Nya innovationer ska lösa samhällsutmaningar

Minskad köttkonsumtion, ett vaccinationskort mot fejkade filmer och en modell som ska förhindra att unga hoppar av skolan. Det är några av idéerna som deltagarna i årets omgång av Social Impact Lab kommer att jobba med.

Fem forskare och en extern deltagare från regionen utgör det nya gänget vid Social Impact Lab på Örebro universitet. Under hela 2019 kommer de att jobba en dag i veckan med att utveckla sina idéer till sociala innovationer.

– Det handlar om idéer som ska leda till innovativa lösningar på sociala utmaningar. Tanken är att idéerna ska erbjudas till och utvecklas tillsammans med samhällets olika aktörer, säger Åsa Allard, verksamhetsledare på Social Impact Lab.

Miriam von Schantz är lektor i medie- och kommunikationsvetenskap. Hon kommer att jobba med att utveckla ett slags audiovisuellt vaccinationskort, som ska hjälpa oss att tänka kritiskt kring rörliga bilder. Något som är högaktuellt genom debatten om deepfakes, alltså manipulerade filmer där avancerad teknik använts för att få oss att tro att exempelvis en politiker har sagt saker som hen aldrig har gjort.

– Bristande kompetens att förhålla sig kritiskt till rörliga bilder och hur dessa relaterar till verkligheten har långtgående konsekvenser för både demokratin och individens välbefinnande.

Enligt Miriam von Schantz har problematiken med åskådarens relation till rörliga bilder och dess sanningsanspråk funnits lika länge som vi har haft rörliga bilder.  Men frågan blir allt mer komplex i ett samhälle som präglas mer och mer av digital kommunikation.

– Det kommer nya digitala verktyg hela tiden som försvårar för oss som medborgare att veta vad som är sant eller inte, säger hon.

Bättre vård för patienter inom slutenvården

Veikko Pelto-Piri är socionom och forskar vid Universitetssjukhuset i Örebro. Han är också affilierad forskare vid Institutionen för medicinska vetenskaper på Örebro universitet. Hans mål är att ta fram ett program som ska förbättra både arbetsmiljön och vården för patienter som finns inom den psykiatriska heldygnsvården.

– Med jämna mellanrum uppmärksammas brister inom det här området, men de statliga satsningar som görs handlar oftast om öppenvården och sällan om de patienter som finns inom den slutna psykiatrin.

Veikko Pelto-Piri har inspirerats av en brittisk modell, som han hoppas kunna anpassa efter svenska förhållanden.

– Målet är både att stärka personalen och att minska sjukskrivningstiden för patienter, säger han.

Josefine Karlsson vid Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap forskar om kognitiva läsförståelseprocesser hos barn. Hon ska under året samarbeta med AI-forskare och lärare för att vidareutveckla sin innovation: en digital läskompis som ska hjälpa barn med lässtrategier och få barnen att själva fundera kring sin läsförståelse.

– Jag har burit med mig den här idén och testat den i olika sammanhang under ett par år. Nu får jag äntligen en chans att sjösätta idén och jobba fram något konkret.

Vill minska köttkonsumtionen

Joakim Norberg är psykolog och lektor vid Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete. Han kommer att titta på hur till exempel skolbespisningar och matvarubutiker skulle kunna utformas så att konsumenterna lättare kan välja vegetariska produkter i stället för kött.

– Vår omfattande köttkonsumtion är en starkt bidragande orsak till flera av vår tids mest akuta samhällsproblem, som klimatförändringar och välfärdssjukdomar. Genom att hjälpa fler människor att välja vegetarisk mat hoppas jag att vi kommer att kunna se förbättringar i både folkhälsa och miljö.

Laila Berglund jobbar som utvecklingsledare inom området för utbildning och arbetsmarknad på Region Örebro län. De senaste tre åren har hon varit projektledare för #jagmed – unga till utbildning och arbete, ett projekt som handlar om att förebygga att ungdomar mellan 15-24 år hoppar av skolan och att motivera ungdomar som redan har hoppat av att komma tillbaka till studierna.

Under sitt år i Social Impact Lab hoppas hon kunna utveckla en modell som förebygger skolavhopp. Modellen bygger på metoder, arbetssätt och resultat från de projekt som pågår inom #jagmed.

– Närmast mig finns alltid barnen och ungdomarna. Mitt arbete ska bidra till att göra en positiv skillnad för individen och jag kommer att jobba med organisationer som vill testa, utveckla och implementera nya metoder och arbetssätt som funkar för att få fler ungdomar att klara av skolan, säger hon.

Stöd för våldsutsatta barn

Ett av målen för Social Impact Lab är att forskning och kunskap som finns vid Örebro universitet ska nå ut i samhället och göra nytta. Något som Åsa Källström, professor i socialt arbete, ser fram emot. Hennes idé handlar om att utveckla ett nytt arbetssätt för individuellt stöd till barn som utsatts för våld i hemmet, baserat på ny svensk forskning och erfarenheter från både Sverige och andra länder.

– Jag har forskat om våldsutsatta barn och insatser för dem i mer än 20 år, så jag känner ett samhällsansvar för att använda resultaten av min och mina kollegors forskning till något som kan förbättra livskvaliteten för dessa barn, säger Åsa Källström, professor i socialt arbete.

 

Här kan du mer läsa om Social Impact Lab och de nya deltagarna

Källa: Örebro universitet

De flesta skolelever rör sig för lite

Allt för många barn och unga rör på sig för lite. Det är vanligare att pojkar tränar regelbundet än att flickor gör det. Det visar nya resultat från Folkhälsomyndighetens undersökning Skolbarns hälsovanor.

De allra flesta barn och unga i 11-, 13- och 15-årsåldern gillar sina liv och skattar sin hälsa som god. Den senaste mätningen visar också att färre har levnadsvanor som är skadliga för hälsan: användningen av alkohol och tobak fortsätter att minska och är nu nere på historiskt låga nivåer, och färre än tidigare dricker läsk och äter godis dagligen.

Men samtidigt sitter många barn och ungdomar för mycket under sin vakna tid. Bland de 15-åriga tjejerna är det ungefär var tionde (9 procent) som rör sig tillräckligt. De mest aktiva finns bland de 11-åriga pojkarna där nästan var fjärde (23 procent) rör sig minst en timma om dagen.

Regelbunden fysisk aktivitet har en mängd positiva hälsoeffekter, både fysiska och psykiska. Effekterna har visats i en rad vetenskapliga studier och kan ses på bland annat kondition, balans, styrka, BMI, sömnkvalitet och koncentrationsförmåga. Därför rekommenderar bland annat WHO minst 60 minuters måttligt ansträngande fysisk aktivitet om dagen.

– Att uppmuntra och göra det möjligt för barn och ungdomar att röra på sig mer, och inte minst bli intresserade av att röra på sig, är en viktig uppgift för hela samhället och vuxenvärlden, säger Maria Corell, utredare på Folkhälsomyndigheten.

Omkring fyra av tio pojkar och tre av tio flickor uppger att de tränar utanför skoltid minst fyra gånger i veckan.

Under våren kommer resultat från en fördjupad undersökning där nivån på skolbarns rörelse i vardagen har mätts objektivt. Skolbarns hälsovanor är en undersökning där eleverna själva svarar på frågor.

Nu publiceras den senaste stora enkätundersökningen i sin helhet. Folkhälsomyndigheten har tidigare lyft de resultat som pekar på en oroande utveckling av psykosomatiska besvär bland 11-åringarna. Andra resultat i korthet är bland annat:

  • Trivseln i skolan har minskat sedan den förra undersökningen, och stressen ökat
  • Allt fler elever blir mobbade
  • Flickor är mindre nöjda med sin hälsa och sin kropp än pojkar.

– Skolbarns hälsovanor är viktig undersökning där vi får möjlighet att följa utvecklingen över tid när det gäller levnadsvanor och förhållanden som påverkar barns och ungdomars hälsa. På så vis får vi underlag för att se var insatser behöver göras för att främja utvecklingen av en god hälsa på lika villkor, säger Maria Corell.

Om undersökningen

  • Skolbarns hälsovanor är en enkätundersökning som genomförs vart fjärde år bland barn som är 11, 13 och 15 år gamla. Den är en internationell studie som samordnas av Världshälsoorganisationen (WHO). Sverige har deltagit sedan 1985.
  • Under 2017/18 gjordes den nionde datainsamlingen där 4 200 elever från cirka 200 skolor över hela landet deltog. Det motsvarar en svarsfrekvens på 42 procent.

Uppdrag för mer kunskap om både ätstörningar och ADHD

Regeringen ger Socialstyrelsen i uppdrag att se över kunskapsläget kring två grupper. Det handlar dels om vård av personer med ätstörningar, dels konsekvenser för vuxna med diagnosen ADHD i samband med exempelvis sjukskrivningar och arbetslöshet.

– Unga kvinnor är särskilt drabbade av olika typer av ätstörningar och psykisk ohälsa. Det är ett samhällsproblem vi måste möta med mer kunskap. Jag vill gärna se någon form av nationellt stöd till vården, säger socialminister Annika Strandhäll.

– Alla som kan jobba ska också ges möjligheter att göra det. Vi ser att det finns en risk att personer med ADHD-diagnos får sämre förutsättningar att komma in på arbetsmarknaden efter arbetslöshet och sjukskrivning. Samhället ska bättre kunna förstå och möta människor i behov av stöd, säger socialminister Annika Strandhäll.

Gällande uppdraget kring vård av personer med ätstörningar ska Socialstyrelsen göra en bedömning av behoven för nationellt stöd till hälso- och sjukvården i form av kunskapsstöd, alternativt nationella riktlinjer. 1 miljon kronor avsätts. Uppdraget ska redovisas till Socialdepartementet senast den 15 november 2019.

Uppdraget gällande vuxna med ADHD handlar om att öka kunskapen om hur diagnosen påverkar möjligheterna att komma tillbaka till arbetsmarknaden efter sjukskrivning eller längre arbetslöshet. Uppdraget ska genomföras i samråd med Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. 2 miljoner kronor avsätts. Uppdraget ska redovisas till Socialdepartementet senast den 15 juni 2019.

Källa: Socialdepartementet

Barn som själva tar sig till skolan mår och presterar bättre

Skolresan handlar inte bara om att ta sig från hemmet till skolan. Forskning visar att valet av transportsätt och aktiviteter under resan påverkar barns välmående och prestation i skolan.

– Barn som inte reser självständigt, det vill säga utan föräldrars översikt, förlorar naturliga möjligheter att utforska sin närmiljö och att interagera med kompisar på egen hand. Det leder till att de blir mindre självständiga och trygga i sin närmiljö.

– Studierna om ökat bilresande kopplar även till den ökning av psykisk ohälsa bland barn och unga som vi ser idag, säger Jessica Westman, doktor i psykologi vid CTF, Centrum för tjänsteforskning vid Karlstads universitet.

Hon har i sin avhandling studerat hur olika faktorer som färdsätt och aktiviteter påverkar barns välmående och prestation i skolan och varför föräldrar istället väljer att skjutsa sina barn.

Fler föräldrar skjutsar sina barn till skolan

Hennes studier visar att barn mår och presterar bättre när de får gå, cykla eller åka buss till skolan. Trots detta väljer allt fler föräldrar att skjutsa sina barn med bil – oavsett om avståndet till skolan är kort eller långt.

– Föräldrar väljer bil av praktiska skäl. Till skillnad från föräldrar i andra länder så anser många svenska föräldrar att vägen till skolan är trygg och lämplig för barn att färdas på självständigt. Ändå väljer de bilen. Det är en bekymmersam utveckling och jag hoppas att min forskning kan bidra till att motivera till en förändring, säger Jessica Westman.

För att få till en förändring behöver skolskjuts eller andra alternativ upplevas som lika praktiska. Det är det viktigt att fånga alla aspekter av färdmedelsval och inte bara fokusera på ”hårda faktorer” som hur avstånd, trafik och barns ålder påverkar resan till skolan – utan också hur personliga preferenser styr, det vill säga föräldrars beteende och känslor. Då blir det lättare att finna verktyg som kan motivera föräldrar till att förändra sina barns resvanor.

Aktiviteter påverkar barnen positivt

Studien har visat att barn som är aktiva under sina skolresor – pratar och umgås med vänner eller surfar på mobilen – är gladare och nöjdare än de barn som sitter tysta för sig själva eller slumrar i bilen. Aktiva barn presterade också bättre på ett test som genomfördes när de anlände till skolan.

– Vi behöver omvärdera barns skolresor. En skolresa är en möjlighet för barn och ungdomar att ägna sig åt aktiviteter som gör att de blir pigga och glada vilket kan lägga grunden för hur man mår resten av dagen. Det bästa är att resa tillsammans med kamrater – gärna gå eller cykla.

– Måste man ändå åka bil – se till att ha roligt med ditt barn och gör resan till en trevlig stund för umgänge. Det är nog mitt bästa tips för bilburna föräldrar, säger Jessica Westman.

Avhandlingen:

Drivers of children’s travel satisfaction.

Forskning visar ny väg för behandling av aggressivt antisocialt beteende hos barn

Ett aggressivt och antisocialt beteende hos barn och unga vuxna innebär en hög risk för att utveckla långvarig psykisk ohälsa, missbruk, kriminalitet och socialt utanförskap i vuxen ålder. Vad kan då skydda barn och unga från att ha en aggressiv antisocialt beteende? Resultaten av en ny studie föreslår att behandlingsformer som stärker barnens karaktärsmognad ska vara i fokus.

– I vår studie undersökte vi sambandet mellan barns aggressiva antisociala beteende och deras personlighet. Resultatet visar att en normal utvecklad karaktär (kapaciteten att veta vem man är, vart man är på väg och hur kan man samarbete med sin miljö) kan vara en skyddsfaktor för att barnet – även i närvaro av psykiatriska störningar – ska utveckla ett aggressivt antisocialt beteende, säger Nóra Kerekes, lektor i psykiatri och kriminologi på Högskolan Väst.

Stor studie
Närmare 2 000 barn i ålder 9-12 år ingick i studien, vars resultat nyligen publicerades i Comprehensive Psychiatry Journal. Deras föräldrar deltog i en telefonintervju, där de skattade sitt barns psykiska hälsa och personlighet. Barnen var utvalda från Sveriges största tvillingstudie (CATSS) för att de hade uppmärksamhetsstörning och hyperaktivitetproblem (ADHD) och/eller autism spektrumstörning (ASD) och/eller trots (ODD). Det fanns också en jämförelsegrupp där inga av dessa problem fanns.

– Resultatet bekräftar tidigare fynd att en undergrupp av ungdomar, med en kombination av funktionsnedsättningar bland annat inom områdena impulskontroll och social interaktion utgör en distinkt högriskpopulation för aggressivt antisocialt beteende, säger Nóra Kerekes.

Vidare visade studien att en normal karaktärsmognad hos barn och ungdomar, även i närvaro av ODD, ADHD och/eller ASD, är en viktig skydd mot aggressivt antisocialt beteende.

– Bekräftelsen av länken mellan en omogen karaktär och aggression, oberoende av psykiatriska störningar, i en ung befolkning är mycket viktigt för att kunna utveckla adekvata behandlingsmetoder, menar Nóra Kerekes.

Föreslår insatser
Terapier som är specifikt riktade mot aggression rekommenderas idag ofta om aggressiva antisociala beteenden inte förändras under en primär (medicinsk) behandling av det psykiatriska problemet hos barnet/ungdomen. Men det finns inte idag några empiriska bevis som stöder användningen av någon drog specifik för anti-aggressiv behandling.

– Resultaten av vår studie har därför hög relevans för utveckling av aggressionsspecifika behandlingsstrategier. Vi föreslår ett fokus på insatser som syftar till att stärka barnets eller ungdomens karaktärsmognande, huvudsakligen dess ansvarstagande, målmedvetenhet och självacceptans.

Kerekes et. al. (2017) ”The protective effect of character maturity in child aggressive antisocial behavior.” 

Källa: Chalmers

Nyföddas hjärnor gör skillnad på smek och smek

Förmågan att skilja på olika sorters smekningar mot huden finns redan i väldigt tidig ålder. Det framgår av en studie vid Sahlgrenska akademin där blodtillförseln i hjärnan på 6-10 veckor gamla spädbarn undersökts.

– Den här typen av hjärnavbildningsstudier har inte gjorts på så små barn tidigare, och det är också första gången man mäter så djupt i hjärnan med just den här tekniken, säger Emma Jönsson, disputerad vid institutionen för neurovetenskap och fysiologi, och med civilingenjörsexamen i bioteknik.

Studien, som är en del i hennes avhandling, omfattar 16 spädbarn på i genomsnitt åtta veckor, som under 30-40 minuter utsatts för strykningar mot huden på armen i form av mjuka penseldrag i olika hastigheter. De låg alla tryggt i sin mammas famn, vakna eller sovande, och var försedda med elastiskt bandage runt huvudet som höll mätutrustningen på plats.

Utrustnigen registrerade blodflöden i hjärnan. Högre tillförsel av blod till vissa områden av hjärnan indikerar att dessa områden hjälper till att bearbeta de stimuli som uppfattas, i detta fall de mjuka borststrykningarna.

Basal förmåga

Barnen smektes på armen i två olika hastigheter, en relativt snabb (20 centimeter per sekund) och en långsammare (3 centimeter per sekund). Den långsammare ligger i det hastighetsintervall som människor vanligtvis använder för smekande beröring av andra människor, och anses därför mer social och affektiv än den snabba. Och det visade sig också att den långsamma gav mycket kraftigare reaktion i hjärnan än den snabba.

– Det vi har hittat är att den nyfödda hjärnan redan har ett annat sätt att bearbeta den mer sociala beröringen, om man jämför med den som är mindre social. Det tyder på att detta är något som prioriteras från väldigt tidig ålder, och att beröring är mycket viktigt i spädbarnsåldern. Även tidigare studier har visat på betydelsen av beröring, men det är först nu vi kan se det rent hjärnaktiveringsmässigt, säger Emma Jönsson.

– Olika delar av nervsystemet mognar olika fort, men hur mänsklig kommunikation sker är så basalt och då är det viktigt även för små barn att kunna uppfatta den. Vår hjärna är inställd på att bearbeta det här redan från födseln. Det är viktigt att tidigt knyta an till sina föräldrar och få beröringen för att utvecklas, fortsätter hon.

Växande fält

Det finns flera svårigheter med att undersöka riktigt små barn. Dels kan de inte tillfrågas om sina upplevelser av beröringen, i studier på vuxna räknas även försökspersonernas egna skattningar, och dels har tidigare hjärnavbildningsmetoder krävt att huvudet varit fixerad, vilket är svårt när det kommer till spädbarn. Den aktuella metoden och utrustningen, som använder nära-infrarött ljus för att mäta blodflödena, tillåter att barnet i viss mån rör sig. Studien är genomförd i Åbo tillsammans med kollegor från Finland, Sverige och Tyskland.

Hennes avhandling omfattar även andra studier av mellanmänsklig affektiv beröring, fast på vuxna. Forskning som bland annat visar att en person i en lågvarig relation är mindre benägen att uppleva en beröring som erotisk, och att känslan av behag vid beröring är starkare hos kvinnor än hos män. Studierna utgör nya byggstenar inom ett forskningsområde som enligt Emma Jönsson kommer att växa ytterligare.

– Beröring är studerat långt mycket mindre än hörsel och syn, men fältet har vuxit och blivit större bara under de få år jag jobbat med det, konstaterar hon.

Läs mer i avhandlingen.

Källa: Göteborgs Universitet

Föräldrarna viktiga vid rehabilitering av unga med förvärvade hjärnskador

Unga som drabbas av hjärnskador behöver ofta omfattande rehabilitering. En ny avhandling från Göteborgs universitet visar att föräldrarna och ungdomarna själva kan bidra till att förstå vilken sorts rehabilitering som behövs genom att utforska hur tal och språk fungerar i hemmiljön.

Varje år drabbas cirka 2 000 barn och ungdomar i Sverige av en hjärnskada. Vanligaste orsaken är trafik- och fallolyckor, men hjärnskador kan även uppstå efter till exempel en hjärntumör eller blödning i hjärnan. Unga med förvärvade hjärnskador får ofta stora problem med röst, tal och kommunikation.

Logopeden Åsa Fyrberg har i sin avhandling undersökt olika metoder för hur föräldrar och vårdpersonal kan bedöma hur dessa ungdomar kan delta i vardagssamtal trots svårigheter att kommunicera. Totalt ingick 38 personer under 18 år i studien som genomfördes på ett svenskt universitetssjukhus mellan åren 2007−2013.

För att förstå metoderna studerade Åsa Fyrberg över tid hur föräldrarna och ungdomarna själva bedömde förändringar i den kommunikativa förmågan. Det vill säga möjligheten att förstå ord och meningar, att benämna ord och möjligheten att delta i snabba samtal.

− En av mina slutsatser är att vårdpersonalens bedömningar kan fördjupas och specificeras genom att jämföras med föräldrarnas analyser av samtal hemma där de iakttagit och lyssnat på vad som sagts, när det sagts och hur det sagts. Det handlar då också om ungdomarnas egna upplevelser som har jämförts med föräldrarnas, där likheter och skillnader i beskrivningarna av vardagssamtalen har undersökts, säger hon.

Resultaten pekar på föräldrarnas viktiga roll när det gäller att undersöka ungdomarnas delaktighet i vardagssamtal. Exempelvis hur den drabbade påverkas av antalet personer som deltar i ett samtal, tempot i samtalet och ungdomens egen förmåga att förstå och att benämna ord.

I de olika undersökningarna hittade Åsa Fyrberg inget samband mellan hjärnskadornas grundorsaker och deltagarnas resultat i tester av kommunikation och lingvistik.

− Men i stort sett alla som drabbats av en svår förvärvard hjärnskada behöver stöd från anhöriga för att kunna fungera kommunikativt i vardagliga situtioner, säger hon.

Åsa Fyrberg hoppas att hennes forskning kan stimulera till utveckling av de rehabiliteringsprogram av kommunikationen som finns inom vården, där ungdomar och föräldrar inkluderas för att beskriva effekterna av hjärnskadorna på de dagliga kommunikativa samspelssituationerna.

Avhandlingens titel: Acquired brain injury in children and adolescents: Investigating assessments of communicative participation in daily life situations
Tid för disputation: 2017-02-24, kl. 10:00, sal Torg Grön, hus Patricia, Forskningsgången 6, Lindholmen
Avhandlingen finns digitalt publicerad:  http://hdl.handle.net/2077/51540

Mer än vart tredje barn med Downs syndrom har autism eller ADHD

Drygt vart tredje barn med Downs syndrom har autism eller ADHD. Det framgår av en studie vid bland annat Akademiska sjukhuset. Enligt forskarna är många av dessa barn otillräckligt utredda och saknar rätt diagnos. De efterlyser screening i 3-5 årsåldern för autism och tidigt i grundskolan för ADHD. Detta för att tidigt kunna ge rätt stöd till familjen och rätt anpassning i förskola/skola.

Länge ansåg man att barn med Downs syndrom inte kunde ha ADHD eller autism. Tecken på dessa tillstånd kopplades till barnets utvecklingsstörning och bedömdes inte gå att åtgärda. De senaste åren har man uppskattat att 5-10 procent av dessa barn har autism, jämfört med 1-2 procent av befolkningen i stort.

– Vår studie visar att det är betydligt vanligare. 42 procent av barnen hade autism och 34 procent  ADHD. Därför rekommenderar vi att screening införs för barn med Downs syndrom, i åldern 3-5 år för autism och i åldern 5-6 år för ADHD. Detta för att kunna ge rätt stöd till familjen och rätt anpassning i förskola/skola, säger Ulrika Wester Oxelgren, överläkare på Akademiska barnsjukhuset och ansvarig för forskningsstudien i Uppsala.

Downs syndrom är den vanligaste kromosomavvikelsen och den vanligaste orsaken till intellektuellt funktionshinder (utvecklingsstörning). Det är framförallt kommunikation/språk och förmåga att ta till sig teoretisk kunskap som påverkas. Men många barn med Downs syndrom har även hyperaktivitet, impulsivitet och sociala svårigheter.

Studien ”Autism och ADHD vid Downs syndrom” har genomförts av en grupp vid Akademiska sjukhuset/Hälsa och habilitering i samarbete med Uppsala universitet samt med forskare i övriga nordiska länder och Storbritannien. I Uppsala deltog drygt 40 barn i åldrarna 5-17 år. Resultaten har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Developmental Medicine and Child Neurologys webbutgåva och publiceras inom kort i pappersutgåvan.

Förutom kopplingen till autism och ADHD har man undersökt hur olika instrument som används för att ställa diagnos fungerar för denna grupp. Detta i syfte att hitta ett frågeformulär som skulle fungera som screeninginstrument för dessa diagnoser. Samtliga barn med Downs syndrom som deltog och fick diagnosen autism har erbjudits uppföljning i ett utvecklingsprojekt vid Akademiska där man gett berörda familjer och personal inom förskola/skola utbildning och stöd att hitta rätt strategier och hjälpmedel samt vid behov medicinering.

– Det handlar både om att erbjuda familjerna utredning och handledning, och att säkra att barn och ungdomar får rätt pedagogik i skolan, kommunikationsstöd i form av exempelvis bilder och surfplatta, men även läkemedel, exempelvis för sömn, för att underlätta vardagen, förklarar Ulrika Wester Oxelgren. Hon betonar att utvecklingen gått starkt framåt de senaste 10-15 åren både inom diagnostik och pedagogik, men menar att det fortfarande är många barn som inte kommer till utredning och därmed inte får tillgång till den kunskap som finns.

– Det finns så mycket man kan göra och ju tidigare barnen diagnostiseras desto bättre. Vår förhoppning är att fler barn ska erbjudas en bättre anpassad pedagogik och rätt hjälpmedel som underlättar både inlärning och sociala kontakter med kompisar, avrundar Ulrika Wester Oxelgren.

Utvecklingsprojektet har finansierats av Allmänna arvsfonden och drivs i samarbete med Svenska Down-föreningen. I projektgruppen ingår, förutom föräldrarepresentanter från Down-föreningen, läkare. psykolog, specialpedagog, logoped, sjukgymnast och fritidspedagog som alla till vardags arbetar med barn med Downs syndrom. Projektet genomfördes under några intensiva månader vintern 2015-16. Förnärvarande pågår en uppföljning med föräldraintervjuer.

Källa: Akademiska sjukhuset

Luftföroreningar påverkar barns och ungas psykiska hälsa

Ny forskning från Umeå universitet visar att läkemedelsuttag för psykiatriska diagnoser har koppling till luftföroreningsnivån. Studien täcker en stor del av den svenska befolkningen, och publiceras i den vetenskapliga tidskriften BMJ Open.

Allt fler studier tyder på att hjärnan och kognitiv utveckling kan påverkas av avgaser.

I en nya studie av en forskargrupp från Umeå universitet undersöktes samband mellan exponering för luftföroreningar i bostadsområdet och barn och ungdomars psykiska hälsa genom att använda uppgifter från Läkemedelsregistret tillsammans med en nationell modell för luftföroreningskoncentrationer. Hela befolkningen under 18 års ålder i Stockholms län, Västra Götaland, Skåne och Västerbotten studerades.

Barn och ungdomar som levde i områden med högre koncentrationer av luftföroreningar hade nio procent högre risk att ha minst ett läkemedelsuttag för en psykiatrisk diagnos under uppföljningen per 10 mikrogram per kubikmeter högre halt av kvävedioxid, även efter att man kontrollerat för socioekonomi och demografiska faktorer.

– Resultaten kan innebära att en minskad koncentration av luftföroreningar, främst bilavgaser, skulle kunna minska psykisk ohälsa hos barn och ungdomar, säger forskaren Anna Oudin vid Enheten för yrkes- och miljömedicin, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, som har lett studien.

Oudin, A., Bråbäck, L., Oudin Åström, D., Strömgren, M., Forsberg, B.: Association between neighbourhood air pollution concentrations and dispensed medication for psychiatric disorders in a large longitudinal cohort of Swedish children and adolescents. BMJ Open 2016;6:e010004 doi:10.1136/bmjopen-2015-010004

Källa: Umeå universitet

 

Behandlingens intensitet inte avgörande för utvecklingen hos barn med autism

Tidig upptäckt och tidiga åtgärder har visat sig ge positiva resultat vid autism. Men intensiteten i själva behandlingen verkar sakna betydelse. Det visar en avhandling vid Sahlgrenska akademin.

Doktoranden Åsa Lundholm Hedvall och hennes forskarkollegor vid Gillbergcenter, Göteborgs universitet, har i en studie följt 200 barn med autismdiagnos som under en tvåårsperiod remitterades till ett specialiserat habiliteringscenter i Stockholm.

I studien medverkade barnen i en neuropsykologisk och utvecklingsneurologisk bedömning, som sedan följdes upp efter två år.

Vid uppföljningen fann forskarna att flertalet barn förändrats positivt, både när det gäller svårighetsgraden av autism, begåvningsnivån, språket och det vardagliga fungerandet. Intressant nog visade uppföljningen att barnens framsteg inte var beroende av hur intensiv behandlingen varit, utan vilka intellektuella förmågor det enskilda barnet hade när behandlingen inleddes.

– För att uttrycka det enkelt: de barn som det gick bra för vid starten av studien gick det också bra för vid uppföljningen, och vice versa. Störst framsteg gjorde de barn som vid studiens start hade en mildare form av autism, säger Åsa Lundholm Hedvall.

Hälften av de 200 barnen hade utöver autism också en psykisk utvecklingsstörning vid studiens inledning. Den stora majoriteten hade kvar denna intellektuella funktionsnedsättning vid uppföljningen två år senare.

I studien fick barnen lösa olika neuropsykologiska testuppgifter. De barn som löste uppgifterna långsamt visade sig vara sämre på att klara av vardagsfärdigheter vid uppföljningen två år senare. För de barn som löste problemen snabbt var förhållandet omvänt.

–Långsam bearbetningshastighet kan vara ett tidigt tecken på att barnet har planeringssvårigheter, något som i sin tur kan kopplas till en mindre positiv långtidsprognos för barn med autism. För att tidigt upptäcka autismens förebud, och därmed öka möjligheten att ge ett tidigt stöd, borde vi i högre utsträckning använda neuropsykologisk testning redan i förskoleåldern, säger Åsa Lundholm Hedvall.

Avhandlingen Autism spectrum disorders in preschool children: Cognitive aspects and interventions försvaras vid en disputation den 14 november.

Länk till avhandling: https://gupea.ub.gu.se/handle/2077/36753

Källa: Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet