Nya innovationer ska lösa samhällsutmaningar

Minskad köttkonsumtion, ett vaccinationskort mot fejkade filmer och en modell som ska förhindra att unga hoppar av skolan. Det är några av idéerna som deltagarna i årets omgång av Social Impact Lab kommer att jobba med.

Fem forskare och en extern deltagare från regionen utgör det nya gänget vid Social Impact Lab på Örebro universitet. Under hela 2019 kommer de att jobba en dag i veckan med att utveckla sina idéer till sociala innovationer.

– Det handlar om idéer som ska leda till innovativa lösningar på sociala utmaningar. Tanken är att idéerna ska erbjudas till och utvecklas tillsammans med samhällets olika aktörer, säger Åsa Allard, verksamhetsledare på Social Impact Lab.

Miriam von Schantz är lektor i medie- och kommunikationsvetenskap. Hon kommer att jobba med att utveckla ett slags audiovisuellt vaccinationskort, som ska hjälpa oss att tänka kritiskt kring rörliga bilder. Något som är högaktuellt genom debatten om deepfakes, alltså manipulerade filmer där avancerad teknik använts för att få oss att tro att exempelvis en politiker har sagt saker som hen aldrig har gjort.

– Bristande kompetens att förhålla sig kritiskt till rörliga bilder och hur dessa relaterar till verkligheten har långtgående konsekvenser för både demokratin och individens välbefinnande.

Enligt Miriam von Schantz har problematiken med åskådarens relation till rörliga bilder och dess sanningsanspråk funnits lika länge som vi har haft rörliga bilder.  Men frågan blir allt mer komplex i ett samhälle som präglas mer och mer av digital kommunikation.

– Det kommer nya digitala verktyg hela tiden som försvårar för oss som medborgare att veta vad som är sant eller inte, säger hon.

Bättre vård för patienter inom slutenvården

Veikko Pelto-Piri är socionom och forskar vid Universitetssjukhuset i Örebro. Han är också affilierad forskare vid Institutionen för medicinska vetenskaper på Örebro universitet. Hans mål är att ta fram ett program som ska förbättra både arbetsmiljön och vården för patienter som finns inom den psykiatriska heldygnsvården.

– Med jämna mellanrum uppmärksammas brister inom det här området, men de statliga satsningar som görs handlar oftast om öppenvården och sällan om de patienter som finns inom den slutna psykiatrin.

Veikko Pelto-Piri har inspirerats av en brittisk modell, som han hoppas kunna anpassa efter svenska förhållanden.

– Målet är både att stärka personalen och att minska sjukskrivningstiden för patienter, säger han.

Josefine Karlsson vid Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap forskar om kognitiva läsförståelseprocesser hos barn. Hon ska under året samarbeta med AI-forskare och lärare för att vidareutveckla sin innovation: en digital läskompis som ska hjälpa barn med lässtrategier och få barnen att själva fundera kring sin läsförståelse.

– Jag har burit med mig den här idén och testat den i olika sammanhang under ett par år. Nu får jag äntligen en chans att sjösätta idén och jobba fram något konkret.

Vill minska köttkonsumtionen

Joakim Norberg är psykolog och lektor vid Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete. Han kommer att titta på hur till exempel skolbespisningar och matvarubutiker skulle kunna utformas så att konsumenterna lättare kan välja vegetariska produkter i stället för kött.

– Vår omfattande köttkonsumtion är en starkt bidragande orsak till flera av vår tids mest akuta samhällsproblem, som klimatförändringar och välfärdssjukdomar. Genom att hjälpa fler människor att välja vegetarisk mat hoppas jag att vi kommer att kunna se förbättringar i både folkhälsa och miljö.

Laila Berglund jobbar som utvecklingsledare inom området för utbildning och arbetsmarknad på Region Örebro län. De senaste tre åren har hon varit projektledare för #jagmed – unga till utbildning och arbete, ett projekt som handlar om att förebygga att ungdomar mellan 15-24 år hoppar av skolan och att motivera ungdomar som redan har hoppat av att komma tillbaka till studierna.

Under sitt år i Social Impact Lab hoppas hon kunna utveckla en modell som förebygger skolavhopp. Modellen bygger på metoder, arbetssätt och resultat från de projekt som pågår inom #jagmed.

– Närmast mig finns alltid barnen och ungdomarna. Mitt arbete ska bidra till att göra en positiv skillnad för individen och jag kommer att jobba med organisationer som vill testa, utveckla och implementera nya metoder och arbetssätt som funkar för att få fler ungdomar att klara av skolan, säger hon.

Stöd för våldsutsatta barn

Ett av målen för Social Impact Lab är att forskning och kunskap som finns vid Örebro universitet ska nå ut i samhället och göra nytta. Något som Åsa Källström, professor i socialt arbete, ser fram emot. Hennes idé handlar om att utveckla ett nytt arbetssätt för individuellt stöd till barn som utsatts för våld i hemmet, baserat på ny svensk forskning och erfarenheter från både Sverige och andra länder.

– Jag har forskat om våldsutsatta barn och insatser för dem i mer än 20 år, så jag känner ett samhällsansvar för att använda resultaten av min och mina kollegors forskning till något som kan förbättra livskvaliteten för dessa barn, säger Åsa Källström, professor i socialt arbete.

 

Här kan du mer läsa om Social Impact Lab och de nya deltagarna

Källa: Örebro universitet

Karolinska Universitetssjukhuset lanserar Neonatalappen för att stödja föräldrar med barn som behöver neonatalvård

Under 2017 vårdades 10 835 barn i svensk neonatalvård. Det innebar att 9,4 procent av alla barn som föddes behövde neonatalvård. 2387 av dessa var bosatta i Stockholms län. I Sverige föds ungefär sex procent av alla barn för tidigt dvs. före den 37:e veckan.

Ett barn som föds i 22–27 veckan behöver i genomsnitt vårdas i genomsnitt 80 dagar på neonatalavdelningen. Det ska jämföras med 4,1 dygn för ett barn som föds i 37:e veckan eller senare. När barnet föds tidigare än planerat eller om det föds i fullgången tid och är sjukt, blir ingenting som nyblivna föräldrar väntar sig.

– Att bli förälder till ett barn i behov av neonatalvård kan i många fall innebära en kris och leda till känslomässiga reaktioner hos föräldrarna. Vi vet att föräldrar och anhöriga ofta behöver stöd och information under sjukhusvistelsen men också efter det att de kommit hem. Därför lanserar vi nu Neonatalappen, säger Jessica Schiött Vårdenhetschef Patientområde sjuka nyfödda barn.

Genom att använda en digital plattform som stöd kan vi samla all information om vad det innebär att ha ett barn som är för tidigt fött på ett ställe och kommunicera via fler typer av medier. Appen innehåller text, bilder, filmer och poddavsnitt från Neopodden. Dessutom finns bildstödsmaterial för de som behöver enkel information på olika språk och för de som har svårt att uppfatta skriven text.

Med Neonatalappen når vi också ut till fler än bara de som befinner sig på avdelningen. Vänner och släktingar kan ta del av samma information som föräldrarna på sjukhuset. På så sätt kan vi underlätta för våra familjer så att de lättare kan få rätt stöd och förståelse från närstående. Neopodden som lanserades i april har redan laddats ned över 6500 gånger.

– Appen kommer aldrig att kunna ersätta samtal med föräldrar, men kan fungera som ett komplement och stöd när det passar dem, säger Jessica Schiött.

Källa: Karolinska sjukhuset

De flesta skolelever rör sig för lite

Allt för många barn och unga rör på sig för lite. Det är vanligare att pojkar tränar regelbundet än att flickor gör det. Det visar nya resultat från Folkhälsomyndighetens undersökning Skolbarns hälsovanor.

De allra flesta barn och unga i 11-, 13- och 15-årsåldern gillar sina liv och skattar sin hälsa som god. Den senaste mätningen visar också att färre har levnadsvanor som är skadliga för hälsan: användningen av alkohol och tobak fortsätter att minska och är nu nere på historiskt låga nivåer, och färre än tidigare dricker läsk och äter godis dagligen.

Men samtidigt sitter många barn och ungdomar för mycket under sin vakna tid. Bland de 15-åriga tjejerna är det ungefär var tionde (9 procent) som rör sig tillräckligt. De mest aktiva finns bland de 11-åriga pojkarna där nästan var fjärde (23 procent) rör sig minst en timma om dagen.

Regelbunden fysisk aktivitet har en mängd positiva hälsoeffekter, både fysiska och psykiska. Effekterna har visats i en rad vetenskapliga studier och kan ses på bland annat kondition, balans, styrka, BMI, sömnkvalitet och koncentrationsförmåga. Därför rekommenderar bland annat WHO minst 60 minuters måttligt ansträngande fysisk aktivitet om dagen.

– Att uppmuntra och göra det möjligt för barn och ungdomar att röra på sig mer, och inte minst bli intresserade av att röra på sig, är en viktig uppgift för hela samhället och vuxenvärlden, säger Maria Corell, utredare på Folkhälsomyndigheten.

Omkring fyra av tio pojkar och tre av tio flickor uppger att de tränar utanför skoltid minst fyra gånger i veckan.

Under våren kommer resultat från en fördjupad undersökning där nivån på skolbarns rörelse i vardagen har mätts objektivt. Skolbarns hälsovanor är en undersökning där eleverna själva svarar på frågor.

Nu publiceras den senaste stora enkätundersökningen i sin helhet. Folkhälsomyndigheten har tidigare lyft de resultat som pekar på en oroande utveckling av psykosomatiska besvär bland 11-åringarna. Andra resultat i korthet är bland annat:

  • Trivseln i skolan har minskat sedan den förra undersökningen, och stressen ökat
  • Allt fler elever blir mobbade
  • Flickor är mindre nöjda med sin hälsa och sin kropp än pojkar.

– Skolbarns hälsovanor är viktig undersökning där vi får möjlighet att följa utvecklingen över tid när det gäller levnadsvanor och förhållanden som påverkar barns och ungdomars hälsa. På så vis får vi underlag för att se var insatser behöver göras för att främja utvecklingen av en god hälsa på lika villkor, säger Maria Corell.

Om undersökningen

  • Skolbarns hälsovanor är en enkätundersökning som genomförs vart fjärde år bland barn som är 11, 13 och 15 år gamla. Den är en internationell studie som samordnas av Världshälsoorganisationen (WHO). Sverige har deltagit sedan 1985.
  • Under 2017/18 gjordes den nionde datainsamlingen där 4 200 elever från cirka 200 skolor över hela landet deltog. Det motsvarar en svarsfrekvens på 42 procent.

Kraftigt sänkt fysisk aktivitet bland unga

Mellan år 2000 och 2017 sjönk den fysiska aktiviteten, mätt i steg per dag, med 24 procent för 14-åriga flickor och med 30 procent för jämnåriga pojkar. Det visar en studie vid Göteborgs universitet som jämfört den vardagliga fysiska aktiviteten bland äldre barn och ungdomar i några kommuner i sydöstra Sverige.

– Den främsta förklaringen vi kan hitta är den dramatiskt ökade användningen av internet på telefoner och på läsplattor i de ungas vardagliga liv sedan 2010, något som sannolikt lett till ökad inaktivitet, säger Anders Raustorp, en av forskarna bakom studien.

År 2000 ingick 332 barn och ungdomar i undersökningen, år 2017 deltog 532 barn och ungdomar. Vid båda tillfällena var de i åldrarna 8, 11 och 14 år.

Mätte vardagsaktiviteten
Barnen går i samma sex skolor i tre medelklassområden. Likadana protokoll, förfarande och instrument har använts, i detta fall så kallade pedometrar – stegräknare som mäter steg per dag. I studien fångas alltså barns fysiska vardagsaktivitet upp, inte enbart idrottsaktiviteter.

Den genomsnittliga mängden steg var oförändrad bland 8 år gamla flickor de båda åren, men 8 procent högre bland 8 år gamla pojkar 2017. För de 11-åriga barnen sjönk mängden steg med 12 procent bland samtliga medan den största sänkningen gällde de 14-åriga ungdomarna, 30 respektive 24 procent för pojkar och flickor.

– Det här är bekymmersamma resultat. Men med enkla metoder som stegräknare kan lågaktiva barn identifieras. De kan därmed ges möjligheter genom såväl riktade pedagogiska insatser i skolan som genom interventionsprogram, säger Anders Raustorp

Går att få barnen att röra på sig mer
Interventionsprogram kan handla om mer aktiva transporter till och från skolan, om anpassade skolgårdar för att uppmuntra rastaktivitet eller om fysisk aktivitet på recept för barn och ungdomar.

Från hösten 2019 införs 100 timmar ytterligare idrott och hälsa i skolan, då i form av ytterligare en 45 minuters idrottslektion på högstadiet.

Rekommenderat antal steg-per-dag ligger på 13 500 för de 14-åriga pojkarna och på 12 000 för de 14-åriga flickorna. I den aktuella studien har antalet steg för pojkarna sjunkit från 15 353 år 2000 till 10 718 år 2017. För de 14-åriga flickorna är motsvarande siffror 12 742 år 2000 och 9 690 år 2017.

Den aktuella studien ligger i linje med nyligen publicerade resultat vid Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, om kraftigt minskad kondition hos unga vuxna.

Artikel: 
Levels of physical activity during physical education lessons in Sweden, Acta Paediatrica

Källa: Göteborgs universitet

Ny akutmottagning för gravida och nyförlösta på Östra sjukhuset

Havandeskapsförgiftning, feber efter förlossningen och minskade fosterrörelser. Det är några av de akuta åkommor som kommer hänvisas till den nya akutmottagningen som idag öppnar på Östra sjukhuset.

– Vi blir ledande i landet på akutsjukvård för gravida, säger verksamhetschefen Nils Crona.

Tidigare har gravida och nyförlösta med akuta tillstånd vårdats på Antenatalenheten, Östra sjukhuset eller på någon av förlossningsavdelningarna. Men från och med måndag den 15 oktober får de en egen akutmottagning i en nybyggd paviljong intill förlossningen.

– Det är en viktig satsning som stärker vården kring förlossningen. Tillsammans med vårt triagesystem innebär det att vi blir ledande i landet på akutsjukvård för gravida. Tidigare tog vi emot akuta och planerade besök på samma mottagningar. Nu får vi en renodlad akutverksamhet, som dessutom ligger i direkt anslutning till förlossningen, säger Nils Crona, verksamhetschef för obstetrik på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Sedan maj 2017 finns all förlossningsvård i Göteborgsområdet samlad på Östra sjukhuset. I och med den nya paviljongen erbjuds åtta kompletterande BB-rum och två förlossningsrum. Det innebär att det nu finns lika många förlossningsvårdsplatser som innan delar av verksamheten flyttade från Mölndal.

En skillnad är att fler BB-rum än tidigare är familjerum.

– Det har varit en brist hos oss. Vi har inte fler rum nu än tidigare, men de är bättre. Vi vill kunna erbjuda patienterna, särskilt våra förstföderskor, rum där de får vara tillsammans med enbart sin familj. Samtidigt arbetar vi fortfarande för att friska omföderskor ska välja att gå hem på Trygg hemgång, det vill säga att åka hem 6-8 timmar efter förlossningen med stöd av barnmorska, säger Nils Crona.

Fakta: Akutmottagning för gravida och nyförlösta
Akutmottagningen ligger från den 15 oktober på Journalvägen 2 i Göteborg. Den har öppet dygnet runt, men nattetid tas patienterna emot på förlossningsavdelning 314. Gravida och nyförlösta (upp till 12 veckor efter förlossningen) ska söka på akutmottagningen vid akuta tillstånd som till exempel hög feber, synbortfall, kraftigt våld mot magen, kraftiga blödningar och misstänkt vattenavgång.

Källa: Sahlgrenska sjukhuset

Risk för blindhet hos för tidigt födda vid låg nivå av blodplättar

Prematura barn med låga nivåer av blodplättar (trombocyter) i blodet löper kraftigt förhöjd risk att drabbas av en svår variant av den synhotande ögonsjukdomen ROP, visar en svenskamerikans studie publicerad i tidskriften JCI Insight. Vid försök på möss kunde injektioner av blodplättar dämpa den sjukliga utvecklingen av näthinnekärl.

– Jag tror att det här öppnar för helt nya terapeutiska möjligheter, och också för nya forskningsområden avseende både patologisk och normal kärlutveckling, säger Ann Hellström, professor i pediatrisk oftalmologi vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, och överläkare på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Varje år screenas ett tusental barn i Sverige för ROP (prematuritetsretinopati). Sjukdomen drabbar främst barn födda före graviditetsvecka 28 vars näthinnekärl inte vuxit klart vid födseln. Barnen riskerar permanent synbortfall och i svåra fall blindhet till följd av näthinneavlossning.

Fyra gånger ökad risk

I den aktuella studien påvisas ett samband mellan låga nivåer av trombocyter, vars främsta uppgift hos vuxna är att hämma blödningar i kärl, och en fyrfaldigt ökad risk för svår ROP hos spädbarn. Observationsstudierna på totalt 202 för tidigt födda barn med ROP har gjorts i Göteborg och Stockholm.

De experimentella delarna av studien, utförda vid Harvard Medical School i Boston, visar att den sjukliga kärlutvecklingen i näthinnan hos unga möss ökade med 30 procent när trombocytnivåerna sänktes med hjälp av antikroppar. När man istället tillsatte trombocyter från vuxna möss minskade den sjukliga kärlutvecklingen med 19 procent.

– Trombocyterna i blodbanan innehåller faktorer som är som nannies för kärlutvecklingen. Men de för tidigt födda barnen konsumerar mycket av sina trombocyter i samband med infektioner och det bildas en obalans av dessa faktorer i blodbanan och ute i vävnaden som kan leda till sjuklig kärlutveckling, i det här fallet i näthinnan, konstaterar Ann Hellström.

Ny potentiell strategi

Både Ann Hellström och hennes kollega i Boston, Lois Smith, menar att fynden i studien pekar ut en ny riktning och potentiell strategi för behandling av för tidigt födda barn med risk för synbortfall vid ROP.

– Rent hypotetiskt skulle man kunna tänka sig att ge en transfusion av trombocyter när man börjar se tillväxt av sjukliga kärl, om barnet visar sig ha låga nivåer av trombocyter, så att man återställer balansen och lugnar ner det hela, säger Ann Hellström.

Titel: Thrombocytopenia is associated with severe retinopathy of prematurity; https://insight.jci.org/articles/view/99448

Källa: Sahlgrenska akademin

Ny Meta-Analys bekräftar: Inga Samband mellan Vaccin och Autism

Vaccinera barn och förhindra antibiotikaresistens

Tillsammans med en rad läkare lyckades Barnplantorna driva igenom att vaccin mot invasiva pneumkocker sedan hösten 2008 erbjuds i barnvaccinationsprogrammet till alla barn i Sverige. Några föräldrar frågar sig fortfarande varför en organisation som Barnplantorna drev och driver denna fråga. En organisation som representerar föräldrar till barn som hör med cochleaimplantat/CI eller konventionella hörapparater. Det handlar om att före hösten 2008 kunde barns dövhet eller hörselnedsättning orsakas av svår sjukdom som meningit (hjärnhinneinflammation).

Krossa myterna om vaccin

Under decennier har det regelbundet florerat rykten om faran med vaccination av små barn. Aktörer bakom osanningar och s.k. ”fake news” i sociala medier vill fortfarande se samband mellan vaccin och autism.

Nu visar dock en nyligen publicerad meta-studie att det finns inget samband mellan vaccin och autism. Analyser av 10 studier på fler än 1.2 miljoner barn konfirmerar ånyo att det inte finns några samband mellan vaccin och autism.Fakta är att det s.k. MPR-vaccinet (mässling, påssjuka, röda hund) faktiskt kan minska riskerna för autism.

Genom att inkludera så många, 1 266 37 barn, kan forskare dra helt andra slutsatser än via en enskild studie inkluderade avsevärt färre barn.

Inga samband mellan vaccin och autism..

Studien från Universitetet i Sydney Australien konstaterar att

  • Inga samband finns mellan vaccin och autism
  • inga samband finns mellan vaccin och ASD(autism spectrum disorder)
  • Inga samband finns mellan autism och MPR-vaccinet
  • inga samband finns mellan autism och thimerosal (konserveringsmedel i vaccin). Thimerosal togs bort i Sverige 992 utifrån miljöhänsyn
  • inga samband finns mellan autism och kvicksilver (Hg)

Läs mer Artikel om meta-studien

Föräldrar har all anledning att ifrågasätta och fatta beslut utifrån studier som presenteras i sociala medier.

Källa: Barnplantorna

Oro för att inte passa in kan bidra till fysisk smärta hos unga

Oro för att inte passa in i kompisgänget kan bidra till att ungdomar drabbas av fysisk smärta. Värst utsatta är tjejer. Det visar en avhandling av psykologiforskaren Matilda Wurm vid Örebro universitet.

 

– Det handlar alltså inte om mobbning utan om sådana saker som att inte accepteras av kompisarna, att inte passa in, säger Matilda Wurm.

Inom ramen för ett större projekt, Trestadsstudien, har hon följt 1 181 ungdomar i tre år, från sjuan till nian, för att studera hur smärta utvecklas över tid.

Den här oron, det Matilda Wurm kallar kompisrelaterad stress, kan bidra till utvecklandet av fysisk smärta i muskler och leder. Värken kan vara så svår att den påverkar vardagen för en del ungdomar.

– Det kan exempelvis handla om att de stannar hemma från skolan, att de får problem med att sova eller har svårt att koncentrera sig i skolan. Jag har definierat värk som att man har ont minst en gång i månaden och att det påverkar ungdomarnas kompisrelationer, skolan och/eller fritiden, förklarar Matilda Wurm.

Tjejer värst drabbade

Hennes studie visar att tjejerna är värst drabbade. I sjuan hade tjejerna och killarna visserligen lika mycket värk. Men i åttan och nian var det nästan dubbelt så många tjejer som killar som uppgav att de hade ont.

– Det finns forskning som visar att tjejer oroar sig mer över sina relationer med kompisar. De reagerar starkare om en kompisrelation hotas. Det finns också forskning som visar att tjejer faktiskt har mer att oroa sig över i sin vardag, det är mer press på dem än på killar. Det kan till exempel vara en sådan sak som att de måste hantera fysiska närmanden, vilket killar generellt oftast slipper.

För både skolan och föräldrar gäller det att vara medvetna om problematiken med kompisrelaterad stress, menar Matilda Wurm.

– Jag tror att skolan inte bara ska titta på det här med mobbning utan även fråga tjejer och killar om hur de har det med sina vänner. Skolan kan också öka sin kunskap om den här frågan genom att utbilda exempelvis kuratorer och skolsköterskor.

Smärtpatienter med social ångest

Matilda Wurm har i sin avhandling även studerat patienter som genomgår smärtrehabilitering. Här har hon tittat på en grupp smärtpatienter som lider av social ångest, vilket kan handla om sådant som att ha problem med att ringa till någon man inte känner, äta inför andra eller hålla ett anförande. Den gruppen jämfördes med en grupp bestående av smärtpatienter som inte hade några problem med sitt sociala liv.

Det visade sig att personerna med social ångest inte tillgodogjorde sig behandling lika bra som den andra gruppen.

– De sociala bitarna är viktiga att ta hänsyn till när det gäller smärta, konstaterar Matilda Wurm.

De här patienterna upplevde också att de hade svårt att gå tillbaka till jobbet.

– Den som har social ångest har kanske inte så lätt att ringa chefen och ställa krav på att exempelvis få jobba ett visst antal timmar. Då kanske man inte återgår till jobbet, trots att det hade varit möjligt om arbetsuppgifterna och arbetsplatsen hade anpassats lite.

Fakta om studien

I Matilda Wurms studie ingick 1 181 ungdomar. Av dem hade totalt 8,4 procent av sjundeklassarna värk i ryggen, axlarna eller nacken som påverkade deras vardag i viss mån. I åttondeklass hade siffran stigit till 10,5 procent för att sedan sjunka något i nian, till 9,9 procent.

I sjuan var det ingen större skillnad mellan killar och tjejer, även om tjejerna låg något högre. I åttan och nian såg det annorlunda ut – killarna låg kvar på ungefär sju procent medan värdet för tjejerna var nästan dubbelt så högt, runt 14 procent.

Källa: Örebro universitet

Ökad risk för hjärtmissbildningar hos barn till mammor med typ 1-diabetes

Gravida med typ 1-diabetes löper en högre risk att få barn med hjärtmissbildning. Risken är störst för kvinnor med en hög blodsockernivå under den tidiga graviditeten. Det visar en ny studie av forskare från Karolinska Institutet och Sahlgrenska Akademin som publiceras i BMJ.

Att patienter med typ 1-diabetes drabbas av olika sorters komplikationer har sedan länge varit känt. Nu visar en ny studie att gravida kvinnor med typ 1-diabetes har en ökad risk att få barn med hjärtmissbildningar.

– Vi bekräftar tidigare kunskap att det finns en ökad risk för missbildningar och den risken verkar framför allt bestå av hjärtmissbildningar. Risken för missbildningar påverkas särskilt av faktorer under den tidiga graviditeten och här spelar blodsockret en viktig roll, säger Jonas F. Ludvigsson, professor vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik vid Karolinska Institutet och överläkare vid Barnkliniken på Universitetssjukhuset Örebro.

Studien påvisar en tydlig koppling mellan ökade blodsockernivåer (HbA1c) hos mammor med diabetes och ökad risk för hjärtmissbildning hos barnet. Men även mammor vars blodsocker låg enligt dagens riktlinjer hade en ökad, om än fortfarande liten, risk. Resultaten visar att 3,3 procent av gravida med typ 1-diabetes och blodsockervärden inom de rekommenderade nivåerna fick ett barn med en hjärtmissbildning. Motsvarande siffra för kvinnor utan diabetes var 1,5 procent.

Gravida med typ 1-diabetes som hade ett mycket högt blodsocker, där HbA1c-nivån var 9,1 procent eller högre, löpte en betydligt högre risk.

– Där var risken att få ett barn med hjärtmissbildning så hög som 10,1 procent, eller vart tionde barn. Att risken för missbildningar kan kopplas till blodsockernivån under den tidiga graviditeten kan förklaras av att det är då fostrets organ utvecklas. Samtidigt är många kvinnor inte medvetna om att de är gravida under de första månaderna av graviditeten, säger Jonas F. Ludvigsson.

Därför är det viktigt att denna kunskap finns hos den blivande mamman redan när hon funderar på att skaffa barn, betonar han.

– Här finns troligen en möjlighet att påverka risken för hjärtmissbildningar hos barnet genom att hålla nere blodsockernivån. Samtidigt vet vi som läkare att många gravida kvinnor kämpar oerhört tappert för att hålla nere sitt blodsocker eftersom det inte är en lätt uppgift. Den potentiella nyttan av intensifierad insulinbehandling för att minska risken för hjärtmissbildningar ska också ställas mot eventuella risker hos mor och foster med alltför lågt blodsocker (hypoglykemi), säger Jonas F. Ludvigsson.

Studien gjordes genom att Nationella Diabetesregistret (NDR) samkördes med Patientregistret (PAR) och Medicinska födelseregistret (MFR). I studien jämfördes 2 458 levande födda barn till mammor med typ 1-diabetes med 1 159 865 barn till mammor utan diabetes. Eftersom det är en observationsstudie kan inga säkra slutsatser om orsakssamband dras. Forskarna planerar nu att gå vidare med fler undersökningar inom fältet.

Forskningen genomfördes med stöd av Diabetesfonden, Strategiska forskningsområdet epidemiologi (SfoEpi) vid Karolinska Institutet, Vetenskapsrådet, samt Stockholms läns landsting.

Publikation: ”Periconceptional glycemic control in type 1 diabetes and the risk of major birth defects: population based cohort study in Sweden”. Jonas F. Ludvigsson, Martin Neovius, Jonas Söderling, Soffia Gudbjörnsdottir, Ann-Marie Svensson, Stefan Franzén, Olof Stephansson, Björn Pasternak. BMJ, online 5 juli 2018.

Källa: Karolinska Institutet

Viktigt vara öppen för att prata sex med unga canceröverlevare

Känslan av att inte vara attraktiv, och missnöje med den sexuella förmågan. Det är verkligheten för många tonåriga och unga vuxna canceröverlevare. Forskning från Sahlgrenska akademin ger nu röst åt en grupp som ofta har en tuff resa tillbaka till ett normalt liv.

– Det finns en rädsla inom vården för att prata om det här, men man måste våga och man måste vilja, utan att bli burdus eller klämkäck, säger Maria Olsson, disputerad i pediatrik vid Sahlgrenska akademin, och specialistsjuksköterska inom cancerrehabilitering på universitetssjukhuset.

I arbetet med sin avhandling har hon genomfört elva fokusgruppsintervjuer och en webbaserad enkätundersökning med 540 deltagare, alla canceröverlevare i åldern 15-29 år. Av intervjuerna framgick tydligt att tonåringarna och de unga vuxna önskar ålderanpassade behandlingsmiljöer.

– Är man 17 år är det inte lätt att vårdas bland skrikiga småbarn. Den som är 25 kanske istället placeras på en fyrasal med herrar i 60-70-årsåldern som pratar aktier. Det är sällan man hamnar med någon i ens egen generation, de här patienterna är ofta utspridda, säger Maria Olsson.

Ärr och attraktion

Resultatet i enkätstudien visade att de unga canceröverlevarna kände sig mindre attraktiva på grund av sina kroppsliga ärr jämfört med en kontrollgrupp. För många tonåringar och unga vuxna är utseendet viktigt och ärr efter cancerbehandling ska inte nonchaleras, menar Maria Olsson.

Drygt fyra av tio killar och närmare åtta av tio tjejer som överlevt cancer svarade att de kände sig mindre attraktiva på grund av ärren. De utryckte också låg tillfredsställelse beträffande sexuell förmåga jämfört med kontrollgruppen. Mer av psykologiska skäl än till följd av fysiologiska biverkningar av behandlingen, visade det sig.

– De känner sig missnöjda med sin sexualitet, och de tycker inte om sin kropp och ärren som påminner om sjukdomen och det jobbiga de varit med om. Därför behövs det mer samtalsinsatser och psykologiskt stöd mot slutet av behandlingen, säger Maria Olsson.

Öppenhet för att prata sex

I studiens inledningsskede mötte hon och kollegorna motstånd när det gällde möjligheten att få ställa frågor om exempelvis sexualitet och självmordstankar. Det upplevdes för känsligt av finansiärer, registerhållare och prövningsnämnder, som skulle godkänna studien.

Ungdomarnas syn var en annan. Av de knappt tio procent som oroades av något i enkäten så gällde det i första hand frågan om fertilitet, i andra hand återinsjuknande i cancer. Att prata om sex var däremot inget problem, tvärtom var behoven stora, menar Maria Olsson.

– Man kan inte göra det i en fyrasal, men det finns många andra tillfällen. Som när man pratar om biverkningar av behandlingen, hur slemhinnor påverkas, då kan man komma in på det. Om man först ställer öppna frågor så märker man om patienten vill prata, och då kan man i så fall gå vidare. Det viktiga är att visa att man är beredd att prata också om detta.

Titel: Adolescent and young adult cancer survivors – body image and sexual health; http://hdl.handle.net/2077/55381

Kontakt: Maria Olsson 0722 42 16 95, maria.a.olsson@vgregion.se