Intensivt drickande bland skolelever kan påverkas av föräldrar

Den totala alkoholkonsumtionen minskade under 2008. Samtidigt dricker var fjärde niondeklassare sig berusad en gång i månaden eller oftare. Sju av tio föräldrar känner dessutom till att barnen dricker, så drickandet är inget som sker i smyg. Nu visas IQ-filmen ”Säg emot” i TV för att påminna föräldrar och andra vuxna om det kloka med att föregå med gott exempel.

Nyligen presenterades siffror som visar att den totala alkoholkonsumtionen förra året var 9,5 liter ren alkohol per invånare 15 år och äldre, vilket är en minskning med 3 procent jämfört med 2007. Men bland skolelever har konsumtionen ökat.

– Allt fler niondeklassare dricker stora mängder alkohol. Två av tre föräldrar känner till att deras barn i grundskolan dricker alkohol, det tycker jag är anmärkningsvärt. Vi vet att föräldrars attityd till alkohol har stor betydelse, säger Ann-Therése Enarsson, IQ:s VD.

Barn imiterar vuxna
Dagens föräldrar dricker oftare än den tidigare generationen. På samma sätt som barn tar efter föräldrarnas kroppsspråk och hur de pratar, kan de ta efter alkoholbruket.

Somliga tror att man ska bjuda barn på öl och vin hemma för att de ska lära sig att hantera alkohol bättre. Det är fel. Barn och ungdomar ska inte dricka alls eftersom deras hjärnor inte är fullt utvecklade och tar större skada. Ju längre man kan skjuta upp alkoholdebuten, desto bättre är det.

IQ visar filmen ”Säg emot” i TV för att påminna föräldrar om vikten av sätta tydliga gränser och föregå med gott exempel.

– Jag hoppas att filmen ska göra att många tänker efter när det gäller den egna alkoholkonsumtionen och i samband med umgänge med vänner och arbetskamrater, säger Ann-Therése Enarsson.

Trendbrott bland skolelever
Mer än var fjärde niondeklassare har druckit alkoholdryck den senaste månaden, det visar årets rapport från Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN). Det är främst starköl som är skoleleverna berusar sig på. Ett utmärkande drag för flickornas alkoholkonsumtion är dock spritens dominerande ställning.

Andelen niondeklassare som dricker relativt stora mängder vid ett och samma tillfälle en gång i månaden eller oftare har ökat något de senaste två åren och ligger nu på 25 procent

13 procent av pojkarna och 14 procent av flickorna hade varit berusade första gången vid 13 års ålder eller yngre.

Örebro – ett gott exempel
Örebro Preventionsprogram (ÖPP) är ett bevisat effektivt sätt att minska ungdomars alkoholbruk genom att rikta sig till deras föräldrar. Det handlar om att som föräldrar gemensamt kommer överens om förhållningssätt, regler och normer för sina barn. ÖPP är IQ-projekt nummer 1.

Film om festens baksida
IQ:s film ”Säg emot” kommer att visas i TV från och med den 2 mars. Filmen går från att vara en positiv skildring av glädje och fest till en negativ där alkoholen leder till bråk, olyckor och andra ledsamheter.

”Säg emot” fick 2007 ett Silverägg i Reklamförbundets Guldäggstävling och vann första pris som bästa reklamfilm på Roy-galan samma år. Regissör är norske Joachim Trier.

Centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning (SoRAD) har skattat alkoholkonsumtionen i Sverige: http://www.sorad.su.se/

IQ verkar för en smartare syn på alkohol – att skapa en förändring av attityder och beteenden som resulterar i minskade alkoholskador. IQ lyfter fram projekt, goda exempel, som kan inspirera fler att göra mer för att minska alkoholkonsumtionen. Läs mer på IQ.se.

Klartecken för diabetesvaccin till friska högriskbarn

Om några veckor börjar de första barnen vaccineras med GAD. Förhoppningen är att GAD ska hejda den sjukdomsprocess som leder till typ 1 diabetes. Det är första gången GAD-vaccinet testas på barn som har hög risk att insjukna men ännu inte gjort det.

Högriskbarnen har dels en ärftlig risk för diabetes, dels antikroppar mot de insulinproducerande betacellerna, vilket är ett tecken på att immunsystemet har börjat angripa dem. Ett angrepp som om det fullföljs leder till att betacellerna dödas och diabetes är ett faktum.

Barnen rekryteras ur den stora skånska DiPiS-studien där bland annat förekomst av antikroppar regelbundet kontrolleras.
– Jag har så länge drömt om detta, om att ha något att erbjuda och inte bara maktlös vänta på att barnen ska insjukna. Det känns nästan lite overkligt men för första gången har vi kanske en reell möjlighet att rädda barn från diabetes, säger Helena Elding Larsson, barnläkare i Malmö och forskare på Lunds Universitets Diabetescentrum.

Till studien, DIAPREV-IT, ska 50 barn som är äldre än fyra år och har antikroppar mot GAD och minst en annan antikropp rekryteras.
– I den situationen vet vi att risken att de ska insjukna är mycket stor, konstaterar Helena Elding Larsson.
Hälften av barnen ska få aktivt vaccin, två injektioner med en månads mellanrum. Hälften får placebo, det vill säga verkningslös behandling. Under uppföljningsperioden ska barnen regelbundet kontrolleras med olika prover som visar hur det autoimmuna angreppet på betacellerna förlöper.

Den svenska DIAPREV-IT är den första studien där GAD testas på friska barn.
– Mycket tyder på att GAD kan bromsa angreppet på betacellerna på barn som nyligen insjuknat i diabetes, säger Helena Larsson och refererar till resultaten från en svensk undersökning där 70 nyinsjuknade barn deltog.

– Det torde vara enklare att bryta sjukdomsprocessen ju tidigare man kan ingripa, säger Åke Lernmark, professor i experimentell diabetesforskning vid Lunds Universitets Diabetescenter.
Forskargruppen är noga med att påpeka att ännu ingen vet om vaccinationen fungerar. Till exempel har GAD aldrig tidigare testats på så små barn.

– Fungerar det vore det fantastiskt. Vi kan bara inte låta bli att försöka, säger Helena Elding Larsson.
– Detta kan bli 2000-talets bidrag för att bota autoimmun diabetes. Förra århundradets stora genombrott var upptäckten av insulinet 1921, säger Åke Lernmark, professor i experimentell diabetesforskning vid Lunds Universitets Diabetescenter.

DIAPREV-IT står för Diabetes Prevention Immune Tolerance
DiPiS står för Diabetesprediktion i Skåne

GAD står för Glutamic Acid Decarboxylase, ett protein i betacellerna. Antikroppar mot GAD är ett tidigt tecken på att cellerna är satta under attack av immunsystemet.

Källa: Lunds universitet

Barnen drabbas hårt när en förälder lider av depression

Livet för barn till deprimerade föräldrar är svårt. Många barn tar på sig ett stort ansvar för den sjuke föräldern och för övriga familjemedlemmar. Det är därför viktigt att vården uppmärksammar detta och sätter in stödinsatser för hela familjen och inte bara för den sjuke. Det visar en avhandling från Sahlgrenska akademin.
Leg sjuksköterska Britt Hedman Ahlström har undersökt hur familjelivet påverkas när en förälder lider av depression. Nio familjer, totalt tio barn och unga vuxna i åldrarnafem till 26 år samt elva föräldrar, ingick i studien.
Resultaten visar hur familjens vardagsliv förändras och kompliceras när en förälder är deprimerad. Osäkerheten om vad det är som händer sätter sin prägel på hela familjens vardag. Dessutom medför depressionen att föräldern blir trött och utmattad och då involveras och tyngs också barnens vardagsliv. Depressionen förändrar relationen mellan förälder och barn då de inte kommunicerar med varandra som tidigare. Samspelet och ömsesidigheten avtar inom familjen. Den deprimerade föräldern drar sig undan familjen och barnen känner sig lämnade åt sig själva.
Barnen känner inte längre igen familjens vardagsliv
Familjemedlemmarna anstränger sig både individuellt och tillsammans för att klara av situationen så att vardagslivet kan återgå till en mer hanterbar nivå. Barnen tar ansvar för både den deprimerade föräldern, syskon och sig själva när de märker att föräldern inte orkar med.
– Det tyngsta bördan av ansvar barnen tar på sig är att se till att den deprimerade föräldern inte begår självmord. Barnen tar således på sig ett mycket tungt ansvar genom att bevaka och hålla uppsikt över den deprimerade föräldern, säger Britt Hedman Ahlström.
För barnen innebär förälderns depression både en känsla av ansvar och en känsla av övergivenhet. I ansvarstagandet och övergivenheten finns en strävan och en längtan efter ömsesidighet med föräldern och de ska kunna återgå till ett normalt familjeliv.
– Även om depressionen försvinner i perioder är familjen inte befriad från oron över att depressionen kan återkomma. Det innebär ett förlängt lidande relaterat till depressionen, säger Britt Hedman Ahlström.
Vården måste hjälpa hela familjen
Det är viktigt för både barn och föräldrar att familjen involveras i samband med att föräldern insjuknar. Det är angeläget med en väl definierad nivå av garanterad vård om hur, när och av vem familjerna ska få stöd. Vårdpersonal inom psykiatrin möter människor med depression i ett tidigt skede och har därmed möjlighet att fokusera vården på familjen för att tillsammans identifiera behov för att underlätta för familjen att ta sig igenom depressionen.
– Det behövs ett nytt synsätt inom vården för att möta familjer utifrån deras perspektiv när en förälder har depression. Det är angeläget att se hela familjens behov av hjälp och stöd och inte enbart den sjukes. Det är särskilt angeläget att uppmärksamma barnens situation. Forskning kan därför inriktas på hur olika sätt att genomföra vård och stöd till familjer kan utvecklas och införas i den redan befintliga organisationen, samt att utvärdera dess konsekvenser för hela familjen, säger Britt Hedman Ahlström.

Källa: Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet

Klartecken för diabetesvaccin till friska högriskbarn

Om några veckor börjar de första barnen vaccineras med GAD. Förhoppningen är att GAD ska hejda den sjukdomsprocess som leder till typ 1 diabetes. Det är första gången GAD-vaccinet testas på barn som har hög risk att insjukna men ännu inte gjort det.

Högriskbarnen har dels en ärftlig risk för diabetes, dels antikroppar mot de insulinproducerande betacellerna, vilket är ett tecken på att immunsystemet har börjat angripa dem. Ett angrepp som om det fullföljs leder till att betacellerna dödas och diabetes är ett faktum.
Barnen rekryteras ur den stora skånska DiPiS-studien där bland annat förekomst av antikroppar regelbundet kontrolleras.
– Jag har så länge drömt om detta, om att ha något att erbjuda och inte bara maktlös vänta på att barnen ska insjukna. Det känns nästan lite overkligt men för första gången har vi kanske en reell möjlighet att rädda barn från diabetes, säger Helena Elding Larsson, barnläkare i Malmö och forskare på Lunds Universitets Diabetescentrum.
Till studien, DIAPREV-IT, ska 50 barn som är äldre än fyra år och har antikroppar mot GAD och minst en annan antikropp rekryteras.
– I den situationen vet vi att risken att de ska insjukna är mycket stor, konstaterar Helena Elding Larsson.
Hälften av barnen ska få aktivt vaccin, två injektioner med en månads mellanrum. Hälften får placebo, det vill säga verkningslös behandling. Under uppföljningsperioden ska barnen regelbundet kontrolleras med olika prover som visar hur det autoimmuna angreppet på betacellerna förlöper.
Den svenska DIAPREV-IT är den första studien där GAD testas på friska barn.
– Mycket tyder på att GAD kan bromsa angreppet på betacellerna på barn som nyligen insjuknat i diabetes, säger Helena Larsson och refererar till resultaten från en svensk undersökning där 70 nyinsjuknade barn deltog.
– Det torde vara enklare att bryta sjukdomsprocessen ju tidigare man kan ingripa, säger Åke Lernmark, professor i experimentell diabetesforskning vid Lunds Universitets Diabetescenter.
Forskargruppen är noga med att påpeka att ännu ingen vet om vaccinationen fungerar. Till exempel har GAD aldrig tidigare testats på så små barn.
– Fungerar det vore det fantastiskt. Vi kan bara inte låta bli att försöka, säger Helena Elding Larsson.
– Detta kan bli 2000-talets bidrag för att bota autoimmun diabetes. Förra århundradets stora genombrott var upptäckten av insulinet 1921, säger Åke Lernmark, professor i experimentell diabetesforskning vid Lunds Universitets Diabetescenter.

DIAPREV-IT står för Diabetes Prevention Immune Tolerance
DiPiS står för Diabetesprediktion i Skåne

GAD står för Glutamic Acid Decarboxylase, ett protein i betacellerna. Antikroppar mot GAD är ett tidigt tecken på att cellerna är satta under attack av immunsystemet.

Källa: Helena Elding Larsson, specialistläkare och forskare vid Institutionen för kliniska vetenskaper Malmö, Lunds universitet

Anorexia nervosa i tonåren sätter spår i vuxenlivet

Den som insjuknar i anorexia nervosa i tonåren, kan få leva med sviterna av sjukdomen längre fram i livet.
Det visar studier som forskare i Lund och Göteborg gjort och som publicerats i British Journal of Psychiatry och International Journal of Eating Disorders.


– Man blir av med sin anorexia men man har i många fall fortsatt svårt att ha ett avspänt förhållande till mat och vikt, säger Maria Råstam, professor i barn- och ungdomspsykiatri vid Institutionen för kliniska vetenskaper i Lund.

Maria Råstam har, i samarbete med bland annat docent Elisabet Wentz vid Göteborgs universitet, sedan 1985 följt 51 individer som drabbades av tonårsanorexia innan de fyllt 18 år, 48 kvinnor och tre män. Parallellt har forskarna följt en lika stor grupp med friska individer som jämförelse.

– Ungdomarna med anorexia var i genomsnitt 16 år när jag träffade dem första gången. Vi följde dem sedan genom gymnasietiden tills de fyllt 19 år. Därefter har vi haft tre återträffar. Sista gången när de i genomsnitt var 32 år.

– Vår senaste studie visar att de flesta är fria från ätstörningar, men de har svårt att koppla av i samband med mat och vikt och en fjärdedel av dem kan inte arbeta på grund av ätstörningar eller andra psykiska besvär.

Sämst har det gått för dem som blev sjuka innan tonåren eller som har problem med tvång och att skaffa vänner, riskfaktorer för att drabbas av tonårsanorexia.

– De som blev sjuka i anorexia redan i 10-12 årsåldern eller som barn hade en tvångsmässig personlighet, eller i en del fall till och med autistiska drag. För dem har det gått sämre, säger Maria Råstam. 
De flesta i gruppen har inte vårdats inneliggande för sin anorexia och 25 procent har aldrig sökt vård över huvud taget. De har i tonåren ”bara” haft kontakt med skolsköterskan. 

– Det kan förklara att gruppen är intakt och inte har drabbats av något dödsfall.

I den senaste studien har de som ingått i den grupp som forskarna följt sedan de insjuknade i tonårsanorexia och även den friska kontrollgruppen, fått genomgå en neuropsykiatrisk och neuropsykologisk undersökning. Intervjuer har gjorts om bland annat ätstörningar, kroppslig hälsa, psykiatriska sjukdomar, personlighet och familj. Man har också tittat på vilka som skaffat barn.


Av 48 kvinnor hade 27 fött barn vid den senaste ”kontrollen”, då kvinnorna i genomsnitt var 32 år. 31 i den friska gruppen hade blivit föräldrar. Av de 27 som fått barn hade tre lidit av ätstörningar under graviditeten. Barnen i ”anorexiagruppen” vägde signifikant lägre vid födseln jämfört med de barn som fötts i kontrollgruppen. Sex kvinnor hade fortsatta ätstörningar vid 32 års ålder. Ingen av dem hade skaffat barn.

– Då det här är den enda studien som under mycket lång tid följt upp en populationsbaserad grupp som får bedömas som representativ för tonårsanorexia, tillsammans med en välmatchad kontrollgrupp som följts på samma sätt, kan den ge oss värdefull kunskap, säger Maria Råstam.

– En viktig slutsats är att det finns en liten men viktig undergrupp på en av sju som också har autismspektrumstörning eftersom det har betydelse för behandling av ätstörningen. För dessa personer behöver behandlingen modifieras med mer pedagogiska inslag och social träning.


Källa: Lunds universitet

Barnvacciner säkra och livräddande

Nyttan med Sveriges program för barnvaccinationer är mycket större än riskerna för eventuella biverkningar. Erfarenheter från många länder och den samlade forskningen visar att de sjukdomar som vaccinerna skyddar mot är mycket mer riskfyllda än själva vaccinerna.

Det är vaccinernas förtjänst att nästan ingen längre insjuknar eller dör i smittsamma sjukdomar som förr var vanliga hos både barn och vuxna och som kan ge allvarliga skador. Det visar en kritisk granskning av flera vacciner i dagens vaccinationsprogram för barn. Det är SBU, Statens beredning för medicinsk utvärdering, som står bakom rapporten. SBU har med hjälp av ledande experter systematiskt sökt, analyserat och sammanställt forskningsresultat på området – en av de första översikterna i sitt slag.

Föräldrar avstår ibland från att låta sina barn få de vacciner som erbjuds i det allmänna vaccinationsprogrammet. Men den samlade forskningen och erfarenheten av dessa vacciner från flera länder visar att:

• Kombinerad vaccination mot mässling, påssjuka och röda hund skyddar mot dessa sjukdomar och mot de allvarliga följdproblem som de kan ge. Feber är dock en vanlig biverkan, och risken för feberkramper ökar under de två första veckorna efter vaccinationen. Men vaccination ökar inte risken för autism, epilepsi, diabetes typ 1 eller allvarliga infektioner som kräver sjukhusvård.

• Allmän vaccination mot kikhosta – en mycket smittsam infektion som kan bli långdragen och få allvarliga följder – skyddar barn från att insjukna och gör att färre behöver vårdas på sjukhus. Skyddet varar minst fem år efter tre eller fyra doser. Den samlade forskningen tyder inte på att vaccinet skulle orsaka allvarliga biverkningar.

• Vaccination mot bakterien Haemophilus influenzae typ b (Hib) ger ett effektivt skydd, och det vetenskapliga stödet för detta är starkt. Skyddet varar minst 3–5 år. Hib-infektioner kan vara allvarliga, och inga data tyder på att Hib-vaccin skulle ge allvarliga biverkningar.

• Vaccination mot hepatit B (som bara erbjuds vissa barn) skyddar effektivt mot den infektion som kan skada levern. I mycket sällsynta fall kan vaccinet ge en allvarlig överkänslighetsreaktion. Det finns inte tillräckligt med vetenskapligt underlag för att vare sig utesluta eller bekräfta att hepatit B-vaccin skulle kunna ge multipel skleros (MS), men de data som finns idag talar sammantaget mot ett orsakssamband. Det finns inget som tyder på att vaccinet ger andra allvarliga biverkningar.

• Vaccination mot tuberkulos (som bara erbjuds vissa barn) kort efter nyföddhetsperioden skyddar tre av fyra barn mot olika former av tuberkulos, åtminstone under de fem första åren. Spridd tuberkulos är en livsfarlig men ytterst sällsynt biverkan av vaccinationen. Den förekommer hos kanske 1 barn av 100 000 vaccinerade, och drabbar framför allt barn med en sällsynt genetisk immunbristsjukdom, som också ökar risken för andra sjukdomar. För att hinna upptäcka immunbristsjukdomen rekommenderas det numera i Sverige att vaccination mot tuberkulos ges först efter 6 månaders ålder, inte till helt nyfödda.

De allmänna barnvaccinationer som inte ingår i SBU:s granskning gäller vaccin mot difteri, stelkramp, polio och pneumokockinfektion. Influensavaccin, som bara ges till vissa barn, ingår inte heller.
Källa: SBU

Större risk för ohälsa bland barn till ensamstående

Barn som lever med en ensamstående förälder löper ökad risk för psykiska problem jämfört med barn som bor tillsammans med båda föräldrarna. Det visar en forskningsgenomgång som Statens folkhälsoinstitut har gjort.
I de flesta länder klarar sig barn som lever med en ensamstående förälder betydligt sämre än barn som växer upp med två föräldrar. Förklaringen är ofta att en ensamstående förälder hamnar i en ekonomiskt utsatt situation. I Sverige är välfärdsystemet, internationellt sett, mycket väl utvecklat. Därför skulle man kunna vänta sig att barn till ensamstående föräldrar klarar sig ungefär lika bra som andra barn.
Men en aktuell forskningsöversikt visar att barn som växer upp med en ensamstående förälder i Sverige löper omkring 50 procent högre risk att drabbas av psykiska problem. Studier visar även på ökade risker för andra typer av problem, däribland självmordsförsök, alkohol- och drogrelaterad sjukdom samt fosterhemsplacering.
– Det verkar med andra ord inte bara vara tillräckligt att kompensera med väl utbyggda välfärdssystem, säger Sven Bremberg, avdelningschef vid Statens folkhälsoinstitut.
Annan forskning visar att barn behöver flera vuxna. De flesta familjer startar med två föräldrar. Om det går att förebygga separationer skulle färre barn växa upp med en förälder. Här spelar familjerådgivningen och övriga insatser som uppmuntrar samspel mellan barn och andra vuxna en viktig roll.
– Konflikter i familjen påverkar barnens hälsa, kanske mer än själva ensamföräldraskapet i sig, fortsätter Sven Bremberg. Därför är det viktigt att förebygga konflikter mellan föräldrar och samboende vuxna.
Konfliktförebyggande metoder har visat sig ha positiva effekter för barnen. En metod som används i Sverige är PREP (Prevention and Relationship Enhancement Program). Utöver detta så är förskola, skola och fritidsverksamhet av stor betydelse eftersom de har möjlighet att nå alla barn också de som saknar tillgång till flera engagerade vuxna hemma.
I Sverige lever ungefär vart femte barn i åldern 0-17 år med en ensamstående förälder. Det motsvarar närmare 400 000 barn.
Källa: Statens Folkhälsoinstitut

Neuroblastom – lovande resultat från prekliniska studier

Den aggressiva cancerformen neuroblastom hos barn har studerats i en avhandling som läggs fram vid Uppsala universitet den 27 februari 2009. Förhoppningen är att resultaten kan ligga till grund för nya kliniska prövningar och nya behandlingsmetoder för att i framtiden kunna ge de drabbade barnen en bättre prognos.
Neuroblastom är en aggressiv cancerform hos barn som bildar metastaser (dottersvulster) och som ger de insjuknade barnen en dålig prognos.
– Mindre än 30 % av alla barn med aggressiv neuroblastom överlever, trots intensiv behandling. Därför är det av klinisk relevans att hitta nya behandlingsstrategier, säger Dieter Fuchs.
Att hämma nybildning av blodkärl är en strategi. En tumör måste bilda nya blodkärl, så kallad angiogenes, för att få syre och näring och för att kunna växa och sprida sig. Genom att blockera denna process förstörs de outvecklade kärl som är beroende av en konstant försörjning av tillväxtfaktorer, som exempelvis VEGF (Vascular Endothelial Growth Factor).
– Vi visar att angiogenes och tillväxten av aggressivt neuroblastom kan bromsas genom att hämma VEGF i en djurmodell för neuroblastom, säger Dieter Fuchs.
Behandlingen har testats i befintliga djurmodeller, samtidigt som en ny djurmodell har utvecklats. Denna liknar den kliniska bilden vid aggressiv neuroblastom – tumören utgår från binjuren och sprider sig sedan till levern och benmärgen. Tumörens förmåga att sprida sig minskade när vi hämmade flera angiogena tillväxtfaktorer samtidigt, säger Dieter Fuchs. För att utvärdera behandlingens effekt användes ultraljudsundersökningar, vilket är både en snabb och smärtfri undersökningsform.
– Vi visar också att cytostatika kan hämma angiogenes om det ges kontinuerligt i låga doser. Cytostatika GMX1778 hade en effekt på angiogenes, och var direkt toxiskt för tumörcellerna och minskade tumörspridningen, utan att orsaka biverkningar, säger Dieter Fuchs.
Förhoppningen är att hitta nya behandlingsstrategier för att ge barn med aggressivt neuroblastom en bättre prognos.

Källa: Uppsala universitet

Pregnancy Has No Impact on Breast Cancer

Young women who develop breast cancer during their pregnancy, or who are diagnosed within one year of their pregnancy, have no difference in rates of local recurrence, distant metastases and overall survival compared to other young women with the disease, according to researchers at The University of Texas M. D. Anderson Cancer Center. Cancer, 15-Mar-2009

Ny avhandling om terapi för barn med övervikt

Dietist Paulina Nowicka kommer att försvara sin avhandling : ”Childhood and adolescent obesity – Multidisciplinary approaches in a clinical setting”, den 13 maj på Universitetssjukhuset UMAS, Malmö. Hennes forskning har rönt stor internationell uppmärksamhet.