Kostråd för äldre – nu på remiss

Hälsosamma matvanor är viktigt under hela livet, och hur man behöver äta för att må bra förändras till viss del med åren. Livsmedelsverket har därför tagit fram kostråd till äldre. Förslaget går nu ut på remiss.

I de nya kostråden beskriver Livsmedelsverket vilka näringsämnen som är särskilt viktiga för äldre. Råden tar också hänsyn till att många äldre får minskad aptit med åren och därför kan behöva äta lite annorlunda för att få i sig allt de behöver. En sätt att lyckas med det är att dela upp maten i flera små, näringsrika måltider utspridda över dygnet.

Hälsosam mat i rätt mängd, tillsammans med fysisk aktivitet, är viktigt för balans, benstomme och muskler. Bra mat kan skjuta upp skörhet och ohälsa och även minska risken att ramla.

De föreslagna kostråden till äldre skickas nu ut på remiss. Remissen är öppen för alla, synpunkter lämnas senast den 24 april, 2019.

Källa: Livsmedelsverket

Ny webbtext om vegansk mat till barn på SLV:s hemsida

Att laga vegansk mat som ger tillräckligt med näring och energi för små barn kräver mycket kunskap. Nu finns tydligare information om vegansk mat för barn på vår webbplats.

Sedan 2011, då råden om mat för spädbarn och småbarn kom, har vi haft information om alla typer av vegetarisk mat på webbplatsen, inklusive helvegetarisk mat. Barnhälsovården har dock efterlyst en särskild text som riktar sig till föräldrar som vill ge sina barn vegansk mat, och som personal inom barnhälsovården kan använda som stöd vid rådgivning.

Det finns några saker som är särskilt viktiga att tänka på när det gäller vegansk mat till barn. Barn som inte äter några animaliska livsmedel måste få vitamin B12 antingen genom mat berikad med vitamin B12 eller kosttillskott. I dagsläget finns dock inget lämpligt kosttillskott på den svenska marknaden för de minsta barnen. För dem är det därför bröstmjölk och berikade livsmedel som gäller. För att underlätta för föräldrar och personal har vi i texten lagt till information om rekommenderat intag av vitamin B12.

Dessutom har vi ändrat skrivningen om algolja, så att vi gör skillnad på den och på andra algpreparat. Alger och algpreparat kan innehålla skadligt höga halter av jod, men algolja tas från mikroalger som odlas i tankar och inte i havet och är därför vanligen fria från jod. Vi kan dock inte vara helt säkra på att det inte kan finnas algoljor med höga halter jod, så vi hänvisar fortfarande till information på förpackningen eller kontakt med tillverkarna.

Källa: Livsmedelsverket

Skolmatsalen som laborationssal

Schemalägg skollunchen och använd matsalen som laborationssal.
– Om vi låter barnen vara med kan vi väcka engagemang för mat, miljö och klimat och sätta komplexa frågor som klimatkris och biologisk mångfald i sitt sammanhang, menar Johanna Björklund, forskare i miljövetenskap.

Att forskning ska leda till förändring tycker Ida Schoultz och Johanna Björklund är självklart. De är två av åtta forskare och lärare som har fått varsin plats i Örebro universitets Social Impact Lab. Och har har anmält sig till Örebro universitets nya satsning på sociala innovationer.

Ida Schoultz vill ge äldre människor bättre förutsättningar att må bra livet ut. Johanna Björklund vill jobba med hållbarhet i skolan.

Alla har en relation till mat
– Mitt förslag är att schemalägga skollunchen och använda matsalen som laborationssal, säger Johanna Björklund. Jag vill ge barn möjligheten att skapa sig ett personligt förhållningssätt till frågor om hållbarhet och miljö och förstå hur vårt sätt att leva påverkar.

– Den gemensamma skolmaten är ju en så bra utgångspunkt då, eftersom alla har en relation till mat och här kan man tillsammans lära sig och göra hållbara förändringar, säger Johanna Björklund.

Hur stor miljö- och klimatpåverkan har olika basvaror, köttproduktion och matsvinn och vad vi behöver ta hänsyn till när vi gör våra val för att de ska vara hållbara? Vad är det till exempel för skillnad på valet mellan potatis, pasta och ris? För att göra rätt val krävs kunskap.

– Skolmåltidspersonalen har gjort mycket och nästa steg är att involvera både lärare och barn, säger Johanna Björklund.

Magen och kosten spelar stor roll för äldre
Ida Schoultz, som sitter bredvid, nickar. Hon har många frågor och på flera sätt berör deras ämnen varandra – fast Johanna arbetar med skolbarn och Ida med äldre människor.

– Ett hälsosamt åldrande – det finns mycket forskning om detta men hur gör vi det tillgängligt för samhället? Vi vet till exempel att magen och kosten spelar en viktig roll, säger Ida Schoultz.

Hennes forskargrupp har visat att orienterare mår bättre än många andra äldre. De ingår i ett socialt sammanhang och är fysiskt aktiva samtidigt som sporten innebär en kognitiv utmaning. Hon vill göra dessa tre delar till en naturlig del av livet för alla människor.

– När vi vänder oss till äldre är det viktigt att inte klumpa ihop alla över 65 år till en grupp. Vi behöver utforma olika aktiviteter eller program efter intresse och engagemang hos äldre, precis som vi gör för andra åldersgrupper.

Utveckla tillsammans med användarna
– Jag har många idéer och jag hoppas kunna skapa ett program där de bitar som är vitkiga för ett hälsosamt åldrande finns med. Att vara en del av Social Impact Lab öppnar nya möjligheter, säger Ida Schoultz.
Robert Brummer är vicerektor för samverkan på Örebro universitet och han ser fram emot att följa forskarna i labbet.

– Ofta är det teknik som hamnar i fokus när vi pratar om innovationer men sociala innovationer är minst lika viktiga. Och som universitet har vi ett ansvar att vara bärare av lösningar för att möta de många utmaningar som samhället står inför, säger Robert Brummer.

Fyra av de åtta forskarna har fått pengar för att arbeta med sina idéer en dag i veckan under ett år.

– Ofta är det just bristen på arbetstid som gör att idéerna inte blir verklighet. Men anställda, som vill jobba med tillämpning, behöver träffa varandra också, säger Åsa Allard, som är verksamhetsledare.

– Vi ska underlätta för forskare och lärare att gå från att veta en massa saker till att använda det. Labbet ger dem inte bara en samlingspunkt utan också tid och metoder att utveckla sina idéer tillsammans med användarna.

Källa: Örebro universitet

Ny studie visar på nyföddas förmåga att producera eget omega-3

Nyfödda möss kan kompensera för omega-3-brist hos sina mödrar genom egen fettsyraproduktion. Det visar en ny studie från Institutionen för molekylära vetenskaper vid Stockholms universitet. Studien har publicerats i tidskriften Journal of Lipid Research.

Det är omtvistat huruvida ammande barn kan tillverka omega-3-fettsyran DHA själva eller om ammande mammor bör ta kosttillskott av DHA. Det diskuteras även om DHA bör tillsättas i mjölkersättning och barnmat. Studien visar dock att mössens ungar under fosterstadiet och diperioden har kunnat bygga upp sina DHA-depåer utan moderns hjälp och alltså har förmågan att producera eget DHA.

– Genom att inaktivera den gen i möss vilken reglerar produktionen av fleromättade fettsyror har vi visat att honor som saknar omega-3-fettsyran DHA under dräktighetsperioden och under tiden de diar trots det får ungar med normala mängder DHA i blodet, säger professor Anders Jacobsson vid Institutionen för molekylära vetenskaper, Wenner-Grens institut, Stockholms universitet som har lett studien.

Det finns mycket information som tyder på att intag av omega-3-fettsyror (bland annat DHA) kan ha en positiv påverkan på hälsan. Moderns DHA-status under graviditet och amning föreslås vara en viktig faktor som påverkar DHA-nivåerna hos foster och spädbarn. Betydelsen av DHA-tillskott för gravida kvinnor är dock fortfarande en öppen fråga som diskuteras och studeras aktivt.

– Denna studie antyder att under ”normala” förhållanden klarar vi oss alldeles utmärkt utan DHA i maten, men studien visar även att om brist uppstår så kan man tillgodose behovet genom intag av DHA genom kosttillskott, säger Anders Jacobsson.

Omega-3- och omega-6-fettsyror är fleromättade fettsyror och kallas ibland även ”essentiella fettsyror” för att de anses nödvändiga eftersom att vi inte kan tillverka dessa själva. Detta är dock en sanning med modifikation. Så länge dieten innehåller de korta omega-3- och omega-6-fettsyrorna alfa-linolensyra och linolsyra så har kroppen en möjlighet att tillverka de flesta fleromättade fettsyror som behövs för att cellerna ska fungera normalt.

– Även om vi i dag känner till nödvändigheten av att kroppen kan tillverka egna fettsyror så är betydelsen av dessa jämfört med de fettsyror som vi får i oss genom maten oklar. Vi vet inte heller i detalj hur kroppens egen fettsyraproduktion regleras eller hur dieten påverkar detta. Studien är ett led i att förstå det sambandet och visar på vikten av kroppens egen produktion av fleromättade fetter, säger Anders Jacobsson.

Källa: Stockholms universitet

Tillskott av Omega 3 och 6 underlättar läsning för barn

Tillskott av fettsyrorna Omega 3 och 6 kan förbättra läsförmågan hos vanliga skolbarn, enligt en ny studie från Sahlgrenska akademin. Särskilt barn med uppmärksamhetsproblem kan bli hjälpta i sin läsning genom tillskott av fettsyrorna.

I studien ingick 154 västsvenska skolbarn i årskurs 3, mellan nio och tio år gamla. Barnen fick göra ett datorbaserat test (det så kallade Logos-testet) som mätte deras läsförmåga på en rad olika sätt, bland annat läshastighet, förmåga att utläsa nonsensord och ordförståelse.

Barnen lottades till att antingen få kapslar med Omega 3 och Omega 6, eller exakt likadana kapslar som innehöll placebo (palmolja) i 3 månader. Vare sig barn, föräldrar eller forskare fick veta förrän studien var avslutad vilka barn som hade fått fettsyror och vilka som hade fått placebo. Efter tre månader byttes all placebo ut mot riktiga Omega 3/6-kapslar, så att alla barn i studien fick tillskott av fettsyrorna under de tre månader som återstod av studien.

– Redan efter tre månader kunde vi se att barnens läsförmåga förbättrades av tillskottet med fettsyror, jämfört med dem som fick placebo. Det var särskilt tydligt för förmågan att läsa ett påhittat ord högt och uttala det rätt (fonologisk avkodning), och för förmågan att läsa av en rad bokstäver snabbt (visuell förmåga), säger Mats Johnson, som är överläkare och forskare på Gillbergcentrum vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet.

Inga barn som fått diagnosen ADHD ingick i studien, men med hjälp av barnens föräldrar kunde forskarna identifiera barn som hade mildare uppmärksamhetsproblem. Dessa barn visade sig få ännu större förbättringar på flera tester, bland annat läste de snabbare redan efter tre månaders tillskott av fettsyrorna.

Fleromättade fetter viktiga för hjärnan

Fleromättade fetter och dess roll för barns inlärning och beteende är ett växande forskningsområde.
– Vår moderna kost innehåller relativt lite Omega 3, vilket man tror kan ha negativ effekt på våra barn när det gäller inlärning, läsförmåga och uppmärksamhet, säger Mats Johnson, och förklarar närmare:
– Cellmembranen i hjärnan är till stor del uppbyggda av fleromättade fetter, och det finns studier som tyder på att fettsyrorna är viktiga för signalöverföring mellan nervceller och för regleringen av signalsystemen i hjärnan.

Tidigare studier där forskare undersökt effekten av Omega 3 som tillskott till vanliga skolbarn har inte gett positiva resultat – något Mats Johnson tror kan bero på hur dessa studier var upplagda och vilken kombination och dos av fettsyror som användes.

Detta är den första dubbelblinda, placebo-kontrollerade studie som visar att Omega 3/6 förbättrar läsförmågan hos vanliga skolbarn.
– Vår studie tyder på att barn skulle kunna ha nytta av ett kosttillskott med speciell sammansättning. För att ge ännu säkrare rekommendation bör resultaten också replikeras i fler studier, säger Mats Johnson.

Källa Göteborgs universitet

Artikeln Omega 3/6 fatty acids for reading in children: a randomized, double-blind, placebo-controlled trial in 9-year-old mainstream schoolchildren in Sweden har publicerats av The Journal of Child Psychology and Psychiatry.
Länk till artikeln: http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/jcpp.12614/abstract

Avhandling om näringstillförsel grund för nya rutiner i vården av för tidigt födda

Många för tidigt födda barn får för lite näring, enligt en ny svensk studie. Förbättrad näringstillförsel under livets första veckor minskar risken för såväl tillväxthämning som ögonsjukdom.
Fler dietister inom neonatalvården kan minska risken för undernäring hos för tidigt födda.

 

– Allt fler barn som föds extremt för tidigt kan idag räddas till livet. Att förbättra hälsan och prognosen för dessa barn är en stor och viktig utmaning för vården. Tillräcklig energi- och proteintillförsel minskar risken för komplikationer som tillväxthämning och ögonsjukdom, säger leg. dietist Elisabeth Stoltz Sjöström som nyligen presenterade sin avhandling vid Institutionen för klinisk vetenskap, Umeå universitet.

Som dietist är man en viktig resurs i vårdteamet och för nutritionsbehandlingen av för tidigt födda barn. Dietisten kan göra tidiga insatser bland annat i form av individuella beräkningar av behovet av energi, fett och protein, berikning av bröstmjölk och följa tillväxtkurvan i relation till mängden näring och energi.
Idag arbetar en handfull dietister inom neonatal intensivvård av för tidigt födda barn i Sverige.

– Näringstillförsel under livets allra första fas har stor betydelse, bland annat för tillväxt och utveckling av hjärnan och ögonen. Hos de extremt för tidigt födda barnen finns inga som helst reserver, och man måste redan under de första levnadstimmarna tillföra protein, energi och näring. Under den 3-4 månader långa sjukhusvistelsen flerdubblar barnet sin vikt – de allra minsta kan öka sin vikt från t ex 500 gram till 2500 gram. Det är lätt att inse att detta ställer höga krav på tillförsel av energi, protein och andra näringsämnen för en tillfredsställande tillväxt och utveckling, fastslår Elisabeth Stoltz Sjöström.

Elisabeth Stoltz Sjöström har undersökt näringsintaget och dess betydelse för tillväxt och hälsa hos 602 extremt för tidigt födda barn. Barnen var födda före graviditetsvecka 28, i Sverige under perioden 2004-07:

– Studien visar bland annat att barnen fick betydligt mindre energi och protein än det uppskattade behovet, vilket hade tydlig koppling till låg tillväxt (vikt, längd och huvudomfång). Intag av kalcium, fosfor, magnesium, zink, jod, koppar, vitamin D och folat var lägre än uppskattat behov. Även lågt intag av folat hade samband med sämre tillväxt. Lågt energiintag under den första levnadsmånaden ökade dessutom risk för svår så kallad prematuritets-retinopati, en ögonsjukdom som drabbade 30 procent av barnen i studien.

Avhandlingen ”Betydelsen av tidig näringstillförsel till extremt prematurfödda barn; The impact of early nutrition on extremely preterm infants”, med huvudhandledare Magnus Domellöf, finns publicerad digitalt.

Resultaten har redan fått klinisk betydelse i Sverige. De ligger till grund för nya bättre rutiner för näringsbehandling av extremt för tidigt födda barn, och en ny vårdvägledning från Socialstyrelsen håller på att utarbetas för denna patientgrupp.

Dietisternas riksförbund gratulerar Elisabeth Stoltz Sjöström till hennes banbrytande forskningsresultat.

– Att låta en dietist ingå i vårdteam innebär en viktig komplettering av kompetensen och är ofta ett kostnadseffektivt sätt att minska vårdtid och komplikationer. Det ökar patientsäkerheten – och tryggheten för såväl anhöriga som övrig vårdpersonal, konstaterar DRF:s ordförande Elisabet Rothenberg.

Barn i Europa äter ett hekto socker om dagen

Barn i Europa äter tre hekto sockerrika livsmedel per dag och får sammanlagt i sig ett hekto sockerarter. Det visar en omfattande europeisk studie vars svenska del leds från Göteborgs universitet. 

I studien har forskare intervjuat föräldrarna till 9 500 barn mellan 2 och 9 år om vad deras barn ätit det senaste dygnet. Intervjuerna, som genomfördes i åtta europeiska länder inom ramen för det europeiska forskningsprojektet IDEFICS, kompletterades med uppgifter om vad barnen ätit i förskola eller skola.

Resultaten visar att intaget av sockerrika livsmedel – till exempel godis, kakor och läsk – är högt alla veckodagar, för att öka på fredagen och kulminera under helgen. Barnens totala energiintag varierade dock inte mellan veckans dagar.

– Det tyder på att sockerintaget på helgerna sker på bekostnad av att barnen får i sig mindre mängd energi från andra livsmedel, säger Christel Larsson, professor vid institutionen för kost- och idrottsvetenskap.

I genomsnitt åt de europeiska barn som ingick i studien 308 gram sockerrika livsmedel och konsumerade nära 97 gram sockerarter varje dag i form av ”vanligt” socker, fruktos och laktos. Det innebär att i genomsnitt 26 procent av den energi barnen får av maten kommer från socker.

Lägst sockerintag av de åtta länderna hade barnen i Estland med 19 procent energi från socker. Högst sockerintag hade barnen i Tyskland med 30 procent medan Sverige med 22 procent hamnade i mitten av listan.

– Även om resultaten varierar mellan länderna är konsumtionen av kraftigt sockrade livsmedel – exempelvis läsk och godis – generellt för hög bland europeiska barn, säger Christel Larsson.

Göteborgsforskarna hoppas att resultaten ska kunna användas som underlag i det förebyggande arbetet, där det är viktigt att både minska tillgängligheten och intaget av sockrade livsmedel samt att stödja mer hälsosamma matvanor framförallt under fredagar och helgdagar.

– Största hälsofaran är att man i tidig ålder vänjer sig vid ett högt intag av sockerrika livsmedel som ger mycket energi men lite näringsämnen. Detta kan leda till negativa konsekvenser för tandhälsan men även till ökad risk för övervikt om obalans i energiintag och fysisk aktivitet förekommer under längre tid, säger Christel Larsson.

– Att stödja familjer till att välja mindre sockerrika livsmedel är mycket en samhällsfråga. Vi måste hjälpa föräldrarna att sätta rimliga gränser under fredagar och helgdagar samt tillhandahålla hälsosamma och goda alternativ. Stöd till föräldrarna skulle kunna ges genom olika angreppsätt via exempelvis BVC och skolan eller via hälsofrämjande samhällsåtgärder för att öka deras kunskap och förmåga att stödja barnen till ett rimligt sockerintag. Det handlar också om att med skolan som arena öka barn och ungdomars möjlighet och förmåga att själva välja mer hälsosamma alternativ, säger Christel Larsson.

Artikeln European children’s sugar intake on weekdays versus weekends: the IDEFICS study publiceras i tidskriften European Journal of Clinical Nutrition.

Länk till artikel: http://www.nature.com/ejcn/journal/vaop/ncurrent/full/ejcn201487a.html

Källa: Göteborgs universitet

Akademiska sjukhuset

D-vitaminbrist är vanligt hos barn som behandlas för och som överlevt en cancersjukdom. Detta kan både leda till benskörhet och ökad infektionskänslighet. Men det saknas
kunskap om hur vanlig vitaminbristen är, vilka konsekvenser detta får samt behovet av extra tillskott. I en ny studie ska forskare vid bland annat Akademiska sjukhuset räta ut frågetecknen, något som uppmärksammas med anledning av internationella barncancerdagen 15 februari.

– Vi vet för lite om hur cancersjuka barn bör behandlas för D-vitaminbrist och
vilka doser som krävs för att återställa normala värden. Förhoppningsvis kan
våra resultat utmynna i nya rekommendationer för vitamintillskott, säger
Britt-Marie Frost, överläkare och sektionschef vid barnonkologiska kliniken på
Akademiska barnsjukhuset, som tillsammans med docent Outi Mäkitie, Karolinska
Institutet, ansvarar för studien som finansieras av Barncancerfonden.

I Sverige insjuknar ungefär 300 barn och ungdomar i cancer varje år. De
vanligaste cancerformerna är leukemier och hjärntumörer, cancertyper som
tillsammans står för mer än hälften av alla diagnoser.

De senaste årens forskning har visat att D-vitamin spelar större roll för hälsan
än man tidigare trott. Vitaminet påverkar skelettets funktion och förebygger
sannolikt även infektioner, hjärt-kärlsjukdom, metabola sjukdomar och cancer.
D-vitaminbrist är vanligt både hos friska barn och barn med kroniska sjukdomar
eller cancer. För dem krävs högre vitamindoser än de gängse för att uppnå rätt
nivåer i blodet.

– Preliminära resultat av finska studier indikerar att cancersjuka barn ofta
drabbas av benskörhet och har D-vitaminbrist. Inte minst med tanke på att
cancersjuka barn löper risk för benskörhet och andra sena biverkningar av sin
behandling, är det extra viktigt att undvika D-vitaminbrist, framhåller
Britt-Marie Frost.

Mer information:
Britt-Marie Frost, överläkare och sektionschef vid barnonkologiska kliniken,
Akademiska barnsjukhuset, 018-611 58 83
Elisabeth Tysk, presschef, 070-622 24 21

FAKTA: Studie om D-vitaminbrist vid barncancer
* Vilka D-vitaminnivåer har cancersjuka barn och hur förändras dessa under
cancerbehandlingens gång?
* Vilka blir konsekvenserna av vitaminbrist: infektionsepisoder och andra
orsaker till sjukhusvistelse mellan cellgiftsbehandlingarna?
* Vilken dos vitamintillskott krävs för att uppnå normala D-vitaminnivåer hos
cancersjuka barn?
* Kan D-vitamintillskott skydda mot negativa konsekvenser av vitaminbrist såsom
benskörhet och ökad infektionsrisk?

FAKTA: Barncancerforskning i Uppsala
* Elva Uppsalaforskare får i år anslag på drygt 13 miljoner kronor från Barncancerfonden. Forskningen syftar till att förbättra behandlingen av AML (akut myeloisk leukemi), den svåraste formen av blodcancer hos barn och som ofta leder till återfall.
* För att underlätta rekrytering av specialistläkare inom barnonkologi gör Barncancerfonden
i år en satsning på 12 miljoner, varav 2,8 miljoner på Akademiska sjukhuset där en ST-läkare redan anställts. Tanken är att fler specialistläkare knutna till barnonkologiska centra ska ges möjlighet att kombinera klinisk tjänstgöring med forskning.

Källa: Akademiska sjukhuset

80-miljonersprojekt ska förklara vad som styr våra matval

Kan tidiga erfarenheter i livet påverka hur och vad vi äter i vuxen ålder? Det ska ett nytt forskningsprojekt ta reda på med hjälp av drygt 80 miljoner kronor från EU, varav 13 miljoner går till Göteborgs universitet.

Forskningsprojektet, som leds av universitetet i Edinburgh, syftar till att undersöka hur våra matvanor utvecklas och hur valet av livsmedel påverkas av hunger, kostnader, stress och motion.

I det tvärvetenskapliga projektet ska forskarna bland annat intervjua familjer för att kartlägga vilka sociala och ekonomiska faktorer som påverkar människors kostvanor, och sammanföra resultaten med de senaste rönen inom hjärnforskning och beteendevetenskap. Målet är att ta fram ett nytt, folkhälsopolitiskt underlag som kan främja hälsosamma kostvanor hos EU:s invånare.

En huvuduppgift för EU-projektet är att undersöka vad våra erfarenheter som barn betyder för våra kostvanor som vuxna.

–Vi vet redan att tidiga livserfarenheter av stress och ohälsosam mat får oss att välja fet mat med högre kaloriinnehåll som vuxna. Vår hypotes är att stress och nutrition påverkar barnet redan i livmodern och i den tidiga barndomen, och att detta kan ge en bestående effekt senare i livet, säger professor Suzanne Dickson, som leder Göteborgs universitets medverkan i projektet.

En bakgrund till EU-satsningen är nya studier som uppskattar att mer än hälften av befolkningen i många europeiska länder kommer vara överviktiga år 2050. Som en följd ökar fetmarelaterade hälsoproblem som hjärtsjukdomar, diabetes, högt blodtryck och stroke.

EU-projektet löper över fem år och involverar experter från 16 institutioner i sex europeiska länder i Sverige, Storbrittannien, USA och Nya Zeeland. För Göteborgs universitet innebär det ett tillskott av forskningsmedel på omkring 13 miljoner kronor.

Läs mer om projektet: http://www.nudge-it.eu

Källa: Sahlgrenska sjukhuset

Järntillskott vid låg födelsevikt kan förhindra senare ADHD

I den ledande barnmedicinska tidskriften Pediatrics konstaterar en grupp forskare vid Umeå universitet att barn med låg födelsevikt kan skyddas från beteendeproblem senare i livet genom att få järntillskott under det första levnadshalvåret.

Att barn som föds med låg vikt har ökad risk för neuropsykiatriska problem som ADHD senare i livet har varit känt sedan tidigare. Som förklaring har man antagit att påfrestningarna under de första levnadsveckorna och det ökade antalet komplikationer vid förlossningen skadar hjärnan i ett tidigt skede. Men nu föreslår Umeåforskarna att en minst lika viktig bidragande faktor kan vara lindrig järnbrist under de första levnadsmånaderna, en riskfaktor som i så fall enkelt kan förebyggas.

I studien ingår 285 barn med marginellt låg födelsevikt (2 000-2 500 g). De lottades slumpmässigt till att få en låg dos järntillskott eller ett verkningslöst medel (placebo) från sex veckors till sex månaders ålder. I den studie som nu publiceras har man undersökt barnen tre år senare. Då konstateras att risken för ADHD-liknande problem var fyrdubblad hos de barn som inte fått järntillskott. Genom standardiserade enkätfrågor rapporterades att över 12 % av de barn som fått placebo hade ökade problem med uppmärksamhet och aggressivitet, men också mer oro och ängslighet. Hos dem som fått järntillskott var andelen bara 3 %, samma nivå som i en jämförelsegrupp av barn med normal födelsevikt.

Förklaringen till de ökade beteendeproblemen tror forskarna är att barn med låg födelsevikt snabbare än normalviktiga förbrukar sitt medfödda förråd av järn. Därmed ställs de utan en viktig byggsten i hjärnans utveckling, eftersom det järn som småbarn får från kosten inte är tillräckligt.

Resultaten väntas få stor betydelse för framtida rekommendationer om järntillskott. De öppnar också dörren för fortsatt forskning om sambandet mellan järnbrist och beteendeproblem.

Studien, som är ett samarbete med Karolinska Institutet, leds av docent Magnus Domellöf och med dr Staffan Berglund (bilden), båda verksamma som forskare vid Institutionen för klinisk vetenskap, Umeå universitet, och läkare vid barnkliniken, Norrlands universitetssjukhus.

Referens

SK Berglund, B Westrup, B Hägglöf, O Hernell, M Domellöf: Effects of Iron Supplementation of LBW Infants on Cognition and Behavior at 3 Years
Pediatrics. Jan. 2013, Published online: Dec. 10 2012
http://pediatrics.aappublications.org/
DOI: 10.1542/peds.2012-0989

Källa: Umeå Universitet