Ny akutmottagning för gravida och nyförlösta på Östra sjukhuset

Havandeskapsförgiftning, feber efter förlossningen och minskade fosterrörelser. Det är några av de akuta åkommor som kommer hänvisas till den nya akutmottagningen som idag öppnar på Östra sjukhuset.

– Vi blir ledande i landet på akutsjukvård för gravida, säger verksamhetschefen Nils Crona.

Tidigare har gravida och nyförlösta med akuta tillstånd vårdats på Antenatalenheten, Östra sjukhuset eller på någon av förlossningsavdelningarna. Men från och med måndag den 15 oktober får de en egen akutmottagning i en nybyggd paviljong intill förlossningen.

– Det är en viktig satsning som stärker vården kring förlossningen. Tillsammans med vårt triagesystem innebär det att vi blir ledande i landet på akutsjukvård för gravida. Tidigare tog vi emot akuta och planerade besök på samma mottagningar. Nu får vi en renodlad akutverksamhet, som dessutom ligger i direkt anslutning till förlossningen, säger Nils Crona, verksamhetschef för obstetrik på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Sedan maj 2017 finns all förlossningsvård i Göteborgsområdet samlad på Östra sjukhuset. I och med den nya paviljongen erbjuds åtta kompletterande BB-rum och två förlossningsrum. Det innebär att det nu finns lika många förlossningsvårdsplatser som innan delar av verksamheten flyttade från Mölndal.

En skillnad är att fler BB-rum än tidigare är familjerum.

– Det har varit en brist hos oss. Vi har inte fler rum nu än tidigare, men de är bättre. Vi vill kunna erbjuda patienterna, särskilt våra förstföderskor, rum där de får vara tillsammans med enbart sin familj. Samtidigt arbetar vi fortfarande för att friska omföderskor ska välja att gå hem på Trygg hemgång, det vill säga att åka hem 6-8 timmar efter förlossningen med stöd av barnmorska, säger Nils Crona.

Fakta: Akutmottagning för gravida och nyförlösta
Akutmottagningen ligger från den 15 oktober på Journalvägen 2 i Göteborg. Den har öppet dygnet runt, men nattetid tas patienterna emot på förlossningsavdelning 314. Gravida och nyförlösta (upp till 12 veckor efter förlossningen) ska söka på akutmottagningen vid akuta tillstånd som till exempel hög feber, synbortfall, kraftigt våld mot magen, kraftiga blödningar och misstänkt vattenavgång.

Källa: Sahlgrenska sjukhuset

Risk för blindhet hos för tidigt födda vid låg nivå av blodplättar

Prematura barn med låga nivåer av blodplättar (trombocyter) i blodet löper kraftigt förhöjd risk att drabbas av en svår variant av den synhotande ögonsjukdomen ROP, visar en svenskamerikans studie publicerad i tidskriften JCI Insight. Vid försök på möss kunde injektioner av blodplättar dämpa den sjukliga utvecklingen av näthinnekärl.

– Jag tror att det här öppnar för helt nya terapeutiska möjligheter, och också för nya forskningsområden avseende både patologisk och normal kärlutveckling, säger Ann Hellström, professor i pediatrisk oftalmologi vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, och överläkare på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Varje år screenas ett tusental barn i Sverige för ROP (prematuritetsretinopati). Sjukdomen drabbar främst barn födda före graviditetsvecka 28 vars näthinnekärl inte vuxit klart vid födseln. Barnen riskerar permanent synbortfall och i svåra fall blindhet till följd av näthinneavlossning.

Fyra gånger ökad risk

I den aktuella studien påvisas ett samband mellan låga nivåer av trombocyter, vars främsta uppgift hos vuxna är att hämma blödningar i kärl, och en fyrfaldigt ökad risk för svår ROP hos spädbarn. Observationsstudierna på totalt 202 för tidigt födda barn med ROP har gjorts i Göteborg och Stockholm.

De experimentella delarna av studien, utförda vid Harvard Medical School i Boston, visar att den sjukliga kärlutvecklingen i näthinnan hos unga möss ökade med 30 procent när trombocytnivåerna sänktes med hjälp av antikroppar. När man istället tillsatte trombocyter från vuxna möss minskade den sjukliga kärlutvecklingen med 19 procent.

– Trombocyterna i blodbanan innehåller faktorer som är som nannies för kärlutvecklingen. Men de för tidigt födda barnen konsumerar mycket av sina trombocyter i samband med infektioner och det bildas en obalans av dessa faktorer i blodbanan och ute i vävnaden som kan leda till sjuklig kärlutveckling, i det här fallet i näthinnan, konstaterar Ann Hellström.

Ny potentiell strategi

Både Ann Hellström och hennes kollega i Boston, Lois Smith, menar att fynden i studien pekar ut en ny riktning och potentiell strategi för behandling av för tidigt födda barn med risk för synbortfall vid ROP.

– Rent hypotetiskt skulle man kunna tänka sig att ge en transfusion av trombocyter när man börjar se tillväxt av sjukliga kärl, om barnet visar sig ha låga nivåer av trombocyter, så att man återställer balansen och lugnar ner det hela, säger Ann Hellström.

Titel: Thrombocytopenia is associated with severe retinopathy of prematurity; https://insight.jci.org/articles/view/99448

Källa: Sahlgrenska akademin

BB Karolinska Huddinge invigt

Den 22 maj, invigdes de nya lokalerna på BB Karolinska Huddinge.  De 17 nya rummen är så kallade universalrum, det vill säga utrustade på samma sätt och kan användas för vård under graviditeten, förlossning och eftervård. Åtta av de nya rummen är även utrustade med badkar med uttag för lustgas.

Karolinska Universitetssjukhusets utökade förlossningsuppdrag innebär att fler gravida ska få föda på BB Huddinge. Förlossningskapaciteten kommer därmed öka successivt från 2018 och fram till 2022, då det kommer finnas plats för upp emot 2 250 fler förlossningar jämfört med i dag.

Syftet med nya BB Huddinges universalrum är en integration av förvård, förlossningsvård och eftervård på samma vårdyta. Det ökar kontinuitet och delaktighet i vården för gravida, födande och nyblivna familjer.

– Vi är så glada att vi äntligen får 17 nya fina rum som kommer stödja våra nya arbetssätt. På längre sikt får hela BB förlossningsverksamheten nya lokaler och det är då vi knyter ihop helheten, säger Susanne Lindberg, verksamhetsutvecklare och projektledare för nya BB Huddinge.

Från juni och till slutet av 2018 kommer B67-69 att användas som BB-avdelning. När rutiner och resurser finns på plats i anslutning till de nya lokalerna så utökas verksamheten till förlossning. BB Karolinska Huddinge kommer med även att införa en modell för förlossningsvården ”min barnmorska” som är ny för Stockholm. Det innebär att vården organiseras så att den födande kvinnan så långt det är möjligt får samma barnmorska när hon ska föda som under kontrollerna före förlossningen och under eftervården.

– Den nya vårdmodellen ”min barnmorska” är mycket spännande och något vi tror kommer uppskattas av gravida och deras närstående. Vi kommer satsa på förlossningsrädda, en grupp som behöver extra mycket trygghet, säger Susanne Lindberg.

När hela flytten är klar 2019 kommer verksamheten att ha en egen sal för akuta snitt och Karolinskas nya operationsenhet Chopin vägg-i vägg.

Källa: KS

Ny upptäckt ger hopp om att skydda prematura barn från blindhet

Nu väcks hopp om ett nytt sätt att skydda extremt tidigt födda barn från den synhotande ögonsjukdomen ROP. En studie från Sahlgrenska akademin, publicerad i JAMA Ophthalmology, påvisar ett tydligt samband mellan ROP och låga nivåer av fettsyran arakidonsyra i barnens blod.

– Det är helt nytt att vi ser en så stark koppling. Hur vi än tittar och räknar så är det hela tiden låga nivåer av arakidonsyra som är tydligast associerat med sjukdomen, säger Chatarina Löfqvist, docent i experimentell oftalmologi och försteförfattare till artikeln.

– Det vi tror och det vi hoppas är att man ska kunna ge barnen arakidonsyra, höja nivåerna och på så sätt minska mängden ROP och förhindra att barnen blir blinda, fortsätter hon.

Varje år screenas ett tusental barn i Sverige för ROP (prematuritetsretinopati), en sjukdom som drabbar extremprematurer vars näthinnekärl inte vuxit klart. Barnen kan få synskador och i värsta fall blindhet till följd av näthinneavlossning.

Viktig byggsten

Att hitta biomarkörer för sjukdomen har därför varit viktigt. I den aktuella studien undersöktes nivåerna av ett tjugotal olika fettsyror i blodet på totalt 90 barn, födda före graviditetsvecka 28 på Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg.

Att det blev så tydlig träff på just arakidonsyra förvånade forskarna, under ledning av professor Ann Hellström. Fettsyran tillhör familjen omega-6 som förknippas med inflammationer och hjärt-kärlsjukdom vid höga nivåer hos vuxna. Under fostertiden kan det dock vara annorlunda.

– Arakidonsyra verkar vara viktigt under precis hela graviditeten, som en byggsten för membran. Mamman flushar över arakidonsyra till barnet, och ligger själv på betydligt lägre nivåer. Därför tror vi att det är viktigt att de för tidigt födda får det här som tillskott, säger Ann Hellström.

Prövas i ny studie

Hypotesen ska nu prövas i en ny studie på totalt 210 barn på neonatalavdelningarna i Göteborg, Lund och Stockholm. Barn ska ges ett kombinationstillskott av omega-3-fettsyran DHA, som också är viktig för uppbyggnad av kärl och nervvävnad, och omega-6-fettsyran arakidonsyra. Den senare ingår inte i de nutritionstillskott som för tidigt födda får direkt efter födelsen i dagsläget.

– Många gånger introducerar man nya behandlingsformer på känsla och tyckande, men evidensen finns inte alltid där. Nu har vi något helt nytt att gå på, en fettsyra vi inte alls hade förväntat oss, tack vara att vi sökte evidens och kartlade samtliga aktuella fettsyror, konstaterar Ann Hellström.

Titel: Association of Retinopathy of Prematurity With Low Levels of Arachidonic Acid; https://jamanetwork.com/journals/jamaophthalmology/fullarticle/2671942

Karolinska Universitetssjukhuset inviger en ny enhet för neonatal hemsjukvård som blir den största i Sverige

Igår den 14 februari invigde Astrid Lindgrens barnsjukhus vid Karolinska Universitetssjukhuset en ny enhet för neonatal hemsjukvård i Solna där 12 barn kan vårdas samtidigt i hemmet. Tillsammans med befintliga enheter för hemsjukvård på Danderyd och Huddinge blir detta den största neonatala hemsjukvården i landet där totalt 42 barn kan vårdas samtidigt hemmet.

Att vårda sjuka nyfödda patienter i hemmet i stället för på sjukhus har flera fördelar; infektionsrisken minskar samtidigt som familjen lättare kan återkomma till vardagslivet i sin hemmiljö.

– Det är en fantastisk effektiv vårdform och vår enhet blir den ojämförligt största neonatala hemsjukvårdsenheten i landet säger Kajsa Bohlin Överläkare Neonatologi, Patientflödeschef Nyföddhetsvård.

Neonatal hemsjukvård bedrivs i samverkan med den slutna neonatalvården och är en fortsättning på slutenvårdstillfället fast den sker i hemmet. Hemsjukvården är bemannad måndag-fredag, helg och jourtid vänder sig föräldrar till våra neonatalavdelningar vid behov. Neonatal hemsjukvård är en väl etablerad vårdform och har funnits i Stockholm sedan 90-talet och initierades för att minska perioden då det sjuka nyfödda barnet behöver vara inneliggande på sjukhus. Studier visar att vårdformen är säker med låg frekvens av återinläggningar.

Nu kommer hemsjukvård som utgår från neonatalavdelningen att finnas även på Solna och fungera som en brygga mellan tiden då sjuka nyfödda barn behöver vårdas på neonatalavdelning tills dess att är barnet friskt och stort nog att klara sig utan stöd av sjukvården.

Samtidigt som den nya enheten för hemsjukvård startas av Patientområde Sjuka nyfödda barn vid Karolinska universitetssjukhuset flyttar neonatalmottagningen vid Karolinska universitetssjukhuset i Solna in i nya lokaler.

Källa: Karolinska sjukhus

Världsprematurdagen: Bemanningsbristen inom vården drabbar de allra minsta

Den svenska vården räcker inte till. Över hela landet vittnas det om överbeläggningar, platsbrist, personalbrist och kompetensbrist inom förlossningsvård och neonatalvård. Detta drabbar framförallt för tidigt födda barn som är extra utsatta under sin första levnadstid.För tidigt födda barn behöver vistas på sjukhus tillsammans med sina föräldrar tills att de uppnått sin fullgångna graviditetsvecka. I genomsnitt handlar det oftast om minst ett par månader på sjukhus med specialistvård. Nu tvingas för tidigt födda barn flyttas runt till olika sjukhus med transporter som inte är specialanpassade efter deras behov.

Varje år föds närmare 6 500 barn för tidigt i Sverige. Av alla nyfödda barn hamnar i genomsnitt cirka 10 procent på en neonatalavdelning.

–  Att personalbristen och platsbristen inom neonantalvården fortfarande ökar är oroväckande. Bara under de senaste månaderna verkar det ha blivit än värre och vi hör om föräldrar som måste flyttas runt mellan olika sjukhus eller i extremfall andra länder med deras för tidigt födda barn under deras första månader i livet. Detta uppbrytande och kringflackande sätter åter familjen i chocktillstånd och ökar påfrestningarna på den lilla för tidigt födda kroppen i form av ökad infektionsrisk och extra trötthet. Inget barn ska behöva flyttas i onödan, säger Karl Rombo, vice ordförande Svenska Prematurförbundet.

Debatten om den svenska förlossningsvården och dess brister har svallat höga under den senaste tiden. Svenska Prematurförbundet hör i ökande grad från sina medlemmar om hur de inte får plats på sitt närmaste sjukhus, hur de tvingas flytta mellan olika sjukhus som ibland kan befinna sig långt bort och om all den oro och stress som det innebär för redan drabbade familjen.

– Vad vi verkligen saknar i debatten är dock hur och varför det är en sådan bemanningsbrist idag? Ingen verkar fundera i de banorna på allvar och därför blir det heller inga tydliga åtgärdsförslag. Under tiden blir all negativ media om sköterskerollen och vården en ytterligare nedåtgående spiral där den allmänna bilden av yrket riskerar att göra ännu svårare att nyrekrytera och minska ansökande till utbildningarna.

Vikten av säker transport när prematurbarnen tvingas flytta runt
När för tidigt födda barn måste flyttas runt är det ibland avgörande att det finns säkra transporter med kunnig och kompetent personal som kan ta hand om dem under färden. Inte minst i glesbygden där avstånden är stora är detta ett problem.

– Det måste finnas beredskap och kompetens för att hantera så kallade onödiga transporter, det vill säga när barn inte flyttas på grund av medicinska skäl utan för att de inte får plats. Det gör det inte idag. En fungerande vård för de små prematurbarnen är nödvändig då de för tidigt födda barnens liv och framtida hälsa står på spel, säger Magnus Domellöf, professor och överläkare på Umeå Universitet och NUS.

Tillägg till Barnkonventionen som planeras bli ny lag i Sverige
Barnkonventionen räknas bli lag i Sverige inom något år. Svenska Prematurförbundet, Lilla barnets fond och Svenska Neonatalföreningen har gemensamt utarbetat ett tiopunktsprogram för prematurfödda barn efter barnkonventionen och dessa barns särskilda behov för att säkerställa att för tidigt födda barn ges samma rättigheter som andra barn. (Se faktablad)

Punkt 7 fastslår exempelvis att ett prematurfött barn inte ska skiljas från föräldrarna. Även vid intensivvård och transporter ska föräldrarna ges möjlighet att vara tillsammans med barnet.

– Det är mycket viktigt med familjecentrerad vård.  Det är tydligt att anknytningen förbättras och att amningen lättare kommer igång, vilket minskar risken för komplikationer då bröstmjölk är det mest näringsrika ett prematurt barn kan få, säger Magnus Domellöf.

Eftersom Världsprematurdagen infaller på en fredag i år uppmärksammas Världsprematurdagen i Sverige torsdagen den 16 november i Stockholm, Göteborg, Umeå och Malmö med olika seminarier och debatter. Syftet med Världsprematurdagen är att uppmärksamma de förtidigt födda barnen och medvetandegöra vilka behov de har. Världsprematurdagen i Sverige arrangeras av Svenska Prematurförbundet, Lilla barnets fond och Svenska Neonatalföreningen, i samarbete med AbbVie.

Se  http://prematurforbundet.se/varldsprematurdagen2017/  för program och inbjudan.

Nyfödda skåningar ska screenas till studier om typ 1-diabetes och celiaki

Kan insulin som intas i små doser via maten redan under småbarnsåren vänja immunförsvaret vid insulin och därmed förhindra typ 1-diabetes? Kan glutenfri kost och probiotika förebygga celiaki (glutenintolerans)? Dessa frågor ställs i två studier som planeras vid Lunds universitet. Till våren planeras för en ny stor screening av nyfödda i Skåne för att finna barn med förhöjd risk att drabbas av typ 1-diabetes eller celiaki.

Lunds universitet har fått drygt 3 miljoner kronor från The Leona M. and Harry B. Helmsley Charitable trust i planeringsbidrag för att starta upp nyföddhetsscreening i Skåne.

–  Vi kommer att söka efter barn med hög ärftlig risk att få typ 1-diabetes eller celiaki i förhoppning om att kunna förhindra ett insjuknande, säger Jeanette Åkerström Kördel som är studiekoordinator för screeningen.

Screeningen avser att identifiera barn med en ökad risk för autoimmun typ 1-diabetes eller celiaki och att tillfråga föräldrarna att delta med sin bebis i två nya studier. Screeningprovet tas på blodet i navelsträngen och är både riskfritt och smärtfritt.

Hur ska autoimmun typ 1-diabetes förhindras?

I den autoimmuna typ 1-diabetesstudien planeras hälften av barnen att få oralt insulin och den andra hälften placebo. Från fyra till sju månaders ålder till dess att de fyller tre år kommer barnen att få en dos om dagen. Insulinet (eller placebo) kommer i små kapslar som öppnas och innehållet blandas i mat. Det är ett luktfritt, smakfritt pulver som intas i små smakportioner. Dosen som ges är beprövad och har i tidigare studier inte visat någon effekt på blodets glukos (blodsocker). Deltagarna i studien kommer att följas med regelbundna besök på studiens mottagning. Besöken inkluderar att lämna blodprov.

–  Preliminära studier på nyfödda som fått oralt insulin visar inga biverkningar. Insulinet ska påverka immunsystemets celler i munhålan t ex i tonsillerna. På så sätt hoppas vi kunna förhindra att barnen får en autoimmun reaktion mot sitt eget insulin, säger barnläkaren docent Helena Elding Larsson som kommer att vara medicinskt ansvarig för deltagande forskningspersoner.

Hur ska celiaki förhindras?

Även celiakistudien inkluderar regelbunden uppföljning på studiens mottagning.

–  I vår studie planerar vi för tre grupper av barn. En grupp kommer att följas med glutenfri kost, en andra grupp kommer att få normalkost och probiotika och en tredje grupp kommer att få normalkost och placebo säger barnläkare docent Daniel Agardh som kommer att ansvarar för celiaki-studien

Screeningen förväntas resultera i omkring 400 barn till varje studie. Studierna planeras att starta senare under 2018.

Källa: Lunds Universitet

Premiär för Bebispodden för barn 0-2 år

I dag är det premiär för Bebispodden – tio små korta avsnitt som riktar sig till barn 0-2 år. Bebispodden är som en ljudlig pekbok om sådant som små barn kan känna igen och intresse

– Det här är en världsunik, superrolig och modig podd, full av de första orden, ljud och musik, säger Barnradions Linda Belanner.

Bebispodden är skapad av skådespelaren och musikern Micaela Gustafsson tillsammans med producenten Emilia Traneborn. Micaela hade under många år gjort musik för små barn. Plötsligt började ett stort antal föräldrar höra av sig om att deras bebisar alltid ”sjöng med” under ett visst parti i en av hennes låtar.

– Då började jag fundera på hur man kan hitta det som får bebisar att gå igång. Jag ville testa att göra något som var mer baserat på ljud och uttryck för att få dem att ”haka på”, säger Micaela Gustafsson.

Bebispodden är utvecklad tillsammans med bebisar och testad på bland annat förskolors småbarnsgrupper. Micaela Gustafsson och Linda Belanner hoppas att föräldrar ska lyssna på podden tillsammans med sina bebisar och också själva vara aktiva, leka och härma.

– Bebispodden kommer att ta alla bebisar och föräldrar med storm. Jag är helt säker på att den kommer funka både hemma och på förskolan, säger Linda Belanner.

Bebispoddens tio avsnitt:
Nähe joho
Mamamamm
Papapapp
Gungeligung
Dibiditt mjao
Brum tutuut
Zazasol
Hopetihopp
Ojnejajusch
Titittut

Podden finns på sverigesradio.se, i Sveriges Radio Play och där poddar finns.

För att bädda in podden på hemsida eller blogg, hämta inbäddningskod vid respektive avsnitt på Bebispoddens hemsida:
http://sverigesradio.se/sida/avsnitt?programid=5121

Bebispodden publiceras i tio avsnitt. Nästa vecka sänds några av avsnitten i Barnradion i P4 måndag-fredag kl. 18.43.

Nyföddas hjärnor gör skillnad på smek och smek

Förmågan att skilja på olika sorters smekningar mot huden finns redan i väldigt tidig ålder. Det framgår av en studie vid Sahlgrenska akademin där blodtillförseln i hjärnan på 6-10 veckor gamla spädbarn undersökts.

– Den här typen av hjärnavbildningsstudier har inte gjorts på så små barn tidigare, och det är också första gången man mäter så djupt i hjärnan med just den här tekniken, säger Emma Jönsson, disputerad vid institutionen för neurovetenskap och fysiologi, och med civilingenjörsexamen i bioteknik.

Studien, som är en del i hennes avhandling, omfattar 16 spädbarn på i genomsnitt åtta veckor, som under 30-40 minuter utsatts för strykningar mot huden på armen i form av mjuka penseldrag i olika hastigheter. De låg alla tryggt i sin mammas famn, vakna eller sovande, och var försedda med elastiskt bandage runt huvudet som höll mätutrustningen på plats.

Utrustnigen registrerade blodflöden i hjärnan. Högre tillförsel av blod till vissa områden av hjärnan indikerar att dessa områden hjälper till att bearbeta de stimuli som uppfattas, i detta fall de mjuka borststrykningarna.

Basal förmåga

Barnen smektes på armen i två olika hastigheter, en relativt snabb (20 centimeter per sekund) och en långsammare (3 centimeter per sekund). Den långsammare ligger i det hastighetsintervall som människor vanligtvis använder för smekande beröring av andra människor, och anses därför mer social och affektiv än den snabba. Och det visade sig också att den långsamma gav mycket kraftigare reaktion i hjärnan än den snabba.

– Det vi har hittat är att den nyfödda hjärnan redan har ett annat sätt att bearbeta den mer sociala beröringen, om man jämför med den som är mindre social. Det tyder på att detta är något som prioriteras från väldigt tidig ålder, och att beröring är mycket viktigt i spädbarnsåldern. Även tidigare studier har visat på betydelsen av beröring, men det är först nu vi kan se det rent hjärnaktiveringsmässigt, säger Emma Jönsson.

– Olika delar av nervsystemet mognar olika fort, men hur mänsklig kommunikation sker är så basalt och då är det viktigt även för små barn att kunna uppfatta den. Vår hjärna är inställd på att bearbeta det här redan från födseln. Det är viktigt att tidigt knyta an till sina föräldrar och få beröringen för att utvecklas, fortsätter hon.

Växande fält

Det finns flera svårigheter med att undersöka riktigt små barn. Dels kan de inte tillfrågas om sina upplevelser av beröringen, i studier på vuxna räknas även försökspersonernas egna skattningar, och dels har tidigare hjärnavbildningsmetoder krävt att huvudet varit fixerad, vilket är svårt när det kommer till spädbarn. Den aktuella metoden och utrustningen, som använder nära-infrarött ljus för att mäta blodflödena, tillåter att barnet i viss mån rör sig. Studien är genomförd i Åbo tillsammans med kollegor från Finland, Sverige och Tyskland.

Hennes avhandling omfattar även andra studier av mellanmänsklig affektiv beröring, fast på vuxna. Forskning som bland annat visar att en person i en lågvarig relation är mindre benägen att uppleva en beröring som erotisk, och att känslan av behag vid beröring är starkare hos kvinnor än hos män. Studierna utgör nya byggstenar inom ett forskningsområde som enligt Emma Jönsson kommer att växa ytterligare.

– Beröring är studerat långt mycket mindre än hörsel och syn, men fältet har vuxit och blivit större bara under de få år jag jobbat med det, konstaterar hon.

Läs mer i avhandlingen.

Källa: Göteborgs Universitet

Film om neonatalvård på Akademiska internationellt prisad

En rekryteringsfilm som belyser arbetet med för tidigt födda, intensivvårdsbehövande barn på Akademiska sjukhuset har fått pris i en av världens största filmfestivaler för beställningsfilm, Telly Awards i New York, USA. Filmen kom på andra plats i kategorin ”allmän rekrytering för icke TV-produktion” i konkurrens med närmare 13 000 bidrag från hela världen.

– Jag tycker själv att filmen är fantastisk och det är jätteroligt att den uppfattningen delas av andra. Stort tack till de medarbetare som agerade i filmen, säger Erik Normann, sektionschef för neonatalavdelningen på Akademiska sjukhuset.

Rekryteringsfilmen togs fram i vintras i samarbete med kommunikationsbyrån Populate. Den ingår i en större rekryteringssatsning på Akademiska sjukhuset som även omfattar rekryteringsfilmer inom hjärtsektionen med flera områden där man lyfter fram medarbetarnas röster. Andra exempel är utvecklingsprogram för blivande specialistsjuksköterskor inom blod- och tumörsjukdomar, intensivvård och neonatalvård, samt en satsning på rekrytering av finska sjuksköterskor som startar efter sommaren.

– Det är så otroligt roligt att vi har lyckats förmedla känslan av att göra skillnad varje dag! Med den rådande nationella personalbristen behöver vi verkligen pröva nya grepp för att berätta om våra verksamheter och alla fantastiska insatser som våra medarbetare gör hela tiden. Jag hoppas att detta gör att fler vill jobba här, säger HR-direktör Lena Hadad.

Omkring 350 nyfödda barn behöver varje år avancerad neonatalvård på Akademiska sjukhuset. Neonatalenheten fungerar som center för högspecialiserad intensivvård (inklusive nyföddhetskirurgi) för regionens minsta och/eller sjukaste nyfödda barn.

– Tack vare utvecklingen inom neonatal intensivvård kan numera mer än hälften av alla för tidigt födda i graviditetsvecka 22 räddas till livet. Med hjälp av ett team specialister från avdelningen kan svårt sjuka nyfödda barn från hela landet hämtas med sjukhusets intensivvårdshelikopter, säger Erik Normann.

Vården vid neoavdelningen är ledande i utvecklingen av familjecentrerad vård, bland annat med kängurumetoden (att föräldrar bär barnen nära kroppen så mycket det går) och har en mycket aktiv forskning.