Karolinska universitetssjukhuset startar Neopodden – Sveriges första poddserie om sjuka nyfödda och för tidigt födda barn

10 procent av alla barn som föds är i behov av neonatalvård efter förlossningen. Många föräldrar som kommer med sitt barn till neonatalvården vet dock väldigt lite om vad det innebär att vårdas på sjukhus som nyfödd. Därför startar Karolinska universitetssjukhuset Sveriges första poddserie om neonatalvård. För många föräldrar innebär inläggningen i neonatalvården en mycket omvälvande händelse. Sjukvårdens och andra föräldrars erfarenheter kan utgöra ett viktigt stöd för de nya familjerna.

 

  • Vi vill göra föräldrarna delaktiga i vården och göra det möjligt för dem att aktivt delta i medicinska beslut kring deras barn. För att möjliggöra detta behöver vi öka kunskapen hos föräldrar om det sjuka barnets behov säger säger Boubou Hallberg, patientområdeschef för Patientområde sjuka nyfödda barn.

 

Podden kan laddas ned från www.karolinska.se/neopodden och från iTunes och Soundcloud.

Avsnitt 1: Stark eller svag?

– att bli pappa på neonatalavdelningen

Hur tar man sig igenom den krisreaktion som många föräldrar upplever när ett barn föds mycket för tidigt, och vilket stöd behöver man som nybliven pappa i neonatalvården?

Programledare: Milla Belkacem, Leg. Barnmorska
Gäster:
Karl Rombo, prematurförälder och vice ordförande för Svenska Prematurförbundet

Olga Bebenek och Sandra Land, specialistsjuksköterskor i neonatal omvårdnad som nyligen skrivit en magisteruppsats om pappors behov av stöd för att delta i barnets omvårdnad på neonatalavdelningen.

Avsnitt 2: Bland känslor och medicinteknik

– en vanlig dag på neonatalavdelningen

Följ specialistsjuksköterskan Veronica Hansson under en vanlig eftermiddag på neonatalavdelningen vid Nya Karolinska sjukhuset i Solna.

Reporter: David Grossman, journalist

Avsnitt 3: Från barnsal till föräldramedverkan

– neonatalvårdens utveckling

Hur såg man på nyfödda barn för tjugo år sedan jämfört med idag, och hur ser utvecklingstrenderna i neonatalvården ut framöver?

Programledare: David Grossman, journalist

Gäster:
Siri Lilliesköld, Specialistsjuksköterska och omvårdnadsansvarig för Patientområde Sjuka nyfödda barn på Karolinska universitetssjukhuset
Kajsa Bohlin, Överläkare och patientflödeschef för Patientflöde neonatalvård på Karolinska universitetssjukhuset

Avsnitt 4: Rätt näring för tillväxt och utveckling

– om mjölkens innehåll för de allra minsta

Vad äter barn som föds för tidigt och hur får barn näring när de inte orkar suga? Hur ser man till att barn får i sig det de behöver för att växa och utvecklas? Vad innebär bröstmjölksdonation och hur tar man hand om donerad bröstmjölk?

Programledare: Milla Belkacem, Leg. Barnmorska

Gäster:

Malin Tilja, nutritionsassistent på neonatalavdelningen vid Danderyds sjukhus

Dievere Westin, dietist och doktorand i neonatal nutrition

Avsnitt 5: Med neonatalen i backspegeln

– två mammors minnen av nyföddhetstiden några år senare

Shides och Victorias barn fick en oväntat tuff start när de föddes för tio respektive arton år sedan. Hur minns de sin tid på neonatalen, och hur mår barnen idag?

Programledare: Milla Belkacem, Leg. Barnmorska

Gäster:
Shide Jafari och Victoria Hagwall, föräldrar

Avsnittet släpps den 25 april 2018

Avsnitt 6: Vi flyger mellan sjukhusen

– om att transportera nyfödda barn i behov av intensivvård

Karolinska universitetssjukhusets neonatala transportservice neoPETS flyttar nyfödda barn i behov av intensivvård mellan sjukhus. Hur går det till när nyfödda barn transporteras i ambulansflyg och vad behöver man tänka på vid förflyttning av mycket sjuka barn?

Programledare: Milla Belkacem, Leg. Barnmorska

Gäster:

Åsa Östberg och Ingela Edqvist, specialistsjuksköterskor som arbetar i Karolinska universitetssjukhusets neonatala transportteam

Avsnittet släpps den 9 maj 2018

Avsnitt 7: Visioner och organisation

– om att leda neonatalvården i rätt riktning

Vilka möjligheter och utmaningar och står neonatalvården inför framöver, och hur organiserar Karolinska universitetssjukhuset sin neonatalvård för att sätta familjen i centrum?

Programledare: Milla Belkacem, Leg. Barnmorska

Gäst:
Boubou Hallberg, Överläkare och patientområdeschef för Patientområde Sjuka nyfödda barn

Avsnittet släpps den 23 maj 2018

Stärkt traumakompetens i barn- och ungdomspsykiatrin

Det finns ett samband mellan traumatiska händelser och utvecklandet av psykisk ohälsa hos barn och unga. Regeringen ger nu Linköpings universitet i uppdrag att utveckla kompetensen inom traumavård för personal i barn- och ungdomspsykiatrin.

– Den psykiska ohälsan hos barn och unga i Sverige har ökat på senare år och allt fler söker sig till barn- och ungdomspsykiatrin. De som arbetar med vård av traumatiserade barn och unga behöver ha kunskap som grundas på vetenskap och beprövad erfarenhet, säger socialminister Annika Strandhäll.

Linköpings universitet ska utarbeta och genomföra ett program för kompetensutveckling inom psykiatrisk traumavård för berörd personal inom första linjens vård och den specialiserade psykiatrin för barn och unga.

Genomförandet av uppdraget ska ske i dialog med bland andra Socialstyrelsen, Barnombudsmannen, Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), Rädda barnen och Röda Korset.

För genomförandet av uppdraget får Linköpings universitet 3 000 000 kronor under 2018. Uppdraget ska delredovisas den 15 februari 2019 och slutredovisas senast den 15 februari 2022.

Linköpings universitet får för uppdragets genomförande använda 3 000 000 kronor under 2018. Beslut om medel till Linköpings universitet avseende 2019, 2020 och 2021 sker i särskilda regeringsbeslut. Regeringen beräknar motsvarande belopp för uppdraget under 2019-2021.

Ta del av hela uppdraget här.

Källa: Socialdepartementet

Avhandling om hud-mot-hudkontakt som smärtlindring prisas

Örebroforskaren Emma Olsson har tilldelats Riksföreningen för barnsjuksköterskors pris för bästa avhandling. Hon får priset för sitt arbete med smärtbedömning och smärtlindring utan läkemedel för små och för tidigt födda barn.

Emma Olsson (Fotograf: Elin Abelson)

– Jag känner mig väldigt hedrad och stolt över att få ta emot priset, säger Emma Olsson, specialistsjuksköterska vid barn- och ungdomskliniken på Universitetssjukhuset Örebro och forskare i omvårdnadsvetenskap vid Örebro universitet.

– Att mitt avhandlingsarbete uppmärksammas innebär också att betydelsen av smärtskattning och smärtbehandling för de små och för tidigt födda barnen uppmärksammas, vilket jag är mycket glad över.

Riksföreningen för barnsjuksköterskors jubileumspris syftar till att stimulera omvårdnadsforskning med inriktning pediatrik som är till nytta för barn och deras familjer.

I år har juryn valt att ge priset till Emma Olsson för att hon både undersökt nya metoder för att skatta smärta hos små barn och studerat smärtlindring utan läkemedel. Hennes forskning visar att hud-mot-hudkontakt vid blodprovstagning hos för tidigt födda barn är smärtlindrande för barnet.

I motiveringen skriver juryn också att den vetenskapliga kvalitén är hög och innefattar ett tvärprofessionellt och internationellt samarbete. Emma Olsson är med i det kanadensiska forskningsprogrammet Pain in Child Health, PICH, och tillhör den internationella gruppen Pain in Early Life, Pearl.

– Neonatal smärta är ett problem i hela världen och genom att arbeta internationellt kan vi snabbare och bättre nå resultat i smärtforskningen, säger Emma Olsson.

Den 25 april får Emma ta emot priset på Barnveckan i Västerås.

Juryns motivering

”Avhandlingsarbetet har bedömts ha ett högt nyhetsvärde genom bland annat studier om innovativa metoder för smärtskattning inom ett område där smärtbedömningen ter sig tämligen komplex. I avhandlingsarbetet presenteras också kliniska implikationer gällande hud-mot-hudkontakt inom en vårdkontext där farmaka kan innebära risker. Den vetenskapliga kvalitén är hög och innefattar ett tvärprofessionellt och internationellt samarbete som har gynnat avhandlingens kvalité. Bedömningsjuryn finner därför att Emma Olsson tilldelas priset för bästa avhandling under 2017.”

Fakta

Emma Olsson disputerade i april 2017. I det första studien undersökte hon i vilken utsträckning hud-mot-hudkontakt är implementerat i Norden, och kunde visa på skillnader mellan olika länder.

I den andra studien undersökte hon pappors upplevelser av hud-mot-hudkontakt. Resultaten visar att metoden innebär en ökad delaktighet för dessa pappor i vården. (LÄNK till tidigare nyhet)

I den tredje studien användes Near infrared spectroscopy (NIRS) för att skatta smärta hos för tidigt födda barn. Resultaten visar att hud-mot-hudkontakt är smärtlindrande vid blodprovstagning. (LÄNK till tidigare nyhet)

I den fjärde studien fortsatte Emma Olsson att undersöka validiteten på smärtbedömning inom neonatalvården genom att kulturanpassa Premature Infant Pain Profile i de nordiska länderna.

Källa: Örebro universitet

Ökat intresse för vård utomlands av svårt cancersjuka barn

Svensk barncancervård håller världsklass och överlevnaden i barncancer är hög. Trots det ökar intresset bland föräldrar för att på eget initiativ åka utomlands för behandling av sina svårt cancersjuka barn. Men det är få som faktiskt åker, enligt Barncancerrapporten 2018 som släpps idag.

Under de senaste fem åren har omkring 40 barn som drabbats av cancer i Sverige genomgått behandlingar utomlands. Av dessa har 10-15 barn på sina föräldrars initiativ rest till kliniker utomlands där behandlingarna kan beskrivas som experimentella.

Behandlingar utomlands som en sista utväg
Drygt 15 procent av föräldrarna som deltagit i Barncancerfondens undersökning uppger att de funderat på behandlingar utomlands för sitt cancersjuka barn. De har fått information om möjligheten till experimentell behandling via vänner eller sökningar på nätet. Drygt en fjärdedel av dessa bekräftar att deras barn har fått eller ska få behandling utomlands. Ansvariga på Sveriges sex barncancercentrum som också deltagit i undersökningen vittnar om ett ökat intresse för behandlingar utomlands. De bekräftar också att ett mindre antal barn på sina föräldrars initiativ har behandlats utomlands de senaste fem åren, uppskattningsvis 10-15 stycken.

De föräldrar som på egen hand sökt behandling utomlands berättar att de gjorde det i förhoppning om att deras barn skulle överleva. ”Vi gjorde det för att i Sverige kunde man inte göra något mer”, uppger en förälder i enkäten. En annan svarar: ”Alternativ kompletterande behandling fanns inte i Sverige.”

– De här föräldrarna befinner sig i en mycket svår sits. De vill göra allt de kan för sitt barn och hoppas att det kanske ligger en bot där ute och väntar. Jag upplever att det är fler som diskuterar och funderar på att söka vård utomlands idag, även om det verkliga antalet inte har ökat. Sociala mediers framväxt gör att information om behandlingar sprids snabbt via nätet, säger Anders Castor, sektionschef vid barncancercentrum i Lund.

Privat utlandsvård finansieras via sociala medier
Finansieringen av experimentella behandlingar svarar föräldrarna själva för, ofta genom lån eller crowdfunding. I ett par fall har anhöriga genom kampanjer i sociala medier lyckats samla in över två miljoner kronor till behandlingar och resor. Extra stor uppmärksamhet har behandlingar på ett sjukhus i mexikanska Monterrey fått. Ingen av de behandlingar föräldrar tagit initiativ till utomlands har dock hittills haft någon dokumenterat långsiktig positiv effekt. De kliniker som bedriver experimentell och obeprövad vård redovisar varken sina metoder eller resultat öppet, vilket gör det omöjligt att veta exakt vilken behandling som ges.

– Barncancerfonden anser att nya och oprövade behandlingar bör göras som del i kliniska studier. Då finns alla tillstånd på plats, etiken kan säkerställas och vi kan bygga kunskap för framtida sjuka barn. Samtidigt har jag full förståelse för att man som drabbad förälder tar varje liten möjlighet som man tror kan rädda ens barn, säger Kerstin Sollerbrant, forskningschef på Barncancerfonden.

Barn som åker utomlands genom den svenska sjukvården
Den största andelen barn som behandlas utomlands remitteras via svensk sjukvård. Det kan gälla operationer som aldrig eller ytterst sällan utförs i Sverige eller en behandling som ännu inte finns tillgänglig här. 15-20 barn har fått sådan vård utomlands de senaste fem åren, enligt undersökningen.

Barncancerrapporten 2018 visar även att cirka 10 barn har deltagit i utländska kliniska studier de senaste fem åren. Det kan vara en möjlighet att ta del av ett läkemedel innan det har godkänts och släppts till försäljning. Det är låg sannolikhet att deltagande i en klinisk studie har positiv effekt för en enskild patient. Föräldrar kan ändå vilja att deras svårt sjuka barn är med, då studien kan vara en sista möjlighet när allt annat har provats. Barncancerfonden anser att ju fler studier barn deltar i, desto mer kunskap vinns.

– Vi har nyligen fått två kliniska prövningscentrum i Sverige för barn med cancer. Det ökar möjligheterna för barn att delta i kliniska studier även här, vilket kommer att bidra till bättre behandlingar och på sikt ökad överlevnad. Forskning är vägen framåt, säger Kerstin Sollerbrant.

Om kartläggningen
I media rapporteras det om hur svenska föräldrar, efter att svensk sjukvård uttömt sina metoder, på egen hand söker behandling på utländska kliniker åt sina svårt cancersjuka barn. Åtminstone en del av behandlingarna kan beskrivas som experimentella. Syftet med kartläggningen är att få en tydlig bild av situationen samt att ge drabbade familjer mer information om hur vård och behandlingar utomlands fungerar. Kartläggningen baseras på två undersökningar:

1. Telefonintervjuer med ansvariga för de sex barncancercentrumen om hur ofta och under vilka omständigheter cancersjuka barn har behandlats utomlands de senaste fem åren. Intervjuerna genomfördes under december 2017 och januari 2018. Samtliga centrum har deltagit.
2. Mejlenkät till medlemmarna i landets sex regionala barncancerföreningar. Under december 2017 deltog 442 personer i undersökningen: föräldrar till barn som har eller har haft cancer före 18 års ålder. De föräldrar som svarat har barn som diagnostiserats med barncancer under perioden 1976-2017. Totalt mottog 3 265 personer mejlet med en länk till enkäten.

Barncancer i siffror
• Varje år drabbas drygt 300 barn av cancer i Sverige.
• 80 procent överlever. 20 procent gör det inte.
• Cirka 1000 barn är under cancerbehandling varje år.
• Barncancer är den vanligaste dödsorsaken bland barn mellan 1 och 14 år i Sverige.

Källa: Barncancerfonden

I skolans läroböcker står individen ensam mot samhällets problem

Den psykiska ohälsan bland barn och unga ökar, liksom övervikt och fetma. Problemen beror nästan uteslutande på faktorer i samhället, inte den enskilda personen. Men i skolans läroböcker är ett budskap till eleverna särskilt framträdande: Du ska själv lösa dina problem med hjälp av yoga, massage och långsamma kolhydrater.

Barns och ungas hälsotillstånd påverkas av deras socio-ekonomiska förutsättningar. Generellt gäller att ju bättre ställt familjen eller hushållet har det, desto bättre hälsa och vice versa. Hälsofrågan är i allra högsta grad en politisk fråga. Detta konstaterade forskare vid Högskolan i Halmstad, professor Claes Malmberg och universitetslektor Anders Urbas, i en debattartikel i Hallandsposten tidigt i höstas: Stress i skolan blir individens eget ansvar

De två forskarna har gjort undersökningar kring hur läroböcker tar upp hälsofrågor, och deras forskning visar att unga människor inte får stöd i dagens läroböcker i att förstå hälsa ur ett socio-ekonomiskt perspektiv. Tvärtom individualiseras problematik som stress, huvudvärk, sömn- och koncentrationssvårigheter.

Kostråd går före samhällsanalys

Nu har forskarna gått vidare med sin studie och kan visa att samma mönster syns vad gäller hälsa kopplad till mat och fetma.

– Läroböckerna beskriver i stor utsträckning rent naturvetenskapligt vilken funktion näringsämnen som kolhydrater, vitaminer och så vidare har. När det handlar om kost i böckerna blir det framför allt en fråga om hur vi som individer bör agera. Man bör äta ett halvt kilo frukt och grönt om dagen, man bör äta långsamma kolhydrater och så vidare. Läroböckerna pekar tydligt ut hur den goda människan ska leva med hjälp av Livsmedelverkets rekommendationer, säger Claes Malmberg.

Men, påpekar forskarna, det finns också samhällsaspekter som inte lyfts fram. Hur samhället kan hantera problem med dålig kost och övervikt tas upp i liten utsträckning, eller inte alls. Lösningarna som visas är övervägande på individnivå, inte hur människor i samhället tillsammans kan göra något. Vilket budskap sänder det till eleverna?

– Läskförbrukningen har ökat med hundratals procent sedan 1960-talet, det finns mycket dolt socker i livsmedel som yoghurt och färdigmat. Är det något som borde diskuteras i böckerna är det väl hur samhället arbetar för hälsofrågorna? Det kan handla om förbud mot transfetter, att vissa länder inför sockerskatt och den stärkta lagstiftningen kring psykosocial arbetsmiljö. Sådana redskap och exempel finns inte i läroböckerna, säger Claes Malmberg.

Ansvaret hamnar på individen

Det kan också handla om att många elever stor stress över hur betygssystemet och antagningen till gymnasiet fungerar. Det är ett problem som också har en politisk dimension. Läroböckerna skulle också kunna handla om vad skolan kan göra, och vad eleverna kan göra tillsammans. Exempel är kvaliteten på maten i elevmatsalen och elevernas arbete i elevrådet.

– Naturligtvis är det positivt att motionera, sova tillräckligt och äta bra kost, ingen tvekan om det. Det är också väldigt utbrett i samhället, exempelvis på arbetsplatser, att man löser problem på just det sättet. Men en dimension saknas, individperspektivet måste kompletteras med samhälleliga lösningar, säger Claes Malmberg.

– Är det medborgare som tillsammans kan förändra samhället som ska lyftas fram eller ligger fokus alltid på den enskilda individen och dess ansvar? säger Anders Urbas.

Samhällets individualisering är en del av en större samhällstrend under de senaste 20–30 åren.

– Det genomsyrar våra liv så starkt i dag, att ansvaret ligger på individen, att man inte ens reflekterar över det och på så sätt osynliggörs den politiska dimensionen av våra liv, säger Anders Urbas.

Kan leda till avdemokratisering

Vilka blir konsekvenserna?

– En effekt riskerar att bli att man inte löser de problem som faktiskt finns. Forskning visar att vissa hälsoproblem kräver politiska beslut för att lösas, säger Anders Urbas.

En andra konsekvens som individualiseringen i läroböckerna kan få, är att skolan inte skapar demokratiskt orienterade medborgare. Individualiseringen innebär i stället en avpolitisering, som i sin tur leder till avdemokratisering.

– Det är ett av skolans ansvar att också fostra demokratiskt sinnade medborgare som aktiverar sig, säger Claes Malmberg.

Risken är också att individen skuldbeläggs och pekas ut, och att skolan fokuserar på att skapa ”den goda eleven”. Eleverna blir inte samhällsmedborgare utan enbart individer, utan verktyg att förändra regelverk, ekonomiska system och andra samhällsfaktorer som påverkar människor i vardagen.

– Stress och kosthållning blir en fråga om eleven har dålig eller bra moral i stället för att skolan gör det till en politisk fråga om levnadsförhållanden och strukturella omständigheter, säger Anders Urbas.

Sakna verktyg för att förändra

Avpolitiseringen kan också leda till att människor inte ens ser sin möjlighet att påverka, verktygen saknas för att förändra:

– Budskapet blir: ”så här är samhället – du kan inte förändra det, men du kan anpassa dig själv så att du passar in”, säger Anders Urbas, och båda forskarna hänvisar till befintlig forskning som visar att ungdomar i stor utsträckning kategoriserar sig själva som passiva pessimister – det vill säga, allt går åt skogen och det är inget vi kan göra åt det.

Läs även om forskningen i Samspel magasin

Om studien: Tvärvetenskap skapar dynamik

Claes Malmberg, professor i naturvetenskapernas didaktik och Anders Urbas, universitetslektor i statsvetenskap, har med fokus på hälsa undersökt läroböcker som riktar sig till högstadieelever, från de stora läromedelsförlagen i Sverige. Få liknande studier, även med internationella mått, har gjorts på området. Forskarna betonar att de inte kan uttala sig om vad som sker i den faktiska undervisningen, utan det är läromedel inom biologi, naturkunskap samt idrott och hälsa som har studerats.

Ytterligare en studie har påbörjats, då forskarna vänder sig till lärare och ber dem ange vilka böcker och övriga material de faktiskt använder i undervisningen. Det kan vara läroböcker, youtubevideor, webbsidor och så vidare. Detta breda material ska analyseras precis som i tidigare studier: Vilket budskap sänder materialet till eleverna?

Studierna är tvärvetenskapliga, och i den nyss påbörjade studien kommer Tomas Nilson, universitetslektor i historia, att samarbeta med Claes Malmberg och Anders Urbas.

– Vi hade inte kunnat göra studierna så bra utan de olika kompetenserna. De olika perspektiven måste hänga ihop och det tvärvetenskapliga arbetet generar något dynamiskt, slår forskarna fast.

 

Vetenskapliga publiceringar inom projektet

Malmberg, Claes & Urbas, Anders (2017) Health education and citizenship – from democratic politics to individual responsibility?, ESERA konferens: Dublin

Malmberg, Claes, Urbas, Anders & Nilson, Tomas (2018) Nutrition education and citizenship – Individual responsibility and democratic politics. Twelfth conference of EUROPEAN RESEARCHERS IN DIDACTICS OF BIOLOGY- ERIDOB

Malmberg, Claes & Urbas, Anders (accepted) Health in school – Stress, individual responsibility and democratic politics. Cultural Studies of Science Education

Urbas, Anders & Malmberg, Claes (accepterad dec 2018) Kost, hälsa och ansvar. Om individ, politik och demokrati. I Nordgren, Lars & Hansson, Kristofer (red) Health management 3. Sanoma utbildning: Stockholm

Källa: Högskolan i Halmstad

Barns vikt kan klassas på olika sätt

Om ditt barn räknas som överviktigt eller inte kan bero på vilken tillväxtreferens som används. Det visar en avhandling av B. Bente Nilsen, måltidsforskare vid Restaurang- och hotellhögskolan i Grythyttan.

– Alla som arbetar med barn – indirekt eller direkt – bör ha kunskap om hur de växer och vilka faktorer som påverkar tillväxten, säger B. Bente Nilsen om sin forskning.

Hon har i en del av sin avhandling jämfört hur en grupp på drygt 4 000 svenska barn i åldrarna 7-9 år klassas viktmässigt utifrån fyra så kallade tillväxtreferenser. Dessa anger värden för vad som anses vara underviktiga, normalviktiga, överviktiga eller feta barn. Referenserna utgör grunden för tillväxtkurvorna, något som de flesta föräldrar känner till från besöken på barnavårdscentralen.

B. Bente Nilsen fann att det var stora skillnader i förekomsten av underviktiga, överviktiga och feta barn, beroende på vilken av de fyra referenserna som används.

– För att ta ett exempel: Barn som bedöms som överviktiga enligt en tillväxtreferens kan ses som normalviktiga i en annan, berättar hon.

Svårt att jämföra

I studien ingick två svenska och två internationella tillväxtreferenser. B. Bente Nilsen kunde konstatera att det även skilde sig åt mellan de svenska referenserna, men att den som avvek mest från de andra var en av de internationella – IOTF (International Obesity Task Force).

– Det finns alltså en risk för att barn blir klassificerade på olika sätt, även om det i huvudsak bara är en tillväxtreferens som används på barnavårdscentraler i Sverige. Framför allt är detta en fråga för forskningen – det kan vara svårt att jämföra svenska barns tillväxt med barn i andra delar av världen, sammanfattar B. Bente Nilsen.

Hon kunde också konstatera att det – oavsett tillväxtreferens – fanns stora generella skillnader mellan flickor och pojkar i den undersökta gruppen. Till exempel var det fler pojkar än flickor som var underviktiga respektive feta och sjukligt feta. Däremot var det fler flickor än pojkar som räknades som överviktiga.

B. Bente Nilsen manar till försiktighet när det gäller hur resultatet ska tolkas, speciellt för kategorierna underviktiga och sjukligt feta där det rör sig om ett väldigt litet antal individer.

– Man måste också komma ihåg att det handlar om barn som är 7-9 år. Det går till exempel inte att slå fast att det ser likadant ut i alla åldrar. Resultaten ger en bild av hur det ser ut i just den undersökta gruppen.

Frukostvanor

B. Bente Nilsen undersökte även barnens frukostvanor. Studien visar att mer än nio av tio barn åt frukost varje dag, enligt uppgifter från föräldrarna. Men i gruppen som inte fick frukost varje dag – 5,6 procent – var det flera barn med fetma jämfört med barnen som fick något att äta varje morgon.

Fast barn som saknar regelbundna frukostvanor behöver inte bli feta, understryker hon.

– Det kanske snarare är så att överviktiga barn självmant hoppar över frukosten. Detta behöver vi studera närmare.

Avhandlingen som nu har lagts fram vid Örebro universitet innehåller ytterligare en del: Om viktminskning hos barn och ungdomar i åldern 7-19 år har någon påverkan på hur lång en person kan bli.

Förvånande resultat

Den exakta frågeställningen var om en viktminskning på tio procent eller mer påverkade slutlängden. Något sådant samband kunde B. Bente Nilsen inte finna. Det spelade ingen roll om barnen som gick ner i vikt var under-, normal- eller överviktiga när viktförlusten ägde rum. Inte heller hade det någon betydelse när i ålder vikttappet skedde.

– Ett väldigt förvånande resultat eftersom en viktnedgång på tio procent är mycket för ett barn som växer, säger hon och tillägger:

– På individnivå hittade vi några enskilda fall som indikerade att en viktminskning kan ha påverkat slutlängden. Men för gruppen som helhet såg vi ingen sådan inverkan.

I den här studien ingick 6 572 svenska barn födda 1973 respektive 1981. Av dem hade 346 minskat i vikt med tio procent eller mer under sin uppväxt.

 

Fakta: Längd en variabel för god hälsa

  • Slutlängden är tillsammans med bland annat blodtryck och medellivslängd tre viktiga parametrar för hälsotillståndet hos ett lands befolkning. Till exempel har länder som Holland, Norge och Sverige en generellt sett lång befolkning, vilket alltså är en variabel för god hälsa.

Styrelsen för Karolinska Universitetssjukhuset ställer sina platser till omedelbart förfogande

Idag meddelar samtliga förtroendevalda medlemmar av Karolinska Universitetssjukhusets styrelse att de med omedelbar verkan ställer sina platser till förfogande.

– Det viktigaste för oss är Karolinska Universitetssjukhusets verksamhet och framgång. Vi vill undvika att en debatt kring styrelsen och dess arbete blir en distraktion och ett hinder för det fortsatta arbetet med Karolinska Universitetssjukhuset, säger styrelsens medlemmar.

– Vilka som sitter i styrelsen och vem som leder styrelsens arbete framåt är en fråga som bestäms av ägarna.

Förtroendevalda medlemmar i styrelsen
10 april 2018

Ojämlikheter i tandhälsa tydligast hos små barn

Ojämlikheterna i tandhälsa är som tydligast hos 3- till 6-åriga barn, visar en avhandling vid Sahlgrenska akademin. Förskolebarn i socioekonomiskt svaga familjer hade drygt fyra gånger högre risk för kariesskador jämfört med jämnåriga med bättre levnadsvillkor.

– Vi ska inte glömma att de flesta barn har friska och fina tänder, men det finns en mindre grupp av barn som vi ser gång på gång inom tandvården och som har mycket karies, säger Ann-Catrin André Kramer, disputerad i odontologi och legitimerad tandhygienist.

I arbetet med sin avhandling har hon studerat tandhälsa bland 300 988 individer i åldrarna 3 till 19 år i Västra Götaland. Analyserna bygger på uppgifter från Folktandvården och de privata vårdgivare som behandlar barn och ungdomar i regionen samt information från Statistiska Centralbyrån, SCB, bland annat om hushållens ekonomi och utbildningsnivå.

Forskningen bekräftar bilden av att barn och unga i Sverige har god tandhälsa ur ett internationellt perspektiv. Men trots att tandvården under decennier varit avgiftsfri för barn och unga i Sverige förekommer stora variationer inom tandhälsan.

Flickor och pojkar

Barn och ungdomar bosatta på landsbygden hade lägre risk för karies jämfört med jämnåriga som bodde i större städer. Och det fanns även könsskillnader bland barnen.

– Det var intressant att flickor hade lägre risk för karies än pojkar under tonåren, med ett omvänt mönster före tonåren då flickor uppvisade en högre risk för karies jämfört med pojkar, vilket inte framkommit tidigare, säger Ann-Catrin André Kramer.

– Frågan är om det kan kopplas till beteende, alltså kostvanor och munhygienvanor, eller om det är något biologiskt som händer i kroppen, fortsätter hon. Vi har inget svar på varför det är så här, men det är ett mönster vi ser och som vi verkligen behöver fundera vidare på.

Tandvård på schemat

Bland 7- till 9-åringar var det en av tio som hade kariesskador i sina permanenta tänder och bland de äldsta tonåringarna hade hela två tredjedelar karies eller fyllningar. Resultaten från avhandlingen visar att det var barn i familjer med svaga socioekonomiska resurser som hade störst risk för hål i tänderna, framförallt gällde det barn i förskoleåldern.

I en mindre delstudie följdes också små barn över tid under förskoleperioden. Denna visade att barn som hade karies redan vid 3 års ålder hade utvecklat betydligt fler kariesskador som 6-åringar jämfört med barn som var kariesfria vid studiens start. Endast hälften av barnen som ingick i studien var helt utan kariesskador i mjölktänderna vid 6 års ålder.

– Det här kräver mycket av både patienter och tandvård, och vi måste fundera på hur vi ska nå de grupper som bäst behöver vård. Kanske kan vi utveckla det tvärprofessionella arbetet ytterligare, med andra delar av vården och med skolan. Barn borde få lära sig att borsta tänderna med samma självklarhet som de lär sig att tvätta händerna i tidig ålder, säger Ann-Catrin André Kramer.

Titel: On dental caries and socioeconomy in Swedish children and adolescents – clinical and register-based studies; http://hdl.handle.net/2077/54528

Källa: Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet

Nya biomarkörer för barncancerformen neuroblastom

Två nya biomarkörer för barncancerformen neuroblastom har identifierats i en studie, publicerad i tidskriften Cancer Cell. Fynden väntas få direkt betydelse vid sjukdomsprognos, och på sikt även för behandling.

– Det behövs nya behandlingsmetoder för högriskpatienterna, och det är där vår forskning kan göra verkligt stor nytta, säger Chandrasekhar Kanduri, professor i medicinsk biokemi och cellbiologi på Sahlgrenska akademin.

Neuroblastom är den vanligaste formen av barncancer i det perifera nervsystemet, alltså den del av systemet som inte är hjärna eller ryggmärg. Sjukdomen kan uppstå i bröst, nacke, buk och binjurar och även sprida sig till ryggraden. Symptomen kan vara allmän värk, blodbrist och skelettsmärtor.

När sjukdomen upptäcks är barnen i snitt 17 månader gamla, och sällan över fem år. Den mildare varianten av neuroblastom kan i vissa fall självläka, medan den aggressiva är den mest dödliga formen av barncancer. I mindre än hälften av dessa fall lyckas behandlingen.

Bättre prognoser

Att identifiera högriskpatienter är avgörande, och det är här de nya fynden kommer in. Med stöd av patientdata från Sverige (59 fall) och Tyskland (498 fall) har forskarna identifierat två nya molekyler av typen RNA, som kontrollerar stabiliteten hos tumörproteiner, och som tillsammans med en redan känd RNA-molekyl utgör en trio som kan tala om hur allvarligt tillståndet är hos en enskild patient.

Det som kan mätas, direkt efter att diagnosen ställts, är styrkan i de tre RNA-molekylernas genuttryck. Med ett starkare uttryck minskar utrymmet för ett visst tumördrivande protein att stabilisera sig, och vice versa.

Det handlar alltså om en dragkamp mellan de identifierade RNA-molekylerna (6p22 lncRNAs) och det specifika proteinet (USP36) där en avläsning av styrkeförhållandena kan bidra till bättre sjukdomsprognos. Här tror forskarna på en snar tillämpning i vården.

Behandling vid svåra fall

På sikt kan också epigenetiska läkemedel, som förändrar genuttryck, få en viktig roll vid behandling av sjukdomen.

– Epigenetiska läkemedel aktiverar aktuella RNA-molekyler och förhindrar därmed tumören, och det är på detta sätt man kommer att kunna gå in och behandla högriskpatienter. Våra fynd öppnar för utveckling av läkemedel på området och vi har nära samarbete med kliniska forskare i både Sverige och Tyskland, säger Chandrasekhar Kanduri.

Titel: Sense-antisense lncRNA pair encoded by locus 6p22.3 determines neuroblastoma susceptibility via USP36-CHD7-SOX9 regulatory axis; http://www.cell.com/cancer-cell/fulltext/S1535-6108(18)30020-5

Källa: Sahlgrenska sjukhuset

Kombinera läkemedel nödvändigt för att bromsa hjärntumörer hos barn

Forskare från Uppsala universitet har, i samarbete med flera amerikanska kollegor, hittat en akilleshäl för den vanligaste formen av elakartade barnhjärntumörer. Genom att kombinera två sorters läkemedel går det att samtidigt angripa cancercellens delning och dess förstärkningssystem, vilket behövs för att behandlingen ska bli tillräckligt effektiv. Forskningsresultaten publiceras i den vetenskapliga tidskriften Oncogene.

MYC är ett protein som kan binda till specifika platser i genomet (DNAt) inne i cellens kärna och som på så sätt styr produktionen av ett flertal viktiga gener. MYC är ofta överproducerat i aggressiv cancer av typen medulloblastom, som är den vanligaste formen av elakartade hjärntumörer som drabbar barn. MYC-proteiner styr cancerns tillväxt genom att först dirigera proteiner som styr cellcykeln att öka celldelningen och sen skruva upp olika förstärkningssignaler i cancercellen som gör den ännu farligare. Trots att MYC-proteiner är inblandade i nästan hälften av all typ av cancer hos människa, finns det idag inga effektiva läkemedel som, var för sig, på ett direkt sätt kan hämma dem.

Forskningsgruppen, som letts från Uppsala universitet, testade först ett läkemedel som hämmar proteinet CDK2 som i sin tur styr cellcykeln hos delande cancerceller. Läkemedlet visade sig bromsa cellcykeln men kunde även effektivt hämma MYC i hjärncancerceller. Men endast i kombination med en så kallad BET-hämmare, en substans som hindrar att MYC förstärker andra gener i cellen, blev effekten tillräckligt stark för att slå ut cancerns tillväxt ordentligt. De båda substanserna testades i olika modellsystem som drivs av MYC-proteiner och direkt på odlade hjärncancerceller från patienter med onormalt höga nivåer av MYC-proteiner.

– Vi såg att substanserna som användes i behandlingen tog sig över blodhjärnbarriären vilket gör att de faktiskt tar sig fram och kan attackera tumörcellerna i hjärnan. Blodhjärnbarriären omsluter våra hjärnor och stänger normalt ute onödiga eller potentiellt farliga substanser, inklusive många typer av läkemedel att nå in till hjärnan. Att ett läkemedel tar sig ända fram till sitt mål i hjärnan är förstås en förutsättning för att de ska kunna användas effektivt i klinisk behandling av dessa patienter, säger Fredrik Swartling, docent på institutionen för immunologi, genetik och patologi på Uppsala universitet som ledde studien.

Läkemedlet som hämmar CDK2 prövas redan kliniskt för andra typer av cancer, men BET-hämmaren har inte tillräckligt stabila egenskaper i kroppen vilket krävs för att den ska kunna användas som ett läkemedel. I avsaknad av en mer stabil BET-hämmare som tar sig över blodhjärnbarriären är det än så länge inte är möjligt att testa denna kombination på patienter med medulloblastom.

Resultaten, som publicerats i den vetenskapliga tidskriften Oncogene visar trots allt att denna kombination är mycket effektiv för de allvarligaste typerna av hjärntumörer som har höga nivåer av MYC.

För mer information kontakta Fredrik Swartling, docent vid institutionen för immunologi, genetik och patologi, Uppsala universitet, tel: 018-471 4868 e-post: fredrik.swartling@igp.uu.se

Bolin et al. Combined BET bromodomain and CDK2 inhibition in MYC-driven medulloblastoma.https://www.nature.com/articles/s41388-018-0135-1 

Källa: Uppsala universitet