Kraftigt sänkt fysisk aktivitet bland unga

Mellan år 2000 och 2017 sjönk den fysiska aktiviteten, mätt i steg per dag, med 24 procent för 14-åriga flickor och med 30 procent för jämnåriga pojkar. Det visar en studie vid Göteborgs universitet som jämfört den vardagliga fysiska aktiviteten bland äldre barn och ungdomar i några kommuner i sydöstra Sverige.

– Den främsta förklaringen vi kan hitta är den dramatiskt ökade användningen av internet på telefoner och på läsplattor i de ungas vardagliga liv sedan 2010, något som sannolikt lett till ökad inaktivitet, säger Anders Raustorp, en av forskarna bakom studien.

År 2000 ingick 332 barn och ungdomar i undersökningen, år 2017 deltog 532 barn och ungdomar. Vid båda tillfällena var de i åldrarna 8, 11 och 14 år.

Mätte vardagsaktiviteten
Barnen går i samma sex skolor i tre medelklassområden. Likadana protokoll, förfarande och instrument har använts, i detta fall så kallade pedometrar – stegräknare som mäter steg per dag. I studien fångas alltså barns fysiska vardagsaktivitet upp, inte enbart idrottsaktiviteter.

Den genomsnittliga mängden steg var oförändrad bland 8 år gamla flickor de båda åren, men 8 procent högre bland 8 år gamla pojkar 2017. För de 11-åriga barnen sjönk mängden steg med 12 procent bland samtliga medan den största sänkningen gällde de 14-åriga ungdomarna, 30 respektive 24 procent för pojkar och flickor.

– Det här är bekymmersamma resultat. Men med enkla metoder som stegräknare kan lågaktiva barn identifieras. De kan därmed ges möjligheter genom såväl riktade pedagogiska insatser i skolan som genom interventionsprogram, säger Anders Raustorp

Går att få barnen att röra på sig mer
Interventionsprogram kan handla om mer aktiva transporter till och från skolan, om anpassade skolgårdar för att uppmuntra rastaktivitet eller om fysisk aktivitet på recept för barn och ungdomar.

Från hösten 2019 införs 100 timmar ytterligare idrott och hälsa i skolan, då i form av ytterligare en 45 minuters idrottslektion på högstadiet.

Rekommenderat antal steg-per-dag ligger på 13 500 för de 14-åriga pojkarna och på 12 000 för de 14-åriga flickorna. I den aktuella studien har antalet steg för pojkarna sjunkit från 15 353 år 2000 till 10 718 år 2017. För de 14-åriga flickorna är motsvarande siffror 12 742 år 2000 och 9 690 år 2017.

Den aktuella studien ligger i linje med nyligen publicerade resultat vid Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, om kraftigt minskad kondition hos unga vuxna.

Artikel: 
Levels of physical activity during physical education lessons in Sweden, Acta Paediatrica

Källa: Göteborgs universitet

Ny akutmottagning för gravida och nyförlösta på Östra sjukhuset

Havandeskapsförgiftning, feber efter förlossningen och minskade fosterrörelser. Det är några av de akuta åkommor som kommer hänvisas till den nya akutmottagningen som idag öppnar på Östra sjukhuset.

– Vi blir ledande i landet på akutsjukvård för gravida, säger verksamhetschefen Nils Crona.

Tidigare har gravida och nyförlösta med akuta tillstånd vårdats på Antenatalenheten, Östra sjukhuset eller på någon av förlossningsavdelningarna. Men från och med måndag den 15 oktober får de en egen akutmottagning i en nybyggd paviljong intill förlossningen.

– Det är en viktig satsning som stärker vården kring förlossningen. Tillsammans med vårt triagesystem innebär det att vi blir ledande i landet på akutsjukvård för gravida. Tidigare tog vi emot akuta och planerade besök på samma mottagningar. Nu får vi en renodlad akutverksamhet, som dessutom ligger i direkt anslutning till förlossningen, säger Nils Crona, verksamhetschef för obstetrik på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Sedan maj 2017 finns all förlossningsvård i Göteborgsområdet samlad på Östra sjukhuset. I och med den nya paviljongen erbjuds åtta kompletterande BB-rum och två förlossningsrum. Det innebär att det nu finns lika många förlossningsvårdsplatser som innan delar av verksamheten flyttade från Mölndal.

En skillnad är att fler BB-rum än tidigare är familjerum.

– Det har varit en brist hos oss. Vi har inte fler rum nu än tidigare, men de är bättre. Vi vill kunna erbjuda patienterna, särskilt våra förstföderskor, rum där de får vara tillsammans med enbart sin familj. Samtidigt arbetar vi fortfarande för att friska omföderskor ska välja att gå hem på Trygg hemgång, det vill säga att åka hem 6-8 timmar efter förlossningen med stöd av barnmorska, säger Nils Crona.

Fakta: Akutmottagning för gravida och nyförlösta
Akutmottagningen ligger från den 15 oktober på Journalvägen 2 i Göteborg. Den har öppet dygnet runt, men nattetid tas patienterna emot på förlossningsavdelning 314. Gravida och nyförlösta (upp till 12 veckor efter förlossningen) ska söka på akutmottagningen vid akuta tillstånd som till exempel hög feber, synbortfall, kraftigt våld mot magen, kraftiga blödningar och misstänkt vattenavgång.

Källa: Sahlgrenska sjukhuset

Risk för blindhet hos för tidigt födda vid låg nivå av blodplättar

Prematura barn med låga nivåer av blodplättar (trombocyter) i blodet löper kraftigt förhöjd risk att drabbas av en svår variant av den synhotande ögonsjukdomen ROP, visar en svenskamerikans studie publicerad i tidskriften JCI Insight. Vid försök på möss kunde injektioner av blodplättar dämpa den sjukliga utvecklingen av näthinnekärl.

– Jag tror att det här öppnar för helt nya terapeutiska möjligheter, och också för nya forskningsområden avseende både patologisk och normal kärlutveckling, säger Ann Hellström, professor i pediatrisk oftalmologi vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, och överläkare på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Varje år screenas ett tusental barn i Sverige för ROP (prematuritetsretinopati). Sjukdomen drabbar främst barn födda före graviditetsvecka 28 vars näthinnekärl inte vuxit klart vid födseln. Barnen riskerar permanent synbortfall och i svåra fall blindhet till följd av näthinneavlossning.

Fyra gånger ökad risk

I den aktuella studien påvisas ett samband mellan låga nivåer av trombocyter, vars främsta uppgift hos vuxna är att hämma blödningar i kärl, och en fyrfaldigt ökad risk för svår ROP hos spädbarn. Observationsstudierna på totalt 202 för tidigt födda barn med ROP har gjorts i Göteborg och Stockholm.

De experimentella delarna av studien, utförda vid Harvard Medical School i Boston, visar att den sjukliga kärlutvecklingen i näthinnan hos unga möss ökade med 30 procent när trombocytnivåerna sänktes med hjälp av antikroppar. När man istället tillsatte trombocyter från vuxna möss minskade den sjukliga kärlutvecklingen med 19 procent.

– Trombocyterna i blodbanan innehåller faktorer som är som nannies för kärlutvecklingen. Men de för tidigt födda barnen konsumerar mycket av sina trombocyter i samband med infektioner och det bildas en obalans av dessa faktorer i blodbanan och ute i vävnaden som kan leda till sjuklig kärlutveckling, i det här fallet i näthinnan, konstaterar Ann Hellström.

Ny potentiell strategi

Både Ann Hellström och hennes kollega i Boston, Lois Smith, menar att fynden i studien pekar ut en ny riktning och potentiell strategi för behandling av för tidigt födda barn med risk för synbortfall vid ROP.

– Rent hypotetiskt skulle man kunna tänka sig att ge en transfusion av trombocyter när man börjar se tillväxt av sjukliga kärl, om barnet visar sig ha låga nivåer av trombocyter, så att man återställer balansen och lugnar ner det hela, säger Ann Hellström.

Titel: Thrombocytopenia is associated with severe retinopathy of prematurity; https://insight.jci.org/articles/view/99448

Källa: Sahlgrenska akademin

Ny Meta-Analys bekräftar: Inga Samband mellan Vaccin och Autism

Vaccinera barn och förhindra antibiotikaresistens

Tillsammans med en rad läkare lyckades Barnplantorna driva igenom att vaccin mot invasiva pneumkocker sedan hösten 2008 erbjuds i barnvaccinationsprogrammet till alla barn i Sverige. Några föräldrar frågar sig fortfarande varför en organisation som Barnplantorna drev och driver denna fråga. En organisation som representerar föräldrar till barn som hör med cochleaimplantat/CI eller konventionella hörapparater. Det handlar om att före hösten 2008 kunde barns dövhet eller hörselnedsättning orsakas av svår sjukdom som meningit (hjärnhinneinflammation).

Krossa myterna om vaccin

Under decennier har det regelbundet florerat rykten om faran med vaccination av små barn. Aktörer bakom osanningar och s.k. ”fake news” i sociala medier vill fortfarande se samband mellan vaccin och autism.

Nu visar dock en nyligen publicerad meta-studie att det finns inget samband mellan vaccin och autism. Analyser av 10 studier på fler än 1.2 miljoner barn konfirmerar ånyo att det inte finns några samband mellan vaccin och autism.Fakta är att det s.k. MPR-vaccinet (mässling, påssjuka, röda hund) faktiskt kan minska riskerna för autism.

Genom att inkludera så många, 1 266 37 barn, kan forskare dra helt andra slutsatser än via en enskild studie inkluderade avsevärt färre barn.

Inga samband mellan vaccin och autism..

Studien från Universitetet i Sydney Australien konstaterar att

  • Inga samband finns mellan vaccin och autism
  • inga samband finns mellan vaccin och ASD(autism spectrum disorder)
  • Inga samband finns mellan autism och MPR-vaccinet
  • inga samband finns mellan autism och thimerosal (konserveringsmedel i vaccin). Thimerosal togs bort i Sverige 992 utifrån miljöhänsyn
  • inga samband finns mellan autism och kvicksilver (Hg)

Läs mer Artikel om meta-studien

Föräldrar har all anledning att ifrågasätta och fatta beslut utifrån studier som presenteras i sociala medier.

Källa: Barnplantorna

Oro för att inte passa in kan bidra till fysisk smärta hos unga

Oro för att inte passa in i kompisgänget kan bidra till att ungdomar drabbas av fysisk smärta. Värst utsatta är tjejer. Det visar en avhandling av psykologiforskaren Matilda Wurm vid Örebro universitet.

 

– Det handlar alltså inte om mobbning utan om sådana saker som att inte accepteras av kompisarna, att inte passa in, säger Matilda Wurm.

Inom ramen för ett större projekt, Trestadsstudien, har hon följt 1 181 ungdomar i tre år, från sjuan till nian, för att studera hur smärta utvecklas över tid.

Den här oron, det Matilda Wurm kallar kompisrelaterad stress, kan bidra till utvecklandet av fysisk smärta i muskler och leder. Värken kan vara så svår att den påverkar vardagen för en del ungdomar.

– Det kan exempelvis handla om att de stannar hemma från skolan, att de får problem med att sova eller har svårt att koncentrera sig i skolan. Jag har definierat värk som att man har ont minst en gång i månaden och att det påverkar ungdomarnas kompisrelationer, skolan och/eller fritiden, förklarar Matilda Wurm.

Tjejer värst drabbade

Hennes studie visar att tjejerna är värst drabbade. I sjuan hade tjejerna och killarna visserligen lika mycket värk. Men i åttan och nian var det nästan dubbelt så många tjejer som killar som uppgav att de hade ont.

– Det finns forskning som visar att tjejer oroar sig mer över sina relationer med kompisar. De reagerar starkare om en kompisrelation hotas. Det finns också forskning som visar att tjejer faktiskt har mer att oroa sig över i sin vardag, det är mer press på dem än på killar. Det kan till exempel vara en sådan sak som att de måste hantera fysiska närmanden, vilket killar generellt oftast slipper.

För både skolan och föräldrar gäller det att vara medvetna om problematiken med kompisrelaterad stress, menar Matilda Wurm.

– Jag tror att skolan inte bara ska titta på det här med mobbning utan även fråga tjejer och killar om hur de har det med sina vänner. Skolan kan också öka sin kunskap om den här frågan genom att utbilda exempelvis kuratorer och skolsköterskor.

Smärtpatienter med social ångest

Matilda Wurm har i sin avhandling även studerat patienter som genomgår smärtrehabilitering. Här har hon tittat på en grupp smärtpatienter som lider av social ångest, vilket kan handla om sådant som att ha problem med att ringa till någon man inte känner, äta inför andra eller hålla ett anförande. Den gruppen jämfördes med en grupp bestående av smärtpatienter som inte hade några problem med sitt sociala liv.

Det visade sig att personerna med social ångest inte tillgodogjorde sig behandling lika bra som den andra gruppen.

– De sociala bitarna är viktiga att ta hänsyn till när det gäller smärta, konstaterar Matilda Wurm.

De här patienterna upplevde också att de hade svårt att gå tillbaka till jobbet.

– Den som har social ångest har kanske inte så lätt att ringa chefen och ställa krav på att exempelvis få jobba ett visst antal timmar. Då kanske man inte återgår till jobbet, trots att det hade varit möjligt om arbetsuppgifterna och arbetsplatsen hade anpassats lite.

Fakta om studien

I Matilda Wurms studie ingick 1 181 ungdomar. Av dem hade totalt 8,4 procent av sjundeklassarna värk i ryggen, axlarna eller nacken som påverkade deras vardag i viss mån. I åttondeklass hade siffran stigit till 10,5 procent för att sedan sjunka något i nian, till 9,9 procent.

I sjuan var det ingen större skillnad mellan killar och tjejer, även om tjejerna låg något högre. I åttan och nian såg det annorlunda ut – killarna låg kvar på ungefär sju procent medan värdet för tjejerna var nästan dubbelt så högt, runt 14 procent.

Källa: Örebro universitet

Ökad risk för hjärtmissbildningar hos barn till mammor med typ 1-diabetes

Gravida med typ 1-diabetes löper en högre risk att få barn med hjärtmissbildning. Risken är störst för kvinnor med en hög blodsockernivå under den tidiga graviditeten. Det visar en ny studie av forskare från Karolinska Institutet och Sahlgrenska Akademin som publiceras i BMJ.

Att patienter med typ 1-diabetes drabbas av olika sorters komplikationer har sedan länge varit känt. Nu visar en ny studie att gravida kvinnor med typ 1-diabetes har en ökad risk att få barn med hjärtmissbildningar.

– Vi bekräftar tidigare kunskap att det finns en ökad risk för missbildningar och den risken verkar framför allt bestå av hjärtmissbildningar. Risken för missbildningar påverkas särskilt av faktorer under den tidiga graviditeten och här spelar blodsockret en viktig roll, säger Jonas F. Ludvigsson, professor vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik vid Karolinska Institutet och överläkare vid Barnkliniken på Universitetssjukhuset Örebro.

Studien påvisar en tydlig koppling mellan ökade blodsockernivåer (HbA1c) hos mammor med diabetes och ökad risk för hjärtmissbildning hos barnet. Men även mammor vars blodsocker låg enligt dagens riktlinjer hade en ökad, om än fortfarande liten, risk. Resultaten visar att 3,3 procent av gravida med typ 1-diabetes och blodsockervärden inom de rekommenderade nivåerna fick ett barn med en hjärtmissbildning. Motsvarande siffra för kvinnor utan diabetes var 1,5 procent.

Gravida med typ 1-diabetes som hade ett mycket högt blodsocker, där HbA1c-nivån var 9,1 procent eller högre, löpte en betydligt högre risk.

– Där var risken att få ett barn med hjärtmissbildning så hög som 10,1 procent, eller vart tionde barn. Att risken för missbildningar kan kopplas till blodsockernivån under den tidiga graviditeten kan förklaras av att det är då fostrets organ utvecklas. Samtidigt är många kvinnor inte medvetna om att de är gravida under de första månaderna av graviditeten, säger Jonas F. Ludvigsson.

Därför är det viktigt att denna kunskap finns hos den blivande mamman redan när hon funderar på att skaffa barn, betonar han.

– Här finns troligen en möjlighet att påverka risken för hjärtmissbildningar hos barnet genom att hålla nere blodsockernivån. Samtidigt vet vi som läkare att många gravida kvinnor kämpar oerhört tappert för att hålla nere sitt blodsocker eftersom det inte är en lätt uppgift. Den potentiella nyttan av intensifierad insulinbehandling för att minska risken för hjärtmissbildningar ska också ställas mot eventuella risker hos mor och foster med alltför lågt blodsocker (hypoglykemi), säger Jonas F. Ludvigsson.

Studien gjordes genom att Nationella Diabetesregistret (NDR) samkördes med Patientregistret (PAR) och Medicinska födelseregistret (MFR). I studien jämfördes 2 458 levande födda barn till mammor med typ 1-diabetes med 1 159 865 barn till mammor utan diabetes. Eftersom det är en observationsstudie kan inga säkra slutsatser om orsakssamband dras. Forskarna planerar nu att gå vidare med fler undersökningar inom fältet.

Forskningen genomfördes med stöd av Diabetesfonden, Strategiska forskningsområdet epidemiologi (SfoEpi) vid Karolinska Institutet, Vetenskapsrådet, samt Stockholms läns landsting.

Publikation: ”Periconceptional glycemic control in type 1 diabetes and the risk of major birth defects: population based cohort study in Sweden”. Jonas F. Ludvigsson, Martin Neovius, Jonas Söderling, Soffia Gudbjörnsdottir, Ann-Marie Svensson, Stefan Franzén, Olof Stephansson, Björn Pasternak. BMJ, online 5 juli 2018.

Källa: Karolinska Institutet

Viktigt vara öppen för att prata sex med unga canceröverlevare

Känslan av att inte vara attraktiv, och missnöje med den sexuella förmågan. Det är verkligheten för många tonåriga och unga vuxna canceröverlevare. Forskning från Sahlgrenska akademin ger nu röst åt en grupp som ofta har en tuff resa tillbaka till ett normalt liv.

– Det finns en rädsla inom vården för att prata om det här, men man måste våga och man måste vilja, utan att bli burdus eller klämkäck, säger Maria Olsson, disputerad i pediatrik vid Sahlgrenska akademin, och specialistsjuksköterska inom cancerrehabilitering på universitetssjukhuset.

I arbetet med sin avhandling har hon genomfört elva fokusgruppsintervjuer och en webbaserad enkätundersökning med 540 deltagare, alla canceröverlevare i åldern 15-29 år. Av intervjuerna framgick tydligt att tonåringarna och de unga vuxna önskar ålderanpassade behandlingsmiljöer.

– Är man 17 år är det inte lätt att vårdas bland skrikiga småbarn. Den som är 25 kanske istället placeras på en fyrasal med herrar i 60-70-årsåldern som pratar aktier. Det är sällan man hamnar med någon i ens egen generation, de här patienterna är ofta utspridda, säger Maria Olsson.

Ärr och attraktion

Resultatet i enkätstudien visade att de unga canceröverlevarna kände sig mindre attraktiva på grund av sina kroppsliga ärr jämfört med en kontrollgrupp. För många tonåringar och unga vuxna är utseendet viktigt och ärr efter cancerbehandling ska inte nonchaleras, menar Maria Olsson.

Drygt fyra av tio killar och närmare åtta av tio tjejer som överlevt cancer svarade att de kände sig mindre attraktiva på grund av ärren. De utryckte också låg tillfredsställelse beträffande sexuell förmåga jämfört med kontrollgruppen. Mer av psykologiska skäl än till följd av fysiologiska biverkningar av behandlingen, visade det sig.

– De känner sig missnöjda med sin sexualitet, och de tycker inte om sin kropp och ärren som påminner om sjukdomen och det jobbiga de varit med om. Därför behövs det mer samtalsinsatser och psykologiskt stöd mot slutet av behandlingen, säger Maria Olsson.

Öppenhet för att prata sex

I studiens inledningsskede mötte hon och kollegorna motstånd när det gällde möjligheten att få ställa frågor om exempelvis sexualitet och självmordstankar. Det upplevdes för känsligt av finansiärer, registerhållare och prövningsnämnder, som skulle godkänna studien.

Ungdomarnas syn var en annan. Av de knappt tio procent som oroades av något i enkäten så gällde det i första hand frågan om fertilitet, i andra hand återinsjuknande i cancer. Att prata om sex var däremot inget problem, tvärtom var behoven stora, menar Maria Olsson.

– Man kan inte göra det i en fyrasal, men det finns många andra tillfällen. Som när man pratar om biverkningar av behandlingen, hur slemhinnor påverkas, då kan man komma in på det. Om man först ställer öppna frågor så märker man om patienten vill prata, och då kan man i så fall gå vidare. Det viktiga är att visa att man är beredd att prata också om detta.

Titel: Adolescent and young adult cancer survivors – body image and sexual health; http://hdl.handle.net/2077/55381

Kontakt: Maria Olsson 0722 42 16 95, maria.a.olsson@vgregion.se

Uppdrag för mer kunskap om både ätstörningar och ADHD

Regeringen ger Socialstyrelsen i uppdrag att se över kunskapsläget kring två grupper. Det handlar dels om vård av personer med ätstörningar, dels konsekvenser för vuxna med diagnosen ADHD i samband med exempelvis sjukskrivningar och arbetslöshet.

– Unga kvinnor är särskilt drabbade av olika typer av ätstörningar och psykisk ohälsa. Det är ett samhällsproblem vi måste möta med mer kunskap. Jag vill gärna se någon form av nationellt stöd till vården, säger socialminister Annika Strandhäll.

– Alla som kan jobba ska också ges möjligheter att göra det. Vi ser att det finns en risk att personer med ADHD-diagnos får sämre förutsättningar att komma in på arbetsmarknaden efter arbetslöshet och sjukskrivning. Samhället ska bättre kunna förstå och möta människor i behov av stöd, säger socialminister Annika Strandhäll.

Gällande uppdraget kring vård av personer med ätstörningar ska Socialstyrelsen göra en bedömning av behoven för nationellt stöd till hälso- och sjukvården i form av kunskapsstöd, alternativt nationella riktlinjer. 1 miljon kronor avsätts. Uppdraget ska redovisas till Socialdepartementet senast den 15 november 2019.

Uppdraget gällande vuxna med ADHD handlar om att öka kunskapen om hur diagnosen påverkar möjligheterna att komma tillbaka till arbetsmarknaden efter sjukskrivning eller längre arbetslöshet. Uppdraget ska genomföras i samråd med Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. 2 miljoner kronor avsätts. Uppdraget ska redovisas till Socialdepartementet senast den 15 juni 2019.

Källa: Socialdepartementet

Vilken diagnos du får kan påverkas av var du är född

Etnicitetsforskaren Anna Bredström har lusläst en 1000-sidig manual för psykisk sjukdom, DSM-5, för att undersöka hur den ser på kultur och etnicitet. Hon menar att manualen missar att även västvärlden har en kultur. Denna syn kan riskera att patienter inte bedöms efter samma kriterier.

Om Anna Bredström befinner sig i sitt arbetsrum är inte lätt att avgöra. Glasväggen ut mot korridoren är fulltejpad med bilder som skymmer insynen. I detta försök till avskärmad tillvaro har hon läst en nära 1000-sidig manual för psykiska sjukdomar fram och baklänges.

Det som sysselsatt Bredström i flera år är den nya versionen av DSM, den diagnostiska och statistiska handbok som används världen över för att diagnostisera psykisk sjukdom. Går du till en psykiater i USA är det efter DSM som dina symptom klassificeras. I Sverige används WHO:s koder för statistik och uppföljning, men i den kliniska psykiatrin används i huvudsak DSM eftersom den ger en mer utförlig beskrivning av varje diagnos.

År 2013 utkom en ny version av manualen, ett arbete som pågått under 10 år av hundratals internationella experter. I samband med det ville man ge den, vad man kallade, ”större kulturell känslighet”. Den tidigare versionen, DSM-IV, hade fått kritik för att ”exotifiera”. För en etnicitetsforskare är det naturligtvis intressant. Bredström ville se hur den nya versionen skiljde sig från den tidigare.

– Det här är ett av de mest betydelsefulla dokumenten för att vi ska förstå de här diagnoserna, och för att vi ska kunna jämföra hur olika sjukdomar yttrar sig i olika länder. Jag kunde inte låta bli att ta mig en titt på den, säger hon.

Hon lämnar sitt boktyngda krypin och går korridoren fram till fikarummet.

Inkonsekvent syn

Betydelsen av social och kulturell kontext för ett visst tillstånd är en debatterad fråga inom psykiatrin. Bredströms forskning har visat att manualen är inkonsekvent i sin syn på hur stor betydelse den omgivande kontexten har för att sätta en diagnos. Eftersom det inte går att ta ett blodprov för att visa hur en patient mår psykiskt krävs i viss mån att symptomen sätts i ett sammanhang, för att förstå varför patienten mår som den gör.

– I manualen ges omgivningen större betydelse för vissa patienter – de som inte är födda i västvärlden. Detta kan innebära att en latinamerikan som går till en psykiater i USA, bedöms den på andra grunder än den amerikan som är född i landet, säger Bredström.

Man skulle kunna tro att depression eller annan psykisk ohälsa yttrar sig på samma sätt världen över. Men så är det inte. Vissa av de symptom vi känner av, är bundna till den kultur vi vuxit upp i. Panikångest exempelvis kan uttryckas på olika sätt. Patienter i Sverige beskriver ofta att panikångest innebär bröstsmärta och andnöd, medan ångest för patienter i andra delar av världen även kan innebära tinnitus, huvudvärk och okontrollerat skrikande.

– Manualen beskriver de symptom som västvärlden upplever som de ”riktiga” symptomen på ångest. Det symptom andra kulturer upplever beskrivs i ett stycke under och kallas för ”kulturspecifika symptom”. Manualen bortser från att även vi i västvärlden har en kultur, säger Bredström.

Etnicitet som skiljelinje

De senast åren har psykiatrin lagt mer och mer vikt vid att studeras människans tankar, känslor och beteende utifrån ett perspektiv där biologiska mekanismer och aktivitet i hjärnan är centrala aspekter.

När DSM skulle revideras ville man i större utsträckning anpassa den till detta synsätt.

– Men hur går detta mer biologistiska sätt att se på människan ihop med hur synen på kultur påverkar oss? Manualen går alltså i riktning åt det så kallade biopsykiatriska hållet, förutom när det kommer till etnicitet.

Hon menar att etnicitet blir en skiljelinje inom psykiatrin – och för patienterna.

– Man har hörsammat kritiken och gjort vissa förbättringar. Men, manualen utgår fortfarande från att det västerländska är norm och att kultur finns överallt förutom där. Då riskerar man att patienter inte bedöms på samma kriterier.

Artikeln:

Culture and Context in Mental Health Diagnosing: Scrutinizing the DSM-5 Revision, Bredström, A. (2017) Journal of Medical Humanities.

Självmordstankar hos fetmaopererade ungdomar med hetsätningsproblematik

En ny studie vid Lunds universitet visar att problem med hetsätning kraftigt minskar efter gastrisk bypass- operation. Men svårigheter verkar dock kunna kvarstå. En av tre ungdomar med hetsätningsproblematik före fetmaoperation uppgav att de hade självmordstankar vid uppföljningen två år efter operationen.

82 ungdomar undersöktes före, ett år efter och två år efter att de genomgått en s k gastrisk bypass-operation. Forskarna undersökte hur operationen påverkade ätrelaterade problem såsom hetsätning samt känslostyrt och okontrollerat ätande, både vad gäller viktnedgång och det psykiska måendet i sig.

Före operationen uppgav 37 % av ungdomarna att de hade bekymmer med hetsätning. Den problematiken minskade påtagligt. Två år efter operationen uppgav endast 10 % att de fortfarande hetsåt. Likaså kunde en påtaglig förbättring av känslostyrt och okontrollerat ätande ses.

– Resultaten för ungdomar liknar de studier som gjorts på vuxna före och efter en fetmakirurgi, dvs en upplevelse av påtagligt förbättrad förmåga att kontrollera sitt ätande , säger Kajsa Järvholm, forskare i psykologi vid Lunds universitet.

Den självskattning som ungdomarna fick göra innan de opererades visade att de som led av hetsätning kände mer oro och ångest i allmänhet och hade lägre självbild än övriga. Ett år efter operationen mådde de mycket bättre och deras välmående låg nu i paritet med övriga opererade.

Men det visade sig att det förbättrade psykiska välmåendet bland flera av dem som led av hetsätning bara var tillfälligt. Två år efter operationen rapporterade den här gruppen återigen att de mår sämre psykiskt i jämförelse med dem som inte hade problem med hetsätning innan operationen.

– Var tredje i gruppen som rapporterade hetsätning före operationen uppgav att de hade självmordstankar två år efter gastrisk bypass. Samma siffra hos övriga ungdomar i studien låg på en av 18, säger Kajsa Järvholm.

Man har på senare år alltmer börjat uppmärksamma att det finns en viss ökad risk för självmord efter viktoperationer, men detta är första gången som samband med hetsätning belyses. Lundastudien är  inte tillräckligt stor för att dra säkra slutsatser och Kajsa Järvholm menar att man måste göra fler och större studier.

– Dock pekar våra resultat totalt mot att vi måste ägna särskild uppmärksamhet åt just hetsätningsproblematik hos ungdomar som viktopereras, säger hon.

Ett annat resultat från undersökningen var att de ungdomar som utvecklade problem med kontrollförlust över sitt ätande eller känslomässigt ätande efter operationen gick ner något mindre i vikt än ungdomar som upplevde kontroll över sitt ätande två år efter operationen. Däremot spelade det inte någon roll för viktutvecklingen om ungdomarna led av hetsätning eller känslostyrt ätande före operationen.

– Sammantaget visar vår studie på behovet av långsiktig uppföljning hos ungdomar efter fetmakirurgi särskilt beträffande den psykiska hälsan, säger Kajsa Järvholm. Ska fetmakirurgi införas som standardbehandling till ungdomar under 18 år behöver sjukvården bygga upp ett system med kvalificerad och fungerande uppföljning under flera år efter operationen.

Publikationen; “Binge eating and other eating-related problems in adolescents undergoing gastric bypass: results from a Swedish nationwide study (AMOS)” https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0195666317313569

Källa: Lunds universitet