att barn med ögonproblem kan identifieras tidigare, säger Ann Hellström.
Den nya WINROP-modellen ska nu utvärderas i en stor brittisk studie och även på data från brasilianska och amerikanska barn. Materialen analyseras under sommaren 2009.

Källa: Göteborgs Universitet