BB Karolinska Huddinge invigt

Den 22 maj, invigdes de nya lokalerna på BB Karolinska Huddinge.  De 17 nya rummen är så kallade universalrum, det vill säga utrustade på samma sätt och kan användas för vård under graviditeten, förlossning och eftervård. Åtta av de nya rummen är även utrustade med badkar med uttag för lustgas.

Karolinska Universitetssjukhusets utökade förlossningsuppdrag innebär att fler gravida ska få föda på BB Huddinge. Förlossningskapaciteten kommer därmed öka successivt från 2018 och fram till 2022, då det kommer finnas plats för upp emot 2 250 fler förlossningar jämfört med i dag.

Syftet med nya BB Huddinges universalrum är en integration av förvård, förlossningsvård och eftervård på samma vårdyta. Det ökar kontinuitet och delaktighet i vården för gravida, födande och nyblivna familjer.

– Vi är så glada att vi äntligen får 17 nya fina rum som kommer stödja våra nya arbetssätt. På längre sikt får hela BB förlossningsverksamheten nya lokaler och det är då vi knyter ihop helheten, säger Susanne Lindberg, verksamhetsutvecklare och projektledare för nya BB Huddinge.

Från juni och till slutet av 2018 kommer B67-69 att användas som BB-avdelning. När rutiner och resurser finns på plats i anslutning till de nya lokalerna så utökas verksamheten till förlossning. BB Karolinska Huddinge kommer med även att införa en modell för förlossningsvården ”min barnmorska” som är ny för Stockholm. Det innebär att vården organiseras så att den födande kvinnan så långt det är möjligt får samma barnmorska när hon ska föda som under kontrollerna före förlossningen och under eftervården.

– Den nya vårdmodellen ”min barnmorska” är mycket spännande och något vi tror kommer uppskattas av gravida och deras närstående. Vi kommer satsa på förlossningsrädda, en grupp som behöver extra mycket trygghet, säger Susanne Lindberg.

När hela flytten är klar 2019 kommer verksamheten att ha en egen sal för akuta snitt och Karolinskas nya operationsenhet Chopin vägg-i vägg.

Källa: KS

Does HPV vaccination prevent the development of cervical cancer? Are there harms associated with being vaccinated?

New evidence published today in the Cochrane Library shows that human papilloma virus (HPV) vaccines protect against cervical lesions in young women, particularly in those who are vaccinated between the ages of 15 and 26. It also summarizes findings on harms that have been assessed in randomized controlled trials.

Most people who have sexual contact at some point in their life will be exposed to the human papilloma virus (HPV). In the majority of women, HPV infection will be cleared by the immune system. When the immune system does not clear the virus, persistent HPV infection can cause abnormal cervical cells. These lesions are known as cervical ‘precancer’ because over time they can progress to cervical cancer if left untreated.

There are many different types of HPV. Some are associated with the development of cervical lesions that can become cancerous and are considered as high-risk HPV types. Two of these high-risk types (HPV16 and HPV18) account for about 70% all cases of cervical cancer worldwide. Vaccines have been developed that help the immune system to recognize certain HPV types. Because cervical cancer can take several years to develop, regulatory bodies and international health agencies such as the World Health Organization (WHO) regard cervical lesions as the preferred outcome measure for HPV vaccine trials.

A team of Cochrane researchers has summarized results of 26 studies in 73,428 women conducted across all continents over the last eight years. Most women in the studies were under the age of 26 years old, although three trials recruited women between 25 and 45 years. The studies were well-designed, randomizing the women to either HPV vaccine or a placebo. The review evaluates evidence for two vaccines: the bivalent vaccine targeting HPV16 and 18, and the quadrivalent vaccine targeting HPV16/18 and two low-risk HPV types causing genital warts. The newer vaccine that targets nine HPV types was not included in the review since it has not been compared against a placebo in a randomized controlled trial.

The review looked at two groups of people: women who are free of high-risk HPV at the time of vaccination and all women regardless of HPV status at vaccination. The effects of the vaccine were measured as precancer associated with HPV16/18 and precancer irrespective of HPV type. The review looked at data from ten trials assessing cervical lesion data at between three and a half to eight years after vaccination.

None of the studies have followed up participants for long enough to detect an effect on cervical cancer.  The researchers looked at precancer cervical lesions instead. They found that in young women who did not carry HPV, vaccination reduced the risk of developing precancer. About 164 per 10,000 women who got placebo and 2 per 10,000 women who got the vaccine went on to develop cervical precancer.

The researchers also looked at data from all enrolled women regardless whether they were free of high-risk HPV at vaccination or not. Among women aged 15 to 26 years, vaccines reduced the risk of cervical precancer associated with HPV16/18 from 341 to 157 per 10,000.  HPV vaccination reduced also the risk for any precancer lesions from 559 to 391 per 10,000.

In older women vaccinated between 25 to 45 years the HPV vaccine does not work as well. This might be because older women are more likely to have been exposed already.

The evidence also shows that the vaccines do not appear to increase the risk of serious side effects which was about 7% in both HPV vaccinated or control groups. The researchers did not find increased risk of miscarriage in women who became pregnant after vaccination. However, they emphasize that more data are required to provide greater certainty about very rare side effects and the effect vaccines have on rates of stillbirth, and babies born with abnormalities in those who became pregnant around the time of vaccination.

Cochrane lead author, Dr. Marc Arbyn, of the unit Cancer Epidemiology, Belgian Cancer Centre, Sciensano, said: “The findings of this review should be viewed within the context of multiple global surveillance studies, which have been conducted by the Global Advisory Committee on Vaccine Safety from the WHO since the vaccinations were licensed. The committee concluded that the risk-benefit profile of prophylactic HPV vaccines remains favourable and expressed its concerns about unjustified claims of harm that lack biological and epidemiological evidence, and which may affect the confidence of the public. At the same time, the Committee encouraged health authorities to continue surveillance and examination for potential adverse events.”

Dr. Jo Morrison, Consultant in Gynaecological Oncology at the Musgrove Park Hospital, Somerset, UK, said: “Vaccination aims to prime the immune system to produce antibodies that can block subsequent natural HPV infection. These data show that immunizing against HPV infection protects against cervical precancer, and it is very likely that this will reduce cervical cancer rates in the future. However, it cannot prevent all cervical cancer and it is still important to have regular screening, even if you have been vaccinated.”

She added: “Cervical cancer can take many years to develop following HPV infection and development of precancer lesions, therefore long-term follow-up studies are needed to find out the effects of HPV vaccination on cervical cancer rates.”

–END-

Editor’s notes: 

Full citation: Arbyn M, Xu L, Simoens C, Martin-Hirsch PPL. Prophylactic vaccination against human papillomaviruses to prevent cervical cancer and its precursors. Cochrane Database of Systematic Reviews 2018, Issue 5. Art. No.: CD009069. DOI: 10.1002/14651858.CD009069.pub3.

Breakdown of results by sub-groups of women:

Women who are hrHPV DNA negative (only efficacy data for women aged 16-26y)

HPV vaccines reduce hgCIN associated with HPV16/18 from 164/10,000 to 2/10,000 (high certainty). They reduce also any precancer irrespective of HPV types from 287/10,000 to 106/100,000 (high certainty). HPV vaccination protects also against AIS associated with HPV16/18 (from 9 to 0 per 10,000) and any AIS (from 10 to 0/10,000) – moderate certainty for both AIS outcomes.

Women who are HPV16/18 DNA negative

The effect of HPV vaccines on risk of precancer differ by age group. In younger women, HPV vaccines reduce precancer associated with HPV16/18 from 113 to 6/10,000 (high certainty). HPV vaccines lower any precancer from 231 to 95/10,000 (high certainty). In females older than 25, the vaccines probably reduce precancer associated with HPV16/18 from 45 to 14/10,000 (moderate certainty).

Women unselected by HPV DNA status

In women vaccinated at 15 to 26 years of age, HPV vaccination reduces precancer associated with HPV16/18 from 341 to 157/10,000 (high certainty) and any precancer from 559 to 391/10,000 (high certainty).

In older women vaccinated between 25 to 45 years, the effects of HPV vaccine on precancer are smaller, and this may be due to previous exposure to HPV. The risk of precancer associated with HPV16/18 is probably lowered from 145/10,000 in unvaccinated women to 107/10,000 following HPV vaccination (moderate certainty). The risk of any precancer is probably similar between unvaccinated and vaccinated (341/10,000 compared with 356/10,000, moderate certainty).

Source: Wiley/Cochrane

Ny webbtext om vegansk mat till barn på SLV:s hemsida

Att laga vegansk mat som ger tillräckligt med näring och energi för små barn kräver mycket kunskap. Nu finns tydligare information om vegansk mat för barn på vår webbplats.

Sedan 2011, då råden om mat för spädbarn och småbarn kom, har vi haft information om alla typer av vegetarisk mat på webbplatsen, inklusive helvegetarisk mat. Barnhälsovården har dock efterlyst en särskild text som riktar sig till föräldrar som vill ge sina barn vegansk mat, och som personal inom barnhälsovården kan använda som stöd vid rådgivning.

Det finns några saker som är särskilt viktiga att tänka på när det gäller vegansk mat till barn. Barn som inte äter några animaliska livsmedel måste få vitamin B12 antingen genom mat berikad med vitamin B12 eller kosttillskott. I dagsläget finns dock inget lämpligt kosttillskott på den svenska marknaden för de minsta barnen. För dem är det därför bröstmjölk och berikade livsmedel som gäller. För att underlätta för föräldrar och personal har vi i texten lagt till information om rekommenderat intag av vitamin B12.

Dessutom har vi ändrat skrivningen om algolja, så att vi gör skillnad på den och på andra algpreparat. Alger och algpreparat kan innehålla skadligt höga halter av jod, men algolja tas från mikroalger som odlas i tankar och inte i havet och är därför vanligen fria från jod. Vi kan dock inte vara helt säkra på att det inte kan finnas algoljor med höga halter jod, så vi hänvisar fortfarande till information på förpackningen eller kontakt med tillverkarna.

Källa: Livsmedelsverket

Färre får cochleaimplantat i Sverige trots att behandlingen är en besparing för samhället!

Cochleaimplantat (CI) – en behandling inom sjukvården för att återskapa hörsel har sedan i slutet av 1980-talet revolutionerat möjligheterna för både barn och vuxna att höra. WHO (World Health Organization) visar i rapporten ”Action for Hearing Loss – Make a Sound Investment” tillsammans med rapporten ”Spend2Save” att behandling med CI är ytterst kostnadseffektivt. Ändå underfinansierad i Sverige!

Statistik från Socialstyrelsen – tillgången till CI beror på var du bor

Statistik från Socialstyrelsens hemsida om operationer i sluten vård avseende cochleaimplantat har precis publicerats för 2016. Statistiken visar dels antal operationer regionvis samt utifrån åldersgrupper. Det är tydligt att  flera regioner  kraftigt minskat antal CI-operationer per 100 000 invånare (Halland, Dalarna, Södermanland Stockholm, Gävleborg Västmanland m.fl.). I några regioner har antalet CI-operationer ökat som t.ex. i Jönköping, Västerbotten och Norrbotten. I Riket kan en minskning noteras fast sjukvården är medveten om att behovet av CI är större än antalet som får höra med CI ett återskapat sinne.

Statistik från Socialstyrelsen – färre äldre får CI

Socialstyrelsens statistik visar också antal CI-opererade i olika åldersintervall. Det kan konstateras en minskning av tillgången till CI-behandling efter 70 års ålder.

Resultaten är häpnadsväckande trots gedigen forskning och statistik i en europeisk rapport ”Spend”Save” som visar  att investering i hörselteknik ger bättre livskvalitet och är en besparing för samhället. Personer med hörselnedsättning löper fem gånger större risk att utveckla demenssjukdomar. Hörselnedsättning  kan sättas i samband med ökad användning av socialtjänst och sjukvård.

Läs sammanfattningen av rapporten Spend2Save

Barnplantornas och Socialstyrelsens statistik: Behovsstyrning saknas

Långt innan myndigheter eller sjukvård påbörjade statistik-dokumentation  avseende CI-behandling har Barnplantorna sedan slutet av 1990-talet årligen fört statistik på antal barn med ett (unilateralt)t och två (bilateralt) cochleaimplantat. I början av 2000-talet påbörjade Barnplantorna även statistikinsamling avseende vuxna med CI. Statistiken insamlas från alla CI-behandlande sjukhus i Lund, Göteborg, Linköping, Örebro, Stockholm, Uppsala och Umeå.

Barnplantornas statistik visar att under 2017 CI-opererades

  • unilateralt 22 barn
  • bilateralt 67 barn
  • unilateralt 171 vuxna
  • bilateralt 25 vuxna

89 barn CI-opererades under 2017 med ett eller två cochleaimplantat.

196 vuxna CI-opererades med ett eller två cochleaimplantat.

Antal barn motsvarar i stort de barn diagnosticerade med grav hörselnedsättning/dövhet vid nationell hörselscreening av nyfödda  samt de barn under 18 år som CI-opereras på grund av en över tid försämrad hörselfunktion.

Antal vuxna som CI-behandlas (unilateralt/bilateralt) torde, vid studie av Barnplantornas och Socialstyrelsens återkommande statistik, vara grovt underdimensionerat.

Behandling med CI saknar fortsatt behovsstyrning/planering, vilket Barnplantorna hävdat i många år. ÖNH/CI-avdelningarna vid de behandlande universitetssjukhusen har fortsatt svårt att få sjukhusledning och landstingsregioner att prioritera cochleamplantat och därmed erbjuda jämlik och tillgänglig vård.

Efter en CI-behandling  har sjukvården ett livslångt patientansvar för en medicinsk behandling som återskapar ett sinne, hörselsinnet. Besparingen för samhället efter en CI-handling är idag väldokumenterat så också sjukvårdens patientansvar.

Utförlig statistik.

http://www.barnplantorna.se/horselteknik/statistik/

Källa: Barnplantorna

 

Karolinska universitetssjukhuset startar Neopodden – Sveriges första poddserie om sjuka nyfödda och för tidigt födda barn

10 procent av alla barn som föds är i behov av neonatalvård efter förlossningen. Många föräldrar som kommer med sitt barn till neonatalvården vet dock väldigt lite om vad det innebär att vårdas på sjukhus som nyfödd. Därför startar Karolinska universitetssjukhuset Sveriges första poddserie om neonatalvård. För många föräldrar innebär inläggningen i neonatalvården en mycket omvälvande händelse. Sjukvårdens och andra föräldrars erfarenheter kan utgöra ett viktigt stöd för de nya familjerna.

 

  • Vi vill göra föräldrarna delaktiga i vården och göra det möjligt för dem att aktivt delta i medicinska beslut kring deras barn. För att möjliggöra detta behöver vi öka kunskapen hos föräldrar om det sjuka barnets behov säger säger Boubou Hallberg, patientområdeschef för Patientområde sjuka nyfödda barn.

 

Podden kan laddas ned från www.karolinska.se/neopodden och från iTunes och Soundcloud.

Avsnitt 1: Stark eller svag?

– att bli pappa på neonatalavdelningen

Hur tar man sig igenom den krisreaktion som många föräldrar upplever när ett barn föds mycket för tidigt, och vilket stöd behöver man som nybliven pappa i neonatalvården?

Programledare: Milla Belkacem, Leg. Barnmorska
Gäster:
Karl Rombo, prematurförälder och vice ordförande för Svenska Prematurförbundet

Olga Bebenek och Sandra Land, specialistsjuksköterskor i neonatal omvårdnad som nyligen skrivit en magisteruppsats om pappors behov av stöd för att delta i barnets omvårdnad på neonatalavdelningen.

Avsnitt 2: Bland känslor och medicinteknik

– en vanlig dag på neonatalavdelningen

Följ specialistsjuksköterskan Veronica Hansson under en vanlig eftermiddag på neonatalavdelningen vid Nya Karolinska sjukhuset i Solna.

Reporter: David Grossman, journalist

Avsnitt 3: Från barnsal till föräldramedverkan

– neonatalvårdens utveckling

Hur såg man på nyfödda barn för tjugo år sedan jämfört med idag, och hur ser utvecklingstrenderna i neonatalvården ut framöver?

Programledare: David Grossman, journalist

Gäster:
Siri Lilliesköld, Specialistsjuksköterska och omvårdnadsansvarig för Patientområde Sjuka nyfödda barn på Karolinska universitetssjukhuset
Kajsa Bohlin, Överläkare och patientflödeschef för Patientflöde neonatalvård på Karolinska universitetssjukhuset

Avsnitt 4: Rätt näring för tillväxt och utveckling

– om mjölkens innehåll för de allra minsta

Vad äter barn som föds för tidigt och hur får barn näring när de inte orkar suga? Hur ser man till att barn får i sig det de behöver för att växa och utvecklas? Vad innebär bröstmjölksdonation och hur tar man hand om donerad bröstmjölk?

Programledare: Milla Belkacem, Leg. Barnmorska

Gäster:

Malin Tilja, nutritionsassistent på neonatalavdelningen vid Danderyds sjukhus

Dievere Westin, dietist och doktorand i neonatal nutrition

Avsnitt 5: Med neonatalen i backspegeln

– två mammors minnen av nyföddhetstiden några år senare

Shides och Victorias barn fick en oväntat tuff start när de föddes för tio respektive arton år sedan. Hur minns de sin tid på neonatalen, och hur mår barnen idag?

Programledare: Milla Belkacem, Leg. Barnmorska

Gäster:
Shide Jafari och Victoria Hagwall, föräldrar

Avsnittet släpps den 25 april 2018

Avsnitt 6: Vi flyger mellan sjukhusen

– om att transportera nyfödda barn i behov av intensivvård

Karolinska universitetssjukhusets neonatala transportservice neoPETS flyttar nyfödda barn i behov av intensivvård mellan sjukhus. Hur går det till när nyfödda barn transporteras i ambulansflyg och vad behöver man tänka på vid förflyttning av mycket sjuka barn?

Programledare: Milla Belkacem, Leg. Barnmorska

Gäster:

Åsa Östberg och Ingela Edqvist, specialistsjuksköterskor som arbetar i Karolinska universitetssjukhusets neonatala transportteam

Avsnittet släpps den 9 maj 2018

Avsnitt 7: Visioner och organisation

– om att leda neonatalvården i rätt riktning

Vilka möjligheter och utmaningar och står neonatalvården inför framöver, och hur organiserar Karolinska universitetssjukhuset sin neonatalvård för att sätta familjen i centrum?

Programledare: Milla Belkacem, Leg. Barnmorska

Gäst:
Boubou Hallberg, Överläkare och patientområdeschef för Patientområde Sjuka nyfödda barn

Avsnittet släpps den 23 maj 2018

Stärkt traumakompetens i barn- och ungdomspsykiatrin

Det finns ett samband mellan traumatiska händelser och utvecklandet av psykisk ohälsa hos barn och unga. Regeringen ger nu Linköpings universitet i uppdrag att utveckla kompetensen inom traumavård för personal i barn- och ungdomspsykiatrin.

– Den psykiska ohälsan hos barn och unga i Sverige har ökat på senare år och allt fler söker sig till barn- och ungdomspsykiatrin. De som arbetar med vård av traumatiserade barn och unga behöver ha kunskap som grundas på vetenskap och beprövad erfarenhet, säger socialminister Annika Strandhäll.

Linköpings universitet ska utarbeta och genomföra ett program för kompetensutveckling inom psykiatrisk traumavård för berörd personal inom första linjens vård och den specialiserade psykiatrin för barn och unga.

Genomförandet av uppdraget ska ske i dialog med bland andra Socialstyrelsen, Barnombudsmannen, Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), Rädda barnen och Röda Korset.

För genomförandet av uppdraget får Linköpings universitet 3 000 000 kronor under 2018. Uppdraget ska delredovisas den 15 februari 2019 och slutredovisas senast den 15 februari 2022.

Linköpings universitet får för uppdragets genomförande använda 3 000 000 kronor under 2018. Beslut om medel till Linköpings universitet avseende 2019, 2020 och 2021 sker i särskilda regeringsbeslut. Regeringen beräknar motsvarande belopp för uppdraget under 2019-2021.

Ta del av hela uppdraget här.

Källa: Socialdepartementet

Avhandling om hud-mot-hudkontakt som smärtlindring prisas

Örebroforskaren Emma Olsson har tilldelats Riksföreningen för barnsjuksköterskors pris för bästa avhandling. Hon får priset för sitt arbete med smärtbedömning och smärtlindring utan läkemedel för små och för tidigt födda barn.

Emma Olsson (Fotograf: Elin Abelson)

– Jag känner mig väldigt hedrad och stolt över att få ta emot priset, säger Emma Olsson, specialistsjuksköterska vid barn- och ungdomskliniken på Universitetssjukhuset Örebro och forskare i omvårdnadsvetenskap vid Örebro universitet.

– Att mitt avhandlingsarbete uppmärksammas innebär också att betydelsen av smärtskattning och smärtbehandling för de små och för tidigt födda barnen uppmärksammas, vilket jag är mycket glad över.

Riksföreningen för barnsjuksköterskors jubileumspris syftar till att stimulera omvårdnadsforskning med inriktning pediatrik som är till nytta för barn och deras familjer.

I år har juryn valt att ge priset till Emma Olsson för att hon både undersökt nya metoder för att skatta smärta hos små barn och studerat smärtlindring utan läkemedel. Hennes forskning visar att hud-mot-hudkontakt vid blodprovstagning hos för tidigt födda barn är smärtlindrande för barnet.

I motiveringen skriver juryn också att den vetenskapliga kvalitén är hög och innefattar ett tvärprofessionellt och internationellt samarbete. Emma Olsson är med i det kanadensiska forskningsprogrammet Pain in Child Health, PICH, och tillhör den internationella gruppen Pain in Early Life, Pearl.

– Neonatal smärta är ett problem i hela världen och genom att arbeta internationellt kan vi snabbare och bättre nå resultat i smärtforskningen, säger Emma Olsson.

Den 25 april får Emma ta emot priset på Barnveckan i Västerås.

Juryns motivering

”Avhandlingsarbetet har bedömts ha ett högt nyhetsvärde genom bland annat studier om innovativa metoder för smärtskattning inom ett område där smärtbedömningen ter sig tämligen komplex. I avhandlingsarbetet presenteras också kliniska implikationer gällande hud-mot-hudkontakt inom en vårdkontext där farmaka kan innebära risker. Den vetenskapliga kvalitén är hög och innefattar ett tvärprofessionellt och internationellt samarbete som har gynnat avhandlingens kvalité. Bedömningsjuryn finner därför att Emma Olsson tilldelas priset för bästa avhandling under 2017.”

Fakta

Emma Olsson disputerade i april 2017. I det första studien undersökte hon i vilken utsträckning hud-mot-hudkontakt är implementerat i Norden, och kunde visa på skillnader mellan olika länder.

I den andra studien undersökte hon pappors upplevelser av hud-mot-hudkontakt. Resultaten visar att metoden innebär en ökad delaktighet för dessa pappor i vården. (LÄNK till tidigare nyhet)

I den tredje studien användes Near infrared spectroscopy (NIRS) för att skatta smärta hos för tidigt födda barn. Resultaten visar att hud-mot-hudkontakt är smärtlindrande vid blodprovstagning. (LÄNK till tidigare nyhet)

I den fjärde studien fortsatte Emma Olsson att undersöka validiteten på smärtbedömning inom neonatalvården genom att kulturanpassa Premature Infant Pain Profile i de nordiska länderna.

Källa: Örebro universitet

Ökat intresse för vård utomlands av svårt cancersjuka barn

Svensk barncancervård håller världsklass och överlevnaden i barncancer är hög. Trots det ökar intresset bland föräldrar för att på eget initiativ åka utomlands för behandling av sina svårt cancersjuka barn. Men det är få som faktiskt åker, enligt Barncancerrapporten 2018 som släpps idag.

Under de senaste fem åren har omkring 40 barn som drabbats av cancer i Sverige genomgått behandlingar utomlands. Av dessa har 10-15 barn på sina föräldrars initiativ rest till kliniker utomlands där behandlingarna kan beskrivas som experimentella.

Behandlingar utomlands som en sista utväg
Drygt 15 procent av föräldrarna som deltagit i Barncancerfondens undersökning uppger att de funderat på behandlingar utomlands för sitt cancersjuka barn. De har fått information om möjligheten till experimentell behandling via vänner eller sökningar på nätet. Drygt en fjärdedel av dessa bekräftar att deras barn har fått eller ska få behandling utomlands. Ansvariga på Sveriges sex barncancercentrum som också deltagit i undersökningen vittnar om ett ökat intresse för behandlingar utomlands. De bekräftar också att ett mindre antal barn på sina föräldrars initiativ har behandlats utomlands de senaste fem åren, uppskattningsvis 10-15 stycken.

De föräldrar som på egen hand sökt behandling utomlands berättar att de gjorde det i förhoppning om att deras barn skulle överleva. ”Vi gjorde det för att i Sverige kunde man inte göra något mer”, uppger en förälder i enkäten. En annan svarar: ”Alternativ kompletterande behandling fanns inte i Sverige.”

– De här föräldrarna befinner sig i en mycket svår sits. De vill göra allt de kan för sitt barn och hoppas att det kanske ligger en bot där ute och väntar. Jag upplever att det är fler som diskuterar och funderar på att söka vård utomlands idag, även om det verkliga antalet inte har ökat. Sociala mediers framväxt gör att information om behandlingar sprids snabbt via nätet, säger Anders Castor, sektionschef vid barncancercentrum i Lund.

Privat utlandsvård finansieras via sociala medier
Finansieringen av experimentella behandlingar svarar föräldrarna själva för, ofta genom lån eller crowdfunding. I ett par fall har anhöriga genom kampanjer i sociala medier lyckats samla in över två miljoner kronor till behandlingar och resor. Extra stor uppmärksamhet har behandlingar på ett sjukhus i mexikanska Monterrey fått. Ingen av de behandlingar föräldrar tagit initiativ till utomlands har dock hittills haft någon dokumenterat långsiktig positiv effekt. De kliniker som bedriver experimentell och obeprövad vård redovisar varken sina metoder eller resultat öppet, vilket gör det omöjligt att veta exakt vilken behandling som ges.

– Barncancerfonden anser att nya och oprövade behandlingar bör göras som del i kliniska studier. Då finns alla tillstånd på plats, etiken kan säkerställas och vi kan bygga kunskap för framtida sjuka barn. Samtidigt har jag full förståelse för att man som drabbad förälder tar varje liten möjlighet som man tror kan rädda ens barn, säger Kerstin Sollerbrant, forskningschef på Barncancerfonden.

Barn som åker utomlands genom den svenska sjukvården
Den största andelen barn som behandlas utomlands remitteras via svensk sjukvård. Det kan gälla operationer som aldrig eller ytterst sällan utförs i Sverige eller en behandling som ännu inte finns tillgänglig här. 15-20 barn har fått sådan vård utomlands de senaste fem åren, enligt undersökningen.

Barncancerrapporten 2018 visar även att cirka 10 barn har deltagit i utländska kliniska studier de senaste fem åren. Det kan vara en möjlighet att ta del av ett läkemedel innan det har godkänts och släppts till försäljning. Det är låg sannolikhet att deltagande i en klinisk studie har positiv effekt för en enskild patient. Föräldrar kan ändå vilja att deras svårt sjuka barn är med, då studien kan vara en sista möjlighet när allt annat har provats. Barncancerfonden anser att ju fler studier barn deltar i, desto mer kunskap vinns.

– Vi har nyligen fått två kliniska prövningscentrum i Sverige för barn med cancer. Det ökar möjligheterna för barn att delta i kliniska studier även här, vilket kommer att bidra till bättre behandlingar och på sikt ökad överlevnad. Forskning är vägen framåt, säger Kerstin Sollerbrant.

Om kartläggningen
I media rapporteras det om hur svenska föräldrar, efter att svensk sjukvård uttömt sina metoder, på egen hand söker behandling på utländska kliniker åt sina svårt cancersjuka barn. Åtminstone en del av behandlingarna kan beskrivas som experimentella. Syftet med kartläggningen är att få en tydlig bild av situationen samt att ge drabbade familjer mer information om hur vård och behandlingar utomlands fungerar. Kartläggningen baseras på två undersökningar:

1. Telefonintervjuer med ansvariga för de sex barncancercentrumen om hur ofta och under vilka omständigheter cancersjuka barn har behandlats utomlands de senaste fem åren. Intervjuerna genomfördes under december 2017 och januari 2018. Samtliga centrum har deltagit.
2. Mejlenkät till medlemmarna i landets sex regionala barncancerföreningar. Under december 2017 deltog 442 personer i undersökningen: föräldrar till barn som har eller har haft cancer före 18 års ålder. De föräldrar som svarat har barn som diagnostiserats med barncancer under perioden 1976-2017. Totalt mottog 3 265 personer mejlet med en länk till enkäten.

Barncancer i siffror
• Varje år drabbas drygt 300 barn av cancer i Sverige.
• 80 procent överlever. 20 procent gör det inte.
• Cirka 1000 barn är under cancerbehandling varje år.
• Barncancer är den vanligaste dödsorsaken bland barn mellan 1 och 14 år i Sverige.

Källa: Barncancerfonden

I skolans läroböcker står individen ensam mot samhällets problem

Den psykiska ohälsan bland barn och unga ökar, liksom övervikt och fetma. Problemen beror nästan uteslutande på faktorer i samhället, inte den enskilda personen. Men i skolans läroböcker är ett budskap till eleverna särskilt framträdande: Du ska själv lösa dina problem med hjälp av yoga, massage och långsamma kolhydrater.

Barns och ungas hälsotillstånd påverkas av deras socio-ekonomiska förutsättningar. Generellt gäller att ju bättre ställt familjen eller hushållet har det, desto bättre hälsa och vice versa. Hälsofrågan är i allra högsta grad en politisk fråga. Detta konstaterade forskare vid Högskolan i Halmstad, professor Claes Malmberg och universitetslektor Anders Urbas, i en debattartikel i Hallandsposten tidigt i höstas: Stress i skolan blir individens eget ansvar

De två forskarna har gjort undersökningar kring hur läroböcker tar upp hälsofrågor, och deras forskning visar att unga människor inte får stöd i dagens läroböcker i att förstå hälsa ur ett socio-ekonomiskt perspektiv. Tvärtom individualiseras problematik som stress, huvudvärk, sömn- och koncentrationssvårigheter.

Kostråd går före samhällsanalys

Nu har forskarna gått vidare med sin studie och kan visa att samma mönster syns vad gäller hälsa kopplad till mat och fetma.

– Läroböckerna beskriver i stor utsträckning rent naturvetenskapligt vilken funktion näringsämnen som kolhydrater, vitaminer och så vidare har. När det handlar om kost i böckerna blir det framför allt en fråga om hur vi som individer bör agera. Man bör äta ett halvt kilo frukt och grönt om dagen, man bör äta långsamma kolhydrater och så vidare. Läroböckerna pekar tydligt ut hur den goda människan ska leva med hjälp av Livsmedelverkets rekommendationer, säger Claes Malmberg.

Men, påpekar forskarna, det finns också samhällsaspekter som inte lyfts fram. Hur samhället kan hantera problem med dålig kost och övervikt tas upp i liten utsträckning, eller inte alls. Lösningarna som visas är övervägande på individnivå, inte hur människor i samhället tillsammans kan göra något. Vilket budskap sänder det till eleverna?

– Läskförbrukningen har ökat med hundratals procent sedan 1960-talet, det finns mycket dolt socker i livsmedel som yoghurt och färdigmat. Är det något som borde diskuteras i böckerna är det väl hur samhället arbetar för hälsofrågorna? Det kan handla om förbud mot transfetter, att vissa länder inför sockerskatt och den stärkta lagstiftningen kring psykosocial arbetsmiljö. Sådana redskap och exempel finns inte i läroböckerna, säger Claes Malmberg.

Ansvaret hamnar på individen

Det kan också handla om att många elever stor stress över hur betygssystemet och antagningen till gymnasiet fungerar. Det är ett problem som också har en politisk dimension. Läroböckerna skulle också kunna handla om vad skolan kan göra, och vad eleverna kan göra tillsammans. Exempel är kvaliteten på maten i elevmatsalen och elevernas arbete i elevrådet.

– Naturligtvis är det positivt att motionera, sova tillräckligt och äta bra kost, ingen tvekan om det. Det är också väldigt utbrett i samhället, exempelvis på arbetsplatser, att man löser problem på just det sättet. Men en dimension saknas, individperspektivet måste kompletteras med samhälleliga lösningar, säger Claes Malmberg.

– Är det medborgare som tillsammans kan förändra samhället som ska lyftas fram eller ligger fokus alltid på den enskilda individen och dess ansvar? säger Anders Urbas.

Samhällets individualisering är en del av en större samhällstrend under de senaste 20–30 åren.

– Det genomsyrar våra liv så starkt i dag, att ansvaret ligger på individen, att man inte ens reflekterar över det och på så sätt osynliggörs den politiska dimensionen av våra liv, säger Anders Urbas.

Kan leda till avdemokratisering

Vilka blir konsekvenserna?

– En effekt riskerar att bli att man inte löser de problem som faktiskt finns. Forskning visar att vissa hälsoproblem kräver politiska beslut för att lösas, säger Anders Urbas.

En andra konsekvens som individualiseringen i läroböckerna kan få, är att skolan inte skapar demokratiskt orienterade medborgare. Individualiseringen innebär i stället en avpolitisering, som i sin tur leder till avdemokratisering.

– Det är ett av skolans ansvar att också fostra demokratiskt sinnade medborgare som aktiverar sig, säger Claes Malmberg.

Risken är också att individen skuldbeläggs och pekas ut, och att skolan fokuserar på att skapa ”den goda eleven”. Eleverna blir inte samhällsmedborgare utan enbart individer, utan verktyg att förändra regelverk, ekonomiska system och andra samhällsfaktorer som påverkar människor i vardagen.

– Stress och kosthållning blir en fråga om eleven har dålig eller bra moral i stället för att skolan gör det till en politisk fråga om levnadsförhållanden och strukturella omständigheter, säger Anders Urbas.

Sakna verktyg för att förändra

Avpolitiseringen kan också leda till att människor inte ens ser sin möjlighet att påverka, verktygen saknas för att förändra:

– Budskapet blir: ”så här är samhället – du kan inte förändra det, men du kan anpassa dig själv så att du passar in”, säger Anders Urbas, och båda forskarna hänvisar till befintlig forskning som visar att ungdomar i stor utsträckning kategoriserar sig själva som passiva pessimister – det vill säga, allt går åt skogen och det är inget vi kan göra åt det.

Läs även om forskningen i Samspel magasin

Om studien: Tvärvetenskap skapar dynamik

Claes Malmberg, professor i naturvetenskapernas didaktik och Anders Urbas, universitetslektor i statsvetenskap, har med fokus på hälsa undersökt läroböcker som riktar sig till högstadieelever, från de stora läromedelsförlagen i Sverige. Få liknande studier, även med internationella mått, har gjorts på området. Forskarna betonar att de inte kan uttala sig om vad som sker i den faktiska undervisningen, utan det är läromedel inom biologi, naturkunskap samt idrott och hälsa som har studerats.

Ytterligare en studie har påbörjats, då forskarna vänder sig till lärare och ber dem ange vilka böcker och övriga material de faktiskt använder i undervisningen. Det kan vara läroböcker, youtubevideor, webbsidor och så vidare. Detta breda material ska analyseras precis som i tidigare studier: Vilket budskap sänder materialet till eleverna?

Studierna är tvärvetenskapliga, och i den nyss påbörjade studien kommer Tomas Nilson, universitetslektor i historia, att samarbeta med Claes Malmberg och Anders Urbas.

– Vi hade inte kunnat göra studierna så bra utan de olika kompetenserna. De olika perspektiven måste hänga ihop och det tvärvetenskapliga arbetet generar något dynamiskt, slår forskarna fast.

 

Vetenskapliga publiceringar inom projektet

Malmberg, Claes & Urbas, Anders (2017) Health education and citizenship – from democratic politics to individual responsibility?, ESERA konferens: Dublin

Malmberg, Claes, Urbas, Anders & Nilson, Tomas (2018) Nutrition education and citizenship – Individual responsibility and democratic politics. Twelfth conference of EUROPEAN RESEARCHERS IN DIDACTICS OF BIOLOGY- ERIDOB

Malmberg, Claes & Urbas, Anders (accepted) Health in school – Stress, individual responsibility and democratic politics. Cultural Studies of Science Education

Urbas, Anders & Malmberg, Claes (accepterad dec 2018) Kost, hälsa och ansvar. Om individ, politik och demokrati. I Nordgren, Lars & Hansson, Kristofer (red) Health management 3. Sanoma utbildning: Stockholm

Källa: Högskolan i Halmstad

Barns vikt kan klassas på olika sätt

Om ditt barn räknas som överviktigt eller inte kan bero på vilken tillväxtreferens som används. Det visar en avhandling av B. Bente Nilsen, måltidsforskare vid Restaurang- och hotellhögskolan i Grythyttan.

– Alla som arbetar med barn – indirekt eller direkt – bör ha kunskap om hur de växer och vilka faktorer som påverkar tillväxten, säger B. Bente Nilsen om sin forskning.

Hon har i en del av sin avhandling jämfört hur en grupp på drygt 4 000 svenska barn i åldrarna 7-9 år klassas viktmässigt utifrån fyra så kallade tillväxtreferenser. Dessa anger värden för vad som anses vara underviktiga, normalviktiga, överviktiga eller feta barn. Referenserna utgör grunden för tillväxtkurvorna, något som de flesta föräldrar känner till från besöken på barnavårdscentralen.

B. Bente Nilsen fann att det var stora skillnader i förekomsten av underviktiga, överviktiga och feta barn, beroende på vilken av de fyra referenserna som används.

– För att ta ett exempel: Barn som bedöms som överviktiga enligt en tillväxtreferens kan ses som normalviktiga i en annan, berättar hon.

Svårt att jämföra

I studien ingick två svenska och två internationella tillväxtreferenser. B. Bente Nilsen kunde konstatera att det även skilde sig åt mellan de svenska referenserna, men att den som avvek mest från de andra var en av de internationella – IOTF (International Obesity Task Force).

– Det finns alltså en risk för att barn blir klassificerade på olika sätt, även om det i huvudsak bara är en tillväxtreferens som används på barnavårdscentraler i Sverige. Framför allt är detta en fråga för forskningen – det kan vara svårt att jämföra svenska barns tillväxt med barn i andra delar av världen, sammanfattar B. Bente Nilsen.

Hon kunde också konstatera att det – oavsett tillväxtreferens – fanns stora generella skillnader mellan flickor och pojkar i den undersökta gruppen. Till exempel var det fler pojkar än flickor som var underviktiga respektive feta och sjukligt feta. Däremot var det fler flickor än pojkar som räknades som överviktiga.

B. Bente Nilsen manar till försiktighet när det gäller hur resultatet ska tolkas, speciellt för kategorierna underviktiga och sjukligt feta där det rör sig om ett väldigt litet antal individer.

– Man måste också komma ihåg att det handlar om barn som är 7-9 år. Det går till exempel inte att slå fast att det ser likadant ut i alla åldrar. Resultaten ger en bild av hur det ser ut i just den undersökta gruppen.

Frukostvanor

B. Bente Nilsen undersökte även barnens frukostvanor. Studien visar att mer än nio av tio barn åt frukost varje dag, enligt uppgifter från föräldrarna. Men i gruppen som inte fick frukost varje dag – 5,6 procent – var det flera barn med fetma jämfört med barnen som fick något att äta varje morgon.

Fast barn som saknar regelbundna frukostvanor behöver inte bli feta, understryker hon.

– Det kanske snarare är så att överviktiga barn självmant hoppar över frukosten. Detta behöver vi studera närmare.

Avhandlingen som nu har lagts fram vid Örebro universitet innehåller ytterligare en del: Om viktminskning hos barn och ungdomar i åldern 7-19 år har någon påverkan på hur lång en person kan bli.

Förvånande resultat

Den exakta frågeställningen var om en viktminskning på tio procent eller mer påverkade slutlängden. Något sådant samband kunde B. Bente Nilsen inte finna. Det spelade ingen roll om barnen som gick ner i vikt var under-, normal- eller överviktiga när viktförlusten ägde rum. Inte heller hade det någon betydelse när i ålder vikttappet skedde.

– Ett väldigt förvånande resultat eftersom en viktnedgång på tio procent är mycket för ett barn som växer, säger hon och tillägger:

– På individnivå hittade vi några enskilda fall som indikerade att en viktminskning kan ha påverkat slutlängden. Men för gruppen som helhet såg vi ingen sådan inverkan.

I den här studien ingick 6 572 svenska barn födda 1973 respektive 1981. Av dem hade 346 minskat i vikt med tio procent eller mer under sin uppväxt.

 

Fakta: Längd en variabel för god hälsa

  • Slutlängden är tillsammans med bland annat blodtryck och medellivslängd tre viktiga parametrar för hälsotillståndet hos ett lands befolkning. Till exempel har länder som Holland, Norge och Sverige en generellt sett lång befolkning, vilket alltså är en variabel för god hälsa.