En komplett barnlungfysiologisk utrustning möjliggör nu att följa barn med kroniska lungsjukdomar, som till exempel cystisk fibros och snabbt avslöja en försämring och behandla den innan kroniska skador uppstår. En annan viktig grupp är för tidigt födda barn med lungproblem.
Barnmedicin 2 och Fysiologkliniken på Karolinska Huddinge har sedan många år samarbetat vad gäller lungfunktionsundersökningar på barn. Samarbetet har utvecklats och förstärkts genom åren. Nu har man tillsammans invigt en barnlungfysiologisk enhet.

– Tidigare metoder mäter främst förändringar i stora och medelstora luftrör. Funktionen i de små luftrören är lika viktiga att mäta, men betydligt svårare. De små luftrören kallas därför ofta lungans tysta zon. Senaste tillskottet av mätutrustning ger möjlighet att även bedöma funktionen i de små luftrören genom gas in- och utsköljningsteknik. Detta gör att vi nu kan utföra en komplett bedömning av lungans funktion och därmed ligger vi i den internationella frontlinjen för lungfunktionsundersökningar på små barn, säger överläkare Lars Lagerstrand, Fysiologkliniken. Denna mätning har fördelen att den även kan användas på äldre barn och vuxna och att normalvärdet är i princip oförändrat i alla åldrar. Tekniken lämpar sig därför särskilt väl för att följa kroniska lungsjukdomar.

Källa: Karolinska Universitetssjukhuset

De senaste decenniernas ökning av barnfetma i Europa kan höra samman med att reklam för onyttig mat i högre utsträckning riktar sig direkt till barnen. Synen på hur tydligt sambandet är och eventuella åtgärder mot barnfetman varierar dock mellan länder och beroende på hur starka kommersiella intressen som finns hos tillfrågade organisationer och forskare. Det visar en intervjubaserad översyn som gjorts av bland annat experter vid Karolinska Institutet på uppdrag av EU-kommissionen.
Trots att man kan se en stabilisering när det gäller utvecklingen av barnfetma, lider fortfarande åtskilliga miljoner barn i Europa av fetma med tillhörande risk för följdsjukdomar. Ett syfte med det sameuropeiska projektet Policies on Marketing Food and Beverages to Children (PolMark) har varit att undersöka behovet av ökade insatser för att minska barnfetman. Forskare från elva länder, däribland Sverige, har intervjuat andra folkhälsoforskare, konsumentorganisationer och intresseorganisationer inom industri, handel och reklam i sina respektive hemländer.
– Den mest kontroversiella frågan i det här sammanhanget är ju eventuella begränsningar av reklam om onyttig mat. Här kunde vi se att nyckelaktörerna har väldigt olika uppfattning om vad som kan och bör göras, säger Filippa von Haartman vid Karolinska Institutets folkhälsoakademi och samordnare av den svenska delen av rapporten.
I Sverige bedömdes effekterna av reklamen på barnens matvanor vara mindre, jämfört med bedömningen i många andra europeiska länder. Något som möjligen kan bero på att tv-reklam och direktutskick riktad till barn under 16 år är förbjuden i vårt land. Men en hel del reklam når ändå barnen via Internet och från vissa utlandsbaserade tv-kanaler. Många intervjuade uttryckte att marknadsföring av mat till barn på Internet är ett område som idag saknar tillräcklig reglering.
Synen på effekterna av reklamen varierade – inte oväntat – beroende på om organisationen var vinstdrivande eller inte. Representanter för näringslivet bedömde effekterna av marknadsföring riktad mot barn som mindre utslagsgivande jämfört med hur icke-kommersiella aktörer såg på sambandet reklam och barnfetma. Alla intervjuade ansåg dock att det kan finnas en koppling mellan viss reklam och övervikt bland barn.
Näringslivet föredrog egenåtgärdsprogram och frivilligt agerande för att reglera matreklamen till barn, medan ickekommersiella aktörer ansåg att lagstiftning är den mest effektiva metoden.
– Att det nu finns en reklamombudsman i Sverige uppfattas som mycket positivt av såväl industrin som konsumentorganisationer, säger Filippa von Haartman.
PolMark-projektet leds av International Association for the Study of Obesity och pågår fram till årsskiftet. Medverkande länder är Belgien, Cypern, Danmark, Frankrike, Irland, Polen, Slovenien, Spanien, Storbritannien, Sverige och Tjeckien. Resultaten av studien kommer att beaktas i EU Kommissionens översyn av sitt handlingsprogram för nutrition, övervikt och fetma, där frågor om marknadsföring av mat till barn ingår som en viktig del. PolMark projektet är dock fristående från EU-kommissionen.
Karolinska Institutets folkhälsoakademi har som främsta uppgift att främja folkhälsan. Här bedrivs folkhälsovetenskaplig forskning och utbildning samt strategiskt och praktiskt folkhälsoarbete på regional och nationell nivå. Stockholms läns landsting beställer stora delar av sitt folkhälsoarbete från Karolinska Institutets folkhälsoakademi.
Rapport: Stakeholder views on policy options for marketing food and beverages to children; Findings from the PolMark project in Sweden, Filippa von Haartman, Karolinska Institutets folkhälsoakademi 2009:9, ISBN 978-91-86313-08-1. Hämta pdf på: http://ki.se/kfa

Källa: Karolinska Institutets folkhälsoakademi

Many children’s behavior problems fade prior to adolescence, while others do not. What differentiates these two groups? Oftentimes, it’s the moms’ prenatal anxiety, according to an article co-authored by a University of Alabama researcher and publishing in the August issue of the American Journal of Psychiatry.

Partner cruelty to the mother, harsh parenting and high levels of under-controlled temperaments in the children’s first years of life were also identified by the researchers as increasing the risk of conduct problems continuing into adolescence.

“… maternal anxiety, both prenatal and early post-partum, is critical in differentiating youths with persistent conduct problems from youths with childhood-limited conduct problems,” wrote Dr. Edward D. “Ted” Barker, an assistant professor and researcher in UA’s Center for the Prevention of Youth Behavior Problems, in the article he co-authored with Dr. Barbara Maughan, of the King’s College of London.

Less than 50 percent of young children exhibiting high levels of conduct problems, including fighting, stealing and lying, will continue displaying these problems in adolescence. The research studied which risk factors distinguished the two groups.

“The results support intervention efforts that ‘start at the beginning’ and offer high-risk mothers health and psychological support beginning with their first obstetric screening,” the researchers wrote.

The research relied on data collected on more than 7,000 children ranging from 18 weeks in pregnancy to age 13.

UA’s Center for the Prevention of Youth Behavior Problems is an interdisciplinary research center housed in the psychology department, which is part of UA’s College of Arts and Sciences. The Center brings together researchers in efforts to better understand youth problems and then develop solutions and advocate for better treatment policy.

Source: University of Alabama

Clinicians often prescribe antibiotics for treatment of uncomplicated acute otitis media (AOM) in children despite lack of evidence for improved outcomes. To examine the effects of antibiotic treatment on recurrence of AOM, investigators in the Netherlands surveyed parents of 240 children (age range, 6 months to 2 years) about 3 years after the children had participated in a multicenter, randomized, double-blind trial of amoxicillin (40 mg/kg/day in 3 doses) or placebo for treatment of AOM (JW Emerg Med Apr 1 2000). Seventy percent of parents returned questionnaires.

Parents reported at least one episode of AOM since the 6-month posttreatment follow-up visit significantly more often in the amoxicillin group than in the placebo group (63% vs. 43%). Even after adjustment for confounding factors, children in the amoxicillin group had 2.5 times the risk for recurrence. In sensitivity analysis among children who were not prescribed antibiotics during the 6 months after randomized treatment, the adjusted odds ratio for recurrence was 4.4. Ear, nose, and throat surgery was less likely in the amoxicillin group (21% vs. 30%). The authors note that wide confidence intervals limit interpretation of the results and caution that the findings cannot be generalized to children with underlying disease or who live in underresourced conditions.

Comment: One more nail in the coffin for antibiotic use in simple otitis media! This practice increases risk for colonization with resistant pathogens and recurrent infections in individual children and contributes to antibiotic resistance in the general population. In uncomplicated cases, reassure parents that resolution without antibiotics is the rule, not the exception, and try a “wait-and-see prescription,” rather than immediately starting unnecessary antibiotics.

Source: Journal Watch Emergency Medicine August 7, 2009

Women with a family history of breast cancer appear to have a lower risk of developing the disease before menopause if they have ever breastfed a child, according to a report in the August 10/24 issue of Archives of Internal Medicine, one of the JAMA/Archives journals.

More women around the world develop breast cancer than any other malignancy, according to background information in the article. Established risk factors include a family history, beginning menstruation at an early age and not having children or having a first child at a late age.

Alison M. Stuebe, M.D., M.Sc., then of Brigham and Women’s Hospital and Harvard Medical School, Boston, and now of the University of North Carolina at Chapel Hill, and colleagues used information from 60,075 women who had given birth and who participated in the Nurses’ Health Study between 1997 and 2005. Each woman completed a detailed questionnaire on demographic characteristics, body measurements and lifestyle factors, with follow-up questionnaires every two years. Breastfeeding history was assessed in detail on the 1997 questionnaire, and on each subsequent follow-up the women were asked to report whether they had been diagnosed with breast cancer.

Through the end of the study—June 2005—a total of 608 cases of premenopausal breast cancer were diagnosed, at an average age of 46.2 years. Women who had a first-degree relative with breast cancer had a lower risk of developing the disease if they had ever breastfed than if they had never breastfed. The association did not appear to change based on duration of breastfeeding, whether breastfeeding was exclusive or whether the woman experienced amenorrhea (absence of menstruation) as a result. There was no association between breastfeeding and breast cancer among women without a family history.

Women who did not breastfeed but used medication to suppress breast milk production also appeared to have a lower risk of breast cancer than women who neither breastfed nor used lactation suppression. This association could be related to disordered involution, or a malfunction in the process by which mammary tissue returns to its pre-pregnant state caused by engorgement and inflammation, the authors note.

“Future studies of interactions among breastfeeding history, family history and genotypes associated with breast cancer risk will be needed to confirm these associations and explore underlying mechanisms,” they write. In the meantime, the observed risk reduction compared favorably to that experienced by high-risk women taking hormonal treatments such as tamoxifen, they continue. “Moreover, breastfeeding is associated with multiple other health benefits for both mother and child. These data suggest that women with a family history of breast cancer should be strongly encouraged to breastfeed.”
Source: Arch Intern Med. 2009;169[15]:1364-1371.www.jamamedia.org.)

Hittills har det bara varit omedelbar nedkylning av det nyfödda barnet som har kunnat förhindra hjärnskador efter syrebrist i samband med förlossningen. Nu öppnar forskningsresultat från Sahlgrenska akademin och Sahlgrenska Universitetssjukhuset för en ny effektiv behandling som kan påbörjas så sent som två dygn efter födseln.

Den nya behandlingen innebär att de nyfödda barnen under två veckors tid får injektioner med erytropoietin, ett hormon som stimulerar bildningen av röda blodkroppar.
- För första gången visar vi att det går att påverka utgången av de hjärnskador som uppstår av syrebrist i samband med förlossningen betydligt senare än de sex timmar man har på sig innan det är för sent att behandla syrebristen med kyla, säger Klas Blomgren, adjungerad professor i pediatrik vid Sahlgrenska akademin och specialistläkare vid Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus.

Forskningsresultaten presenteras i det senaste numret av den ansedda medicinska tidskriften Pediatrics och är ett resultat av ett samarbete mellan svenska och kinesiska forskare. I studien behandlades drygt 150 fullgångna, nyfödda spädbarn, varav hälften fick små doser erytropoietin varannan dag. När barnen blivit ett och ett halvt år gamla utvärderades deras neurologiska tillstånd.

- Av de barn som behandlades med erytropoietin var det bara hälften så många som hade utvecklat en allvarlig neurologisk funktionsnedsättning eller som hade avlidit av sina skador. Hormonbehandlingen förbättrar alltså prognosen väsentligt i ett längre perspektiv, säger Klas Blomgren.

Barnen i studien hade måttlig eller allvarlig syrebrist vid födseln, men det var bara barn med måttlig syrebrist som hjälptes av hormonbehandlingen.
- Vi tror att erytropoietin har en regenerativ och stimulerande effekt på återhämtningen och hjärnans utveckling efter skadan. Det verkar vara en säker behandling, nästan utan biverkningar, och dessutom är det billigare och tekniskt sett enklare jämfört med nedkylning. Det gör att behandlingen kan få en större spridning, även till utvecklingsländer, säger Klas Blomgren.

Källa: Sahlgrenska sjukhuset

Zink- och järnbrist är vanligt hos spädbarn i utvecklingsländer. Tidigare studier, som främst gjorts i hög- och medelinkomstländer, indikerar att barn som under de sex första månaderna enbart fått mat via amning löper ökad risk att drabbas av järnbrist. Men i utvecklingsländer finns inget sådant samband, visar en ny studie av barn i Bangladesh som letts av forskare vid Uppsala universitet.

Spädbarn har under sitt första levnadsår ett stort behov av järn och zink. Brist på järn kan försämra barnets neurologiska utveckling, medan zinkbrist kan hämma tillväxten och göra barnet mer känsligt för infektioner eftersom det försämrar immunförsvaret. Risken för järn- och zinkbrist är speciellt hög bland barn med låg födelsevikt och barn vars mödrar är undernärda. Nivån av ferritin i blodet är ett mått på nivåerna av järn i kroppen. När de är under ett visst gränsvärde bedöms barnet ha järnbrist. Tidigare rapporter har visat lägre nivåer av ferritin i blodet hos barn som ammas exklusivt i sex månader, jämfört med barn som tidigt får tillskott av annan mat. Samtidigt rekommenderar världshälsoorganisationen WHO exklusiv amning fram till sex månaders ålder.

Den nya studien, som publicerats i tidskriften Journal of Nutrition, baserar sig på data från en tidigare, randomiserad studie där man samlat in uppgifter om drygt tusen mödrar och barn på landsbygden i Bangladesh. Amning är mycket vanligt i Bangladesh, och alla barnen i studien ammades. Studien visar att risken att drabbas av zinkbrist, järnbrist eller anemi inte påverkades av hur länge barnet fått mat enbart genom amning.

De barn som inte fick tillskott i form av annan mat eller dryck under sina första fyra till sex månader hade vid sex månaders ålder högre nivåer av plasmazink i blodet än de barn som fick tillskott. Detta skulle enligt forskarna kunna bero på att exklusiv amning skyddar mot infektioner som orsakar förluster av zink.

- Vi drar slutsatsen att den höga förekomsten av zinkbrist, järnbrist och anemi bland dessa spädbarn i Bangladesh inte beror på att de ammats exklusivt. För att minska hälsoriskerna som järn- och zinkbrist medför föreslår vi förebyggande åtgärder som att förbättra kosten för kvinnor före och under graviditeten och att förebygga låg födelsevikt, säger Hanna Eneroth vid institutionen för kvinnors och barns hälsa.

Studien är en del av ett omfattande internationellt forskningsprojekt med syftet att främja mödrars och barns hälsa på landsbygden i Bangladesh.

Källa: Uppsala Universitet

I en ny studie som publiceras i tidskriften American Journal of Human Genetics visar Uppsalaforskare på orsaken till en variant av hudsjukdomen iktyos – det så kallade iktyos prematuritetssyndromet. Vid sjukdomen sätter det sjuka fostret igång värkarbetet redan under graviditetsvecka 28-30 och uppvisar svåra hudförändringar vid födseln som ger livslånga besvär.

Orsaken till sjukdomen är störd fettsyretransport i huden, en störning som orsakas av mutationer på gennivå. Det visar studien som gjorts av Uppsalaforskare i samarbete med forskare från Frankrike, Österrike och Algeriet.

Studien visar att iktyos prematuritetssyndromet (IPS) orsakas av mutationer på gennivå, som i sin tur resulterar i förändringar av ett specifikt protein kallat FATP4. Proteinet är viktigt för upptaget av de fettsyror som redan under fosterstadiet behövs för uppbyggnaden av hornlagret, hudens yttersta lager. Förändringarna medför att patienter uppvisar en störning av fettsyretransporten i det yttersta hudlagret, vilket orsakar sjukdomstillståndet.

Studien är publicerad i det senaste numret av den amerikanska tidskriften American Journal of Human Genetics (AJHG).
- Det här är den första sjukdomen som visat sig orsakas av mutationer i en fettransportör av det här slaget, säger Joakim Klar, som är forskare på institutionen för genetik och patologi vid Uppsala universitet.

Upptäckten kommer att medföra möjligheten att fastställa en sjukdomsdiagnos redan på fosterstadiet med ett DNA-test.
- Förhoppningen är att upptäckten även kan leda till förbättrad behandling av sjukdomen nu när vi vet hur den uppkommer, säger Joakim Klar.

Sjukdomsgruppen iktyos omfattar mer än 20 olika ärftliga tillstånd som kännetecknas av kraftigt förtjockat hornlager i huden och fjällning inom stora hudpartier. Alla former av iktyos ger skador på hudens skyddande funktion (så kallade barriärskador). Huden blir torr, förtjockad, fjällig och ibland även rodnad.

Läs artikeln på tidsskriftens hemsida: http://www.cell.com/AJHG/abstract/S0002-9297(09)00282-1

Källa: Uppsala Universitet