Kvaliteten på den specialiserade barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) skiftar så mycket över landet att den inte kan sägas uppfylla hälso- och sjukvårdslagens krav om vård på lika villkor. Det konstaterar Socialstyrelsen efter att ha granskat verksamheten i en nationell tillsyn.
Socialstyrelsens sex regionala tillsynsenheter har besökt 70 enheter och granskat 483 patientjournaler inom BUP över hela landet.
De skillnader man har sett gäller framför allt vårdgivarnas styrning av verksamheten, om man har fått något tydligt uppdrag eller inte och hur vårdgivaren följer upp att barn- och ungdomspsykiatrin uppfyller förväntningarna. Det finns också stora skillnader i hur långt verksamheterna har kommit i sitt arbete med kvalitet och patientsäkerhet.
Läkare medverkar i alltför liten utsträckning i vården. I bara knappt hälften av de granskade journalerna från öppen barnpsykiatrisk vård hade patienterna haft kontakt med en läkare. Det gör det svårt att värdera patienternas hela behov och de riskerar att få fel eller bristfällig vård.
I en femtedel av de granskade journalerna var dokumentationen inte godtagbar. Om det inte går att följa vårdförloppet i journalen och om annan information som är väsentlig för vården saknas är det en säkerhetsrisk för patienterna. Nära hälften av journalerna från den öppna vården som granskats saknar till exempel dokumenterad diagnos.
- Det är oacceptabelt att barn och unga med psykisk ohälsa har så olika förutsättningar att få hjälp beroende på var i landet de bor och till vilken verksamhet de kommer, säger Johan Carlson, chef för Socialstyrelsens tillsynsavdelning.
Varje verksamhet har vid Socialstyrelsens besök fått besked om vad de behöver förbättra. De har också fått skriftliga beslut efter besöken. Senast 2010 ska Socialstyrelsen följa upp att förbättringar har genomförts vid de enheter som hade de största bristerna.
Socialstyrelsen fortsätter att följa upp vården inom BUP genom att varje regional tillsynsenhet inspekterar minst två kliniker per år under ett antal år framåt.

Källa: Socialstyrelsen

Hjärt-Lungfonden delar nu ut tio miljoner kronor till forskning på barns hjärtan. Fem forskare får möjlighet att forska på halvtid under tre år för att ge barn med hjärtfel ett bättre och längre liv.
I februari varje år är det Alla barnhjärtans månad, då Hjärt-Lungfonden samlar in pengar till forskning på barns hjärtan. Tack vare gåvor från svenska folket kan Hjärt-Lungfonden nu dela ut tio miljoner kronor till fem forskartjänster inom barnkardiologi. De utvalda forskarna är:
Docent Sven-Erik Sonesson, överläkare i barnkardiologi, Astrid Lindgrens barnsjukhus, Solna, för forskning som ska utveckla metoder att tidigt identifiera foster som håller på att få en allvarlig hjärtarytmi och öka möjligheterna ställa rätt diagnos hos dem som redan är drabbade.
Docent Mats Mellander, överläkare, Barnhjärtenheten, Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, Göteborg, för forskning som ska förbättra metoderna att upptäcka hjärtmissbildningar på fosterstadiet. Framför allt handlar det om förträngning på stora kroppspulsådern, som innebär en allvarlig risk för nyfödda barn om det inte upptäcks.
Bengt Johansson, överläkare i kardiologi, Hjärtcentrum, Norrlands universitetssjukhus, Umeå, för att utveckla diagnostik och behandling vid det medfödda hjärtfelet Fallots tetrad och bättre kunna bedöma och behandla läckage i lungpulsåderns klaff.
Gunnar Sjöberg, biträdande överläkare i barnkardiologi, Astrid Lindgrens barnsjukhus, Solna, för forskning kring genetiska orsaker till hjärtmuskelsjukdomar hos barn.
Håkan Wåhlander, överläkare, Barnhjärtcentrum, Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, Göteborg, för forskning som bland annat ska förbättra värderingen av tillståndet hos svårt hjärtsjuka barn, till exempel under intensivvård.
- Under Alla barnhjärtans månad i februari lyckades vi samla in 15 miljoner kronor till forskning som ska hjälpa barn med hjärtfel, säger Staffan Josephson, Hjärt-Lungfondens generalsekreterare. Vi delar nu ut tio miljoner till forskartjänster och vi kommer att dela ut ytterligare fem miljoner kronor till forskningsprojekt inom barnkardiologi.
Källa: Hjärt Lungfonden

Varje dag föds ett barn mer än 12 veckor för tidigt i Sverige. Överlevnaden för dessa extremt för tidigt födda barn är högre i Sverige jämfört med omvärlden. Det visar en svensk studie som idag den 3 juni, publiceras i den ansedda vetenskapliga tidskriften JAMA.
Bakgrunden till studien – EXPRESS (Extremely Preterm Infant Study in Sweden) – är den debatt som pågår om vården av de extremt för tidigt födda barnen, om deras risker att dö och att ådra sig skador som kan medföra framtida funktionshinder.
Studien är ett nationellt samarbetsprojekt som engagerat forskare, förlossnings- och barnläkare vid de medicinska fakulteterna och universitetssjukhusen i Sverige.
Huvudansvarig för studien är professor Karel Maršál, forskare och förlossningsläkare vid Lunds universitet och Universitetssjukhuset i Lund.
- Fram till nu har det inte funnits en aktuell och landsomfattande kartläggning som kunnat ge stöd i dessa frågor åt familjer, beslutsfattare och personal i vården, säger professor Karel Maršál.
Under en 3-årsperiod, från 2004 till 2007, samlades uppgifter in om alla barn födda i Sverige före 27 fullbordade graviditetsveckor. Totalt inkluderades 1011 barn, varav 707 var
levandefödda och 304 var dödfödda. Nittioen procent av de levande födda barnen vårdades på neonatala intensivvårdsavdelningar, och av dessa överlevde 78% till 1 års ålder.

Överlevnaden bland intensivvårdade barn varierade från 26% vid 22 graviditetsveckor till 65% vid 23 veckor, 73% vid 24 veckor, 84% vid 25 veckor och 86% vid födelse i 26:e graviditetsveckan.

- Den höga överlevnaden bland extremt för tidigt födda i Sverige beror troligen på ett aktivt omhändertagande av den gravida kvinnan, och på intensivvård och god omvårdnad av barnen, säger Karel Maršál.
Åtgärder som var förknippade med högre 1-årsöverlevnad bland barnen var behandling av den födande kvinnan med läkemedel som stillar värkarbetet och kortison för att påskynda fostrets lungmognad, samt snabbt insatt lungläkemedel (surfactant) till barnen efter födelsen. Bland de överlevande barnen uppvisade knappt hälften (45%) inga svåra komplikationer i
nyföddhetsperioden, medan drygt hälften (55%) drabbades av en eller flera komplikationer såsom hjärnblödning/hjärninfarkt, ögon- respektive tarmkomplikation, och svår lungsjukdom.
-Sjuklighet i nyföddhetsperioden är inte detsamma som bestående handikapp, mycket kan läka ut med tiden. Men den höga frekvensen nyföddhetsproblem, samt att komplikationer kan visa sig senare, gör att barnen behöver följas upp under en längre tid, säger professor Mikael Norman vid Karolinska Institutet och en av medförfattarna till rapporten i JAMA.

Källa: Lunds Universitet