Kraftigt sänkt fysisk aktivitet bland unga

Mellan år 2000 och 2017 sjönk den fysiska aktiviteten, mätt i steg per dag, med 24 procent för 14-åriga flickor och med 30 procent för jämnåriga pojkar. Det visar en studie vid Göteborgs universitet som jämfört den vardagliga fysiska aktiviteten bland äldre barn och ungdomar i några kommuner i sydöstra Sverige.

– Den främsta förklaringen vi kan hitta är den dramatiskt ökade användningen av internet på telefoner och på läsplattor i de ungas vardagliga liv sedan 2010, något som sannolikt lett till ökad inaktivitet, säger Anders Raustorp, en av forskarna bakom studien.

År 2000 ingick 332 barn och ungdomar i undersökningen, år 2017 deltog 532 barn och ungdomar. Vid båda tillfällena var de i åldrarna 8, 11 och 14 år.

Mätte vardagsaktiviteten
Barnen går i samma sex skolor i tre medelklassområden. Likadana protokoll, förfarande och instrument har använts, i detta fall så kallade pedometrar – stegräknare som mäter steg per dag. I studien fångas alltså barns fysiska vardagsaktivitet upp, inte enbart idrottsaktiviteter.

Den genomsnittliga mängden steg var oförändrad bland 8 år gamla flickor de båda åren, men 8 procent högre bland 8 år gamla pojkar 2017. För de 11-åriga barnen sjönk mängden steg med 12 procent bland samtliga medan den största sänkningen gällde de 14-åriga ungdomarna, 30 respektive 24 procent för pojkar och flickor.

– Det här är bekymmersamma resultat. Men med enkla metoder som stegräknare kan lågaktiva barn identifieras. De kan därmed ges möjligheter genom såväl riktade pedagogiska insatser i skolan som genom interventionsprogram, säger Anders Raustorp

Går att få barnen att röra på sig mer
Interventionsprogram kan handla om mer aktiva transporter till och från skolan, om anpassade skolgårdar för att uppmuntra rastaktivitet eller om fysisk aktivitet på recept för barn och ungdomar.

Från hösten 2019 införs 100 timmar ytterligare idrott och hälsa i skolan, då i form av ytterligare en 45 minuters idrottslektion på högstadiet.

Rekommenderat antal steg-per-dag ligger på 13 500 för de 14-åriga pojkarna och på 12 000 för de 14-åriga flickorna. I den aktuella studien har antalet steg för pojkarna sjunkit från 15 353 år 2000 till 10 718 år 2017. För de 14-åriga flickorna är motsvarande siffror 12 742 år 2000 och 9 690 år 2017.

Den aktuella studien ligger i linje med nyligen publicerade resultat vid Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, om kraftigt minskad kondition hos unga vuxna.

Artikel: 
Levels of physical activity during physical education lessons in Sweden, Acta Paediatrica

Källa: Göteborgs universitet

Unga rör sig minst på fritiden – mest i skolan

Ungas fysiska aktivitet i skolan debatteras flitigt. Men det är när skoldagen är slut och på helgerna de rör sig minst. Det konstaterar Centrum för idrottsforskning i en rapport till regeringen.

Låg nivå av fysisk aktivitet, mycket stillasittande, många timmar framför skärmar. Det är den bild av många barn och ungdomars liv som ges i en unik studie som Centrum för idrottsforskning i dag presenterar för regeringen.

Samhällsdebatten om ungas fysiska aktivitet har fokuserat mycket på skolans bidrag till mer rörelse. Krav på fler timmar till ämnet idrott och hälsa är en het politisk fråga. Men det är inte i skolan som unga rör sig minst. Tvärtom. Huvuddelen av veckans dos fysisk aktivitet får eleverna när de befinner sig just där.

– Det är spännande att de har så stor andel tid i hälsofrämjande intensitet just på skoltid. Det visar att det finns en potential att höja aktiviteten på fritiden, säger Gisela Nyberg forskare på Karolinska Institutet, som genomfört studien i samarbete med Livsmedelsverket.

Skillnaden mellan skoltid och fritid på vardagar är alltså stor. Och på helger sjunker aktivitetsnivå kraftigt bland både pojkar och flickor i alla åldrar. Det gäller särskilt den kategori som rör sig allra minst – flickor på gymnasiet.

Pojkar i grundskolan är den enda kategori i studien som rör sig tillräckligt för att nå de hälsorekommendationer om fysisk aktivitet som den svenska läkarkåren står bakom. Men det sker bara på vardagar när de går i skolan. På helgerna sjunker även deras aktivitet under den rekommenderade nivån.

– Vi talar ofta om skolans och föreningsidrottens viktiga roll att främja fysisk aktivitet hos unga. Men om de är mest inaktiva under helgerna så verkar det vara viktigt att lyfta fram familjens betydelse för att uppmuntra de unga till fysisk aktivitet på lediga dagar, säger CIF:s utredare Johan R Norberg.

I studien deltog närmade 1 700 elever från 51 skolor runt om i Sverige. Eleverna gick i årskurs 5 och 8 i grundskolan samt gymnasiets årskurs 2. Deltagarna bar rörelsemätare (accelerometrar) under en vecka. Mätarna registrerar hur mycket man rör sig och med vilken intensitet.

Läs mer om resultaten i 2016 års uppföljning av statens stöd till idrotten på CIF:s webbplats.
Gisela Nybergs studie beskrivs mer ingående i antologin De aktiva och De inaktiva. Läs den här.

Källa: Centrum för idrottsforskning (CIF)

Hälsocoach får fart på stillasittande elever

Bilskjuts till skolan, stillasittande plus för mycket skärmtid gör Sveriges unga mindre fysiskt aktiva. Allt färre av dem når upp till de internationella rekommendationerna om fysiskt aktivitet. Men en hälsocoach i skolan kan bryta mönstret, enligt en ny avhandling vid Göteborgs universitet.

En hälsocoach anställdes under två år på 20 procent i en västsvensk grundskola i en mellanstor kommun. Uppgiften var bland annat att planera och driva lekfulla fysiska aktiviteter liksom annat hälsofrämjande arbete. Alla elever skulle känna sig dugliga i de aktiviteter som bedrevs.

Resultatet visade att alla elever som ingått i undersökningen, det vill säga även de elever som normalt sett inte uppskattade ämnet idrott och hälsa, gillade den nya funktionsrollen och de aktiviteter som hälsocoachen bedrev. Förutom eleverna, värdesatte även vårdnadshavare och lärare hälsocoachens arbete på skolan. De såg ett tydligt behov av någon som kunde arbeta med hälsa på alla plan, för hela skolans verksamhet.

Däremot lyckades inte projektet ändra på det faktum som annan forskning visat: att fysisk aktivitet sjunker signifikant med stigande ålder. Eleverna på den skola som hade tillgång till hälsocoach låg dock vid projektets slut högre än eleverna på jämförelseskolorna vad gäller fysisk aktivitet, mätt i antal uppmätta steg. Fler elever på den skolan låg kvar på rekommenderad stegnivå i årskurs 6 (cirka 15000 steg per dag för pojkar, cirka 12000 steg per dag för flickor), jämfört med kontrollskolorna, 70 procent jämfört med 58 respektive 56 procent.

Enligt de berörda eleverna hade även rasterna blivit roligare, ingen hade blivit utanför samt att de hade fått mer energi till övriga lektioner.

De allra flesta barn tillbringar en stor del av sin vakna tid i skolan, vilket gör den till en utmärkt arena för att främja goda levnadsvanor.

– Det krävs dock att det finns någon som tar ansvar för det hälsofrämjade arbetet och som har tillräckligt med tid för att arbeta med dessa frågor i skolans vardag. Hälsocoachen behöver betydligt mer tid än en 20 procents tjänst, helst en heltid, och ett gott stöd framförallt ifrån skolledning och elevernas klasslärare, säger Pernilla Hedström, som skrivit avhandlingen.

Avhandlingen: Hälsocoach i skolan – En utvärderande fallstudie av en hälsofrämjande intervention

Källa: Göteborgs universitet