Bris stöttar under hela sommarlovet

Under sommarlovet hör många barn av sig till Bris – förra året hade vi över 4300 kontakter. Bris har som vanligt öppet varje dag i chatten, på mejl och telefon för alla barn och unga som behöver någon som lyssnar och stöttar i svåra situationer.

För barn som mår dåligt eller lever i en utsatt situation kan sommarlovet vara extra tufft. En del barn riskerar att bli ännu mer isolerade och ensamma när skolan, som är mångas fasta punkt i vardagen, tar en lång paus. Kuratorerna på Bris finns som vanligt på plats varje dag för att stärka barn och hjälpa dem att hantera det som sker i deras liv.

– En gemensam nämnare i förra årets samtal var svårigheter att få tillgång till vård och stöd när mycket är stängt under sommaren. Inget barn som behöver stöd ska behöva vänta på grund av att vuxenvärlden har semester, säger Magnus Jägerskog, generalsekreterare Bris.

Det långa lovet kan ibland leda till en insikt att man behöver hjälp eller att en svår situation har ställts på sin spets vilket leder till att barnet önskar eller behöver mer djupgående hjälp från fler än Bris.

”Jag får inte den hjälp jag behöver, om jag inte är en fara för mitt liv. Dit vill jag absolut inte komma igen, men vad har jag för val – när inte vården hjälper?”

”Jag vill bara fråga var man kan gå om man behöver prata med någon utan föräldrar? Jag lider av ätstörningar och har självmordstankar men jag vill börja få hjälp själv.”

”Nu är jag bara helt tom. Helt känslolös. Jag är rädd för denna känsla, rädd för att det är början på att känna att jag vill dö. Jag mår så fruktansvärt dåligt just nu, jag behöver all hjälp jag kan få, snälla.”

Det vanligaste ämnet när ett barn kontaktar Bris är psykisk ohälsa av olika slag. Det handlar om ångest, oro, självdestruktivitet och tankar på att ta livet av sig. Uppenbart känner sig många barn väldigt ensamma med sitt mående även under sommaren. Andra vanliga ämnen under sommaren rör familj och familjekonflikter, vänner, våld, övergrepp och kränkningar. Något vi också sett är att frågor om stress och samtal om skolan dröjer sig kvar under loven.

Bris har öppet för barn och unga via telefon (116 111), chatt och mejl varje dag kl. 14-21.

Bris vuxentelefon om barn har öppet vardagar kl. 9-12 på 0771-50 50 50 för vuxna som har funderingar kring ett barn i sin närhet. Källa: Bris

Tonåringar med fetma har stelare blodkärl

Barn och unga med ihållande fetma har ökad stelhet i artärerna när de når övre tonåren. Det framgår av en studie på drygt 3 000 barn som följts från 9 till 17 års ålder. Men med rätt insatser går det att minska fetma hos tonåringar, enligt forskarna.– Tonårstiden är en viktig period för åtgärder som tacklar fetma eftersom det ger bättre hälsa på lång sikt, konstaterar Frida Dangardt, förstaförfattare bakom artikeln, docent i klinisk fysiologi vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, och läkare på Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus i Göteborg.

Studien omfattar 3 423 barn vars kroppssammansättning mättes vid 9, 11, 13, 15 och 17 års ålder. Metoden som användes var så kallad DEXA-scanning, en helkroppsmätning med svag röntgen som ger tydliga värden på mängden fett, muskler och ben i kroppen.

Att bedöma fetma i en population av barn och ungdomar genom puberteten är annars svårt. Användandet av BMI som mätmetod kompliceras av barnens ökade muskelmassa och snabba tillväxtfaser.

Fetma en nyckelfaktor

I studien undersökte forskarna om blodkärlen också påverkades av andra riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom, exempelvis högt blodtryck, höga blodfetter och högt blodsocker. Dessa faktorer hade en viss koppling till ökad stelhet i artärerna vid 17 års ålder, men främst hos dem som hade fetma.

– Vi har kunnat visa att det är fettmassan i sig som är starkast kopplad till artärstelhet, men att en sämre metabol hälsa ger en pålagring av denna effekt, säger Frida Dangardt.

Stelhet i artärerna, som mäts med så kallad pulsvågshastighet, är ett tidigt tecken på åderförkalkning. Hos vuxna medför det ökad risk för hjärtinfarkt, stroke och dödlighet i hjärt-kärlsjukdom.

Studien visade dock att artärstelheten kunde påverkas. De barn och unga som normaliserade sin fettmassa fick också normal spänst i kärlen. Ett viktigt resultat för framtida forskning om program för viktminskning.

Risk som kan påverkas

– Att vi redan i tonåren kan se att en minskning av fettmassa medför en normalisering av artärstelheten, är positivt eftersom det visar att vi kan göra något åt denna risk, säger Frida Dangardt.

Mätmetoden DEXA-scanning lyfts fram som en viktig faktor i sammanhanget. I studien framgår det att metoden är avsevärt säkrare än BMI när det gäller att studera fetmautveckling under  uppväxten.

Underlaget i studien kommer från en den brittiska långtidsstudien Children of the 90s, som är baserad i Bristol i England.

Vetenskaplig artikel:
Association between fat mass through adolescence and arterial stiffness: a population-based study from The Avon Longitudinal Study of Parents and Children, The Lancet Child & Adolescent Health

Källa: Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet

Ny avhandling undersöker vårdkedjor för barn och unga med neuroutvecklingstillstånd (NU-tillstånd)

Vilka problem i vårdkedjan ställs professionella inför som jobbar med neuroutvecklingstillstånd, och vilka lösningsstrategier använder de? Det har Gustaf Waxegård tittat på i en ny avhandling i psykologi från Linnéuniversitetet.

Det är en utmaning för vården att organisera tillgängliga och patientcentrerade vårdkedjor för barn och unga med neuroutvecklingstillstånd (NU-tillstånd), såsom uppmärksamhets- och hyperaktivitetsstörning, autismspektrumtillstånd och intellektuell funktionsnedsättning. Gustaf Waxegårds avhandling Conceptualizing professionals´ strategies in care pathways for neurodevelopmental disorders bidrar till att förstå varför.

Svårsamordnad vård för barn och unga med NU-tillstånd

NU-tillstånd är komplexa, vanligt förekommande, neuropsykologiska funktionsnedsättningar, där utredning och behandling kräver expertis inom många instanser i vårdkedjan.

– Många barn och familjer som söker vård för diagnoser som ADHD och autismspektrumtillstånd möts av en otillgänglig vård som dessutom är dåligt samordnad, säger Gustaf Waxegård.

Avhandlingen visar att det råder konkurrens om vilka metoder, strategier och vårdstrukturer som professionella helst använder för att hjälpa patienter. Eftersom resurserna är begränsade uppstår ett behov av att välja i vilja situationer de ska agera kollektivt eller mer individuellt/lokalt i vårdkedjan. Vårdkedjor för NU-tillstånd kännetecknas därmed av sociala dilemman menar Gustaf Waxegård. Det finns ett urvalstryck på professionellas beteende som inte bara handlar om vetenskap och beprövad erfarenhet. 

– Det kan vara mer rationellt för en enhet att inte samverka fullt ut med en annan enhet om man ser till vad som är bäst för enheten. Men om alla enheter prioriterar sina egna behov riskerar vårdkedjan som helhet att raseras, vilket gör att alla i slutändan blir lidande.

Som professionell räcker det inte med att göra sitt jobb på bästa sätt, man måste också vara aktiv i att skapa förutsättningarna för att kunna göra sitt jobb menar Gustaf Waxegård. Att bygga in bättre förståelse för hur professionella kan samverka i vårdsystemen skulle på sikt kunna göra stor skillnad för barn och familjer. Det skulle också kunna bidra till en bättre arbetsmiljö för professionella. 

Surfplattebaserat test för uppmärksamhetsproblemI en av sina tre studier utvärderar han ett nytt, snabbt, surfplattebaserat screening-test för uppmärksamhetsproblematik.

– Syftet är att bidra till utvecklingen av metoder som kan hjälpa professionella att göra mer effektiva kliniska bedömningar av komplexa variabler, som uppmärksamhetsförmåga, säger Gustaf Waxegård.

Förhoppningen är att hans fynd kan användas för att utveckla samverkansmodeller mellan professionella som har sin grund i social dilemma-problematik och gemensamt förvaltande av viktiga resurser där ”ägarfrågan” är oklar. Källa: Linnéuniversitetet

Kartlägger gymnasieelevers matvanor – utifrån hälsa och klimat

– Först ska vi ta reda på hur ungdomar äter och varför. Nästa steg är att undersöka hur vi kan påverka ungdomar att göra hållbara och hälsosamma val, säger Malin Anniko, en av åtta nya postdoktorer inom Örebro universitets satsning på Mat och hälsa.

– Forskning visar redan att gymnasieungdomar generellt sett inte äter som de ska. Det är vanligt att hoppa över frukosten och det är ofta en hel del snacks, säger Malin Anniko, forskare i psykologi.

Örebroforskarna kommer inkludera 1 000 ungdomar som går sista året på gymnasiet på skolor runt om i landet. De har valt just dessa ungdomar eftersom de fortfarande bor hemma, men är på väg ut.

Projektet har precis startat och Malin Anniko håller tillsammans med Maria Ojala, docent i psykologi vid Örebro universitet, att gå igenom tidigare forskning och sätta samman de enkäter som skoleleverna ska få svara på.

– Det är så många aspekter att ta hänsyn till när vi pratar om mat och ungdomar. Inte minst kroppsuppfattning, vikt och muskelbyggande men även etiska och politiska skäl påverkar våra val, säger Malin Anniko.

Det kan handla om att undvika mat från vissa länder på grund av det politiska styret eller mat som produceras på ett felaktigt sätt.

– Vi funderar på att samarbeta med Carolin Zorell, en annan postdoktor inom Mat och hälsa, som forskar om politisk konsumtion. Det finns även forskare från medie- och kommunikationsvetenskap och socialt arbete, som är knutna till projektet.

Malin Anniko disputerade 2018 och hennes avhandling handlar om stress och stressrelaterad ångest och depression bland unga (länk till nyhet).

– Det är jättespännande att få ge sig in i ett nytt område och jag kommer ta med mig tankar från mina tidigare studier. Här kan det till exempel handla om emotionellt ätande – det kan vara tröstätande eller att vi äter för att vi är uttråkade. Mat fyller så många olika funktioner.

Maria Ojala har sedan flera år tillbaka forskat om ungdomar och klimatoro och hur det påverkar deras engagemang och kunskap om hållbar utveckling.

– Det är många frågor som ska besvaras. Det är ju inte bara vad som påverkar våra val utan också vilka och hur vi får informationen. Vilken roll spelar kompisar, familjen, sociala medier?

Kartläggningen räknar forskarna med kommer ta två år och först efter att den är klar kan de ta nästa del – hur det går att påverka ungdomar att göra hälsosamma och hållbara val.

Svårt med läsning och berättande hos barn med autism

Barn med autism kan vara bra på att läsa ord för ord i en text, men samtidigt ha problem med att förstå vad de läser och återberätta innehållet. Forskning visar nu på vikten av utförlig språklig bedömning och uppföljning över tid för dessa barn.

Barn med autism har svårigheter med kommunikation och samspel, och dessutom har många en sen språkutveckling. Samtidigt är det känt att språkförmågan hos barn med autism varierar rejält, allt ifrån de som inte talar alls till de som har ett för åldern välutvecklat språk.

– Det är oftast språket som föräldrarna oroar sig först för, säger Emilia Carlsson, disputerad vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, och legitimerad logoped vid Gillbergcentrum i Göteborg.

I sin avhandling har hon studerat språkförmågan hos barn med autism. Hon utgick från en stor grupp barn som identifierats via screening på sin barnavårdscentral och fått diagnosen redan vid två och ett halvt års ålder. Av dessa följdes 85 barn upp av logoped när de var sju-åtta år gamla och parallellt rekryterades en kontrollgrupp på drygt 100 barn utan autism via förskola och grundskola.

Risk för överskattning

Ungefär hälften av barnen med autism visade sig ha svårt med läsningen, medan omkring vart tredje barn läste bra. En del barn med autism läste enstaka ord bra men hade svårt att förstå vad de läste, något som skulle kunna leda till att läsförmågan överskattas.

Resultaten visade också att barnen med autism hade svårt med berättande. Deras berättelser var kortare och mindre komplexa, inte bara i jämförelse med jämnåriga utan också jämfört med yngre barn utan autism som låg på samma språkliga nivå.

Förmågan att återberätta visade sig vara kopplad till både språklig förmåga, och till den visuella icke verbala förmåga som testades genom att de fick arrangera bilder i rätt ordning för att skapa ett logiskt händelseförlopp.

Viktigt följa över tid

Den aktuella forskningen visade en koppling mellan tidig språklig förmåga och senare läsförmåga. Barn med autism och god läsförmåga vid åtta års ålder hade en bättre språklig förmåga redan vid tre års ålder, medan barnen som senare fick svårigheter med läsningen tidigt hade mer språkliga svårigheter.

Att barn med autism får en utförlig språklig bedömning, och även följs av logoped över tid, beskrivs därför som en viktig faktor i vården och omhändertagandet av barnen.

– Det är viktigt med ökad kunskap om hur läsning och berättarförmåga är kopplat till andra språkliga färdigheter för att kunna ge rätt stöd och insatser till barn med autism, konstaterar Emilia Carlsson. 

Titel: Aspects of Communication, Language and Literacy in Autism Child Abilities and Parent Perspectives; http://hdl.handle.net/2077/58237 

Källa: Sahlgrenska akademin

Rotavirus ska ingå i nationella vaccinationsprogrammet

Rotavirusinfektion är en mycket smittsam mag- och tarminfektion som drabbar i princip alla barn i Sverige. Från den 1 september 2019 kommer rotavirus att ingå i det nationella vaccinationsprogrammet för barn.

– Det är en stor sjukdomsbörda för barnen att drabbas av rotavirus. Det har också stor påverkan på familjerna och sjukvården. När viruset nu ingår i det nationella vaccinationsprogrammet kommer det att spara både lidande och stora samhällsresurser, säger socialminister Lena Hallengren.

Rotavirusinfektion drabbar i princip alla barn i Sverige en eller flera gånger före fem års ålder. Det finns idag vaccin som ger ett gott skydd mot rotavirusinfektion och som används i många länder världen över.

Folkhälsomyndigheten ansvar för de nationella vaccinationsprogrammen i Sverige. Myndigheten har utrett om vaccination mot rotavirusinfektion bör införas i det nationella allmänna vaccinationsprogrammet för barn och kommit fram till att smittskyddslagens samtliga krav uppfylls.

Regeringen har utifrån Folkhälsomyndighetens underlag beslutat att rotavirus ska ingå i det nationella allmänna vaccinationsprogrammet för barn från och med den 1 september 2019.

Det nationella vaccinationsprogrammet

Från 1970-talet och fram till början av 2000-talet förändrades de nationella vaccinationsprogrammen ytterst marginellt. Skälet till det är att få nya vacciner introducerades under 1980- och 1990-talen. Sedan mitten på 2000-talet har Socialstyrelsen vid två tillfällen fattat beslut om att utvidga det nationella vaccinationsprogrammet för barn. De senast tillkomna vaccinationerna avser vaccination mot pneumokocker respektive vaccination mot HPV för flickor. Läs mer om det svenska barnvaccinationsprogrammet på Folhälsomyndighetens hemsida.

Folkhälsomedvetande saknas hos beslutsfattare

maj 2017 antog WHO (World Health Organisation) en handlingsplan som visar på den globala kostnaden för obehandlad hörselnedsättning. WHO uppskattade att över 360 miljoner människor (varav 32 miljoner barn) lever med hörselnedsättning – 5 procent av världens befolkning. Antalet ökar successivt. Den globala kostnaden uppskattas av WHO till 750 miljarder USD!

Ändå saknas ett folkhälsomedvetande.

Folkhälsomyndigheten bör utforma hälsa- och policystrategier

Stora samhällsvinster är möjliga om ansvariga för sjukvårdens ekonomi erövrar ett större folkhälsomedvetande. Insikter krävs dessutom vilka konsekvenserna är, vid brist på prioritering av cochleaimplantat/hörselimplantat-behandling. Entydig forskning visar att alla våra sinnen är viktiga och förlust av sinnesfunktioner kan inte enbart ses som ”funktionsvariationer” utan som förlust i hjärnaktivitet (neurologiska funktioner). I Sverige behöver vi hälsa- och policystrategier för att optimal hälsa ska vara en möjlighet för alla under sin levnad.

Barn med dövhet/hörselnedsättning måste garanteras en optimal kontinuerlig vård och hörselhabilitering under hela sin levnad, för att erbjudas möjligheter att utveckla hörsel, tal, språk och kognitiva förmågor. Utifrån ett folkhälsoperspektiv är priset för utanförskap gigantiskt för samhället!

Risken för demens störst vid hörselnedsättning

För vuxna krävs hälsa- och policystrategier för att alla ska kunna bibehålla god hälsa under åldrandet. Optimering av alla sinnesfunktioner är viktigt. Evidens finns att för varje 10 decibels hörselnedsättning ökar risken för demens. Cirka 35 procent av demensfallen skulle kunna mildras genom att människor slutar röka, ökar den fysiska aktiviteten, minskar social isolering och vårdar sin mentala hälsa. Störst risk för demens har dock personer med hörselnedsättning. Det finns behov hos Folkhälsomyndigheten att bedriva upplysning om detta.

Folkhälsomyndigheten bör utforma hälsa- och policystrategier

Folkhälsomyndigheten anger att ”Livsvillkoren och våra levnadsvanor påverkar vår hälsa. Det är den grundläggande utgångspunkten för allt folkhälsoarbete”. Ansvariga inom sjukvården/landstingen måste snarast prioritera adekvata resurser till hörselprevention (vaccinering, hörselscreening av nyfödda såväl som äldre över 65 år) och hörselfrämjande/bevarande behandling för ökad livskvalitet. Folkhälsomyndigheten bör snarast verka för att tydliggöra den ekonomiska besparing för samhället som behandling av hörselnedsättning är.

Barn och vuxna med cochleaimplantat/hörselimplantat eller andra typer av hörapparater måste kunna lita på att sjukvården prioriterar dem som patientgrupp utifrån ett livsperspektiv. Konsekvenserna av att inte höra är gigantiska både för individen och samhället.

Det är dags att  beslutsfattare förstår kostnaderna av att inte behandla hörselnedsättning!

Idag firas #WorldHearing Day globalt. Vi blir fler och fler som är organiserade och kommer att driva dessa frågor nationellt såväl som internationellt. #WorldHealthDay är början på en informationskampanj för att göra beslutsfattare medvetna.

Källa: Barnplantorna

Ny byggnad för förlossningar och nyföddhetsvård ska byggas på Östra sjukhuset

Förlossningsvården vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset tar stora utvecklingskliv. Nu planeras en helt ny vårdbyggnad för vården kring graviditet, förlossning och nyfödda. Det nya höghuset ska stå klart kring 2026.

Sahlgrenska Universitetssjukhuset har i flera år planerat för en ny vårdbyggnad för förlossningsverksamheten och neonatalsjukvården, och i höstas sa regionstyrelsen ja till att finansiera byggprojektet.

– Att få bygga detta är absolut nödvändigt för att klara ett förväntat ökat antal förlossningar i framtiden. Vi vill även kunna erbjuda moderna och funktionella lokaler för våra födande kvinnor, deras närstående och deras nyfödda barn. Det känns fantastiskt roligt att regionstyrelsen sagt ja till projektet. Äntligen! säger Anneli Falk, projektledare.

En av de viktigaste grundstenarna i utformningen av höghuset varit att familjen alltid skall ges möjlighet att hålla ihop i alla situationer under hela vårdkedjan. Genom familjerum på alla avdelningar och föräldraalkover vid intensivvårdsrummen kan hela familjen delta i vård och omsorg av barnet. Det nya höghuset kommer att innehålla tre förlossningsavdelningar (i ett senare skede även en fjärde förlossningsavdelning), flera BB-avdelningar, avdelning för neonatal intensivvård samt familjevård. Höghuset inrymmer även plats för administration och forskning.

– Vi har i projektet arbetat med att vårdmiljön ska kännas välkomnande, allt från entréer till förlossningsrum och vårdrum. Det har också varit viktigt att satsa på flera mindre förlossningsenheter i huset för att skapa trygghet och orienterbarhet. Färger och materialval med naturen som tema kommer att bidra till en lugn och rofylld atmosfär att vistas i, säger Anneli Falk.

Fakta:

Kvinnokliniken på Östra sjukhuset byggdes 1968. Sedan dess har 200 000 bebisar sett dagens ljus där. Mycket har hänt med förlossningsvården under den tiden – inte minst har antalet förlossningar på Östra sjukhuset nästan trefaldigats, för att nu vara uppe runt 10 000 per år. Dessutom bedrivs högspecialiserad neonatalvård på Östra sjukhuset.

1968 överlevde nästan inga barn födda före graviditetsvecka 28. Nu klarar sig 95 procent av dem. Bra lokaler är därför en förutsättning för att fortsätta att ta den här utvecklingen in i framtiden.

Källa: Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Nya innovationer ska lösa samhällsutmaningar

Minskad köttkonsumtion, ett vaccinationskort mot fejkade filmer och en modell som ska förhindra att unga hoppar av skolan. Det är några av idéerna som deltagarna i årets omgång av Social Impact Lab kommer att jobba med.

Fem forskare och en extern deltagare från regionen utgör det nya gänget vid Social Impact Lab på Örebro universitet. Under hela 2019 kommer de att jobba en dag i veckan med att utveckla sina idéer till sociala innovationer.

– Det handlar om idéer som ska leda till innovativa lösningar på sociala utmaningar. Tanken är att idéerna ska erbjudas till och utvecklas tillsammans med samhällets olika aktörer, säger Åsa Allard, verksamhetsledare på Social Impact Lab.

Miriam von Schantz är lektor i medie- och kommunikationsvetenskap. Hon kommer att jobba med att utveckla ett slags audiovisuellt vaccinationskort, som ska hjälpa oss att tänka kritiskt kring rörliga bilder. Något som är högaktuellt genom debatten om deepfakes, alltså manipulerade filmer där avancerad teknik använts för att få oss att tro att exempelvis en politiker har sagt saker som hen aldrig har gjort.

– Bristande kompetens att förhålla sig kritiskt till rörliga bilder och hur dessa relaterar till verkligheten har långtgående konsekvenser för både demokratin och individens välbefinnande.

Enligt Miriam von Schantz har problematiken med åskådarens relation till rörliga bilder och dess sanningsanspråk funnits lika länge som vi har haft rörliga bilder.  Men frågan blir allt mer komplex i ett samhälle som präglas mer och mer av digital kommunikation.

– Det kommer nya digitala verktyg hela tiden som försvårar för oss som medborgare att veta vad som är sant eller inte, säger hon.

Bättre vård för patienter inom slutenvården

Veikko Pelto-Piri är socionom och forskar vid Universitetssjukhuset i Örebro. Han är också affilierad forskare vid Institutionen för medicinska vetenskaper på Örebro universitet. Hans mål är att ta fram ett program som ska förbättra både arbetsmiljön och vården för patienter som finns inom den psykiatriska heldygnsvården.

– Med jämna mellanrum uppmärksammas brister inom det här området, men de statliga satsningar som görs handlar oftast om öppenvården och sällan om de patienter som finns inom den slutna psykiatrin.

Veikko Pelto-Piri har inspirerats av en brittisk modell, som han hoppas kunna anpassa efter svenska förhållanden.

– Målet är både att stärka personalen och att minska sjukskrivningstiden för patienter, säger han.

Josefine Karlsson vid Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap forskar om kognitiva läsförståelseprocesser hos barn. Hon ska under året samarbeta med AI-forskare och lärare för att vidareutveckla sin innovation: en digital läskompis som ska hjälpa barn med lässtrategier och få barnen att själva fundera kring sin läsförståelse.

– Jag har burit med mig den här idén och testat den i olika sammanhang under ett par år. Nu får jag äntligen en chans att sjösätta idén och jobba fram något konkret.

Vill minska köttkonsumtionen

Joakim Norberg är psykolog och lektor vid Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete. Han kommer att titta på hur till exempel skolbespisningar och matvarubutiker skulle kunna utformas så att konsumenterna lättare kan välja vegetariska produkter i stället för kött.

– Vår omfattande köttkonsumtion är en starkt bidragande orsak till flera av vår tids mest akuta samhällsproblem, som klimatförändringar och välfärdssjukdomar. Genom att hjälpa fler människor att välja vegetarisk mat hoppas jag att vi kommer att kunna se förbättringar i både folkhälsa och miljö.

Laila Berglund jobbar som utvecklingsledare inom området för utbildning och arbetsmarknad på Region Örebro län. De senaste tre åren har hon varit projektledare för #jagmed – unga till utbildning och arbete, ett projekt som handlar om att förebygga att ungdomar mellan 15-24 år hoppar av skolan och att motivera ungdomar som redan har hoppat av att komma tillbaka till studierna.

Under sitt år i Social Impact Lab hoppas hon kunna utveckla en modell som förebygger skolavhopp. Modellen bygger på metoder, arbetssätt och resultat från de projekt som pågår inom #jagmed.

– Närmast mig finns alltid barnen och ungdomarna. Mitt arbete ska bidra till att göra en positiv skillnad för individen och jag kommer att jobba med organisationer som vill testa, utveckla och implementera nya metoder och arbetssätt som funkar för att få fler ungdomar att klara av skolan, säger hon.

Stöd för våldsutsatta barn

Ett av målen för Social Impact Lab är att forskning och kunskap som finns vid Örebro universitet ska nå ut i samhället och göra nytta. Något som Åsa Källström, professor i socialt arbete, ser fram emot. Hennes idé handlar om att utveckla ett nytt arbetssätt för individuellt stöd till barn som utsatts för våld i hemmet, baserat på ny svensk forskning och erfarenheter från både Sverige och andra länder.

– Jag har forskat om våldsutsatta barn och insatser för dem i mer än 20 år, så jag känner ett samhällsansvar för att använda resultaten av min och mina kollegors forskning till något som kan förbättra livskvaliteten för dessa barn, säger Åsa Källström, professor i socialt arbete.

 

Här kan du mer läsa om Social Impact Lab och de nya deltagarna

Källa: Örebro universitet

Karolinska Universitetssjukhuset lanserar Neonatalappen för att stödja föräldrar med barn som behöver neonatalvård

Under 2017 vårdades 10 835 barn i svensk neonatalvård. Det innebar att 9,4 procent av alla barn som föddes behövde neonatalvård. 2387 av dessa var bosatta i Stockholms län. I Sverige föds ungefär sex procent av alla barn för tidigt dvs. före den 37:e veckan.

Ett barn som föds i 22–27 veckan behöver i genomsnitt vårdas i genomsnitt 80 dagar på neonatalavdelningen. Det ska jämföras med 4,1 dygn för ett barn som föds i 37:e veckan eller senare. När barnet föds tidigare än planerat eller om det föds i fullgången tid och är sjukt, blir ingenting som nyblivna föräldrar väntar sig.

– Att bli förälder till ett barn i behov av neonatalvård kan i många fall innebära en kris och leda till känslomässiga reaktioner hos föräldrarna. Vi vet att föräldrar och anhöriga ofta behöver stöd och information under sjukhusvistelsen men också efter det att de kommit hem. Därför lanserar vi nu Neonatalappen, säger Jessica Schiött Vårdenhetschef Patientområde sjuka nyfödda barn.

Genom att använda en digital plattform som stöd kan vi samla all information om vad det innebär att ha ett barn som är för tidigt fött på ett ställe och kommunicera via fler typer av medier. Appen innehåller text, bilder, filmer och poddavsnitt från Neopodden. Dessutom finns bildstödsmaterial för de som behöver enkel information på olika språk och för de som har svårt att uppfatta skriven text.

Med Neonatalappen når vi också ut till fler än bara de som befinner sig på avdelningen. Vänner och släktingar kan ta del av samma information som föräldrarna på sjukhuset. På så sätt kan vi underlätta för våra familjer så att de lättare kan få rätt stöd och förståelse från närstående. Neopodden som lanserades i april har redan laddats ned över 6500 gånger.

– Appen kommer aldrig att kunna ersätta samtal med föräldrar, men kan fungera som ett komplement och stöd när det passar dem, säger Jessica Schiött.

Källa: Karolinska sjukhuset