Antibiotic Use in Children with Otitis Media Increases Risk for Recurrence

Clinicians often prescribe antibiotics for treatment of uncomplicated acute otitis media (AOM) in children despite lack of evidence for improved outcomes. To examine the effects of antibiotic treatment on recurrence of AOM, investigators in the Netherlands surveyed parents of 240 children (age range, 6 months to 2 years) about 3 years after the children had participated in a multicenter, randomized, double-blind trial of amoxicillin (40 mg/kg/day in 3 doses) or placebo for treatment of AOM (JW Emerg Med Apr 1 2000). Seventy percent of parents returned questionnaires.

Parents reported at least one episode of AOM since the 6-month posttreatment follow-up visit significantly more often in the amoxicillin group than in the placebo group (63% vs. 43%). Even after adjustment for confounding factors, children in the amoxicillin group had 2.5 times the risk for recurrence. In sensitivity analysis among children who were not prescribed antibiotics during the 6 months after randomized treatment, the adjusted odds ratio for recurrence was 4.4. Ear, nose, and throat surgery was less likely in the amoxicillin group (21% vs. 30%). The authors note that wide confidence intervals limit interpretation of the results and caution that the findings cannot be generalized to children with underlying disease or who live in underresourced conditions.

Comment: One more nail in the coffin for antibiotic use in simple otitis media! This practice increases risk for colonization with resistant pathogens and recurrent infections in individual children and contributes to antibiotic resistance in the general population. In uncomplicated cases, reassure parents that resolution without antibiotics is the rule, not the exception, and try a ”wait-and-see prescription,” rather than immediately starting unnecessary antibiotics.

Source: Journal Watch Emergency Medicine August 7, 2009

Breastfeeding Linked to Reduced Risk of Breast Cancer Among Women With Family History

Women with a family history of breast cancer appear to have a lower risk of developing the disease before menopause if they have ever breastfed a child, according to a report in the August 10/24 issue of Archives of Internal Medicine, one of the JAMA/Archives journals.

More women around the world develop breast cancer than any other malignancy, according to background information in the article. Established risk factors include a family history, beginning menstruation at an early age and not having children or having a first child at a late age.

Alison M. Stuebe, M.D., M.Sc., then of Brigham and Women’s Hospital and Harvard Medical School, Boston, and now of the University of North Carolina at Chapel Hill, and colleagues used information from 60,075 women who had given birth and who participated in the Nurses’ Health Study between 1997 and 2005. Each woman completed a detailed questionnaire on demographic characteristics, body measurements and lifestyle factors, with follow-up questionnaires every two years. Breastfeeding history was assessed in detail on the 1997 questionnaire, and on each subsequent follow-up the women were asked to report whether they had been diagnosed with breast cancer.

Through the end of the study—June 2005—a total of 608 cases of premenopausal breast cancer were diagnosed, at an average age of 46.2 years. Women who had a first-degree relative with breast cancer had a lower risk of developing the disease if they had ever breastfed than if they had never breastfed. The association did not appear to change based on duration of breastfeeding, whether breastfeeding was exclusive or whether the woman experienced amenorrhea (absence of menstruation) as a result. There was no association between breastfeeding and breast cancer among women without a family history.

Women who did not breastfeed but used medication to suppress breast milk production also appeared to have a lower risk of breast cancer than women who neither breastfed nor used lactation suppression. This association could be related to disordered involution, or a malfunction in the process by which mammary tissue returns to its pre-pregnant state caused by engorgement and inflammation, the authors note.

“Future studies of interactions among breastfeeding history, family history and genotypes associated with breast cancer risk will be needed to confirm these associations and explore underlying mechanisms,” they write. In the meantime, the observed risk reduction compared favorably to that experienced by high-risk women taking hormonal treatments such as tamoxifen, they continue. “Moreover, breastfeeding is associated with multiple other health benefits for both mother and child. These data suggest that women with a family history of breast cancer should be strongly encouraged to breastfeed.”
Source: Arch Intern Med. 2009;169[15]:1364-1371.www.jamamedia.org.)

Ny behandling för nyfödda med syrebrist

Hittills har det bara varit omedelbar nedkylning av det nyfödda barnet som har kunnat förhindra hjärnskador efter syrebrist i samband med förlossningen. Nu öppnar forskningsresultat från Sahlgrenska akademin och Sahlgrenska Universitetssjukhuset för en ny effektiv behandling som kan påbörjas så sent som två dygn efter födseln.

Den nya behandlingen innebär att de nyfödda barnen under två veckors tid får injektioner med erytropoietin, ett hormon som stimulerar bildningen av röda blodkroppar.
– För första gången visar vi att det går att påverka utgången av de hjärnskador som uppstår av syrebrist i samband med förlossningen betydligt senare än de sex timmar man har på sig innan det är för sent att behandla syrebristen med kyla, säger Klas Blomgren, adjungerad professor i pediatrik vid Sahlgrenska akademin och specialistläkare vid Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus.

Forskningsresultaten presenteras i det senaste numret av den ansedda medicinska tidskriften Pediatrics och är ett resultat av ett samarbete mellan svenska och kinesiska forskare. I studien behandlades drygt 150 fullgångna, nyfödda spädbarn, varav hälften fick små doser erytropoietin varannan dag. När barnen blivit ett och ett halvt år gamla utvärderades deras neurologiska tillstånd.

– Av de barn som behandlades med erytropoietin var det bara hälften så många som hade utvecklat en allvarlig neurologisk funktionsnedsättning eller som hade avlidit av sina skador. Hormonbehandlingen förbättrar alltså prognosen väsentligt i ett längre perspektiv, säger Klas Blomgren.

Barnen i studien hade måttlig eller allvarlig syrebrist vid födseln, men det var bara barn med måttlig syrebrist som hjälptes av hormonbehandlingen.
– Vi tror att erytropoietin har en regenerativ och stimulerande effekt på återhämtningen och hjärnans utveckling efter skadan. Det verkar vara en säker behandling, nästan utan biverkningar, och dessutom är det billigare och tekniskt sett enklare jämfört med nedkylning. Det gör att behandlingen kan få en större spridning, även till utvecklingsländer, säger Klas Blomgren.

Källa: Sahlgrenska sjukhuset

Järnbrist hos spädbarn i u-länder beror inte på amning

Zink- och järnbrist är vanligt hos spädbarn i utvecklingsländer. Tidigare studier, som främst gjorts i hög- och medelinkomstländer, indikerar att barn som under de sex första månaderna enbart fått mat via amning löper ökad risk att drabbas av järnbrist. Men i utvecklingsländer finns inget sådant samband, visar en ny studie av barn i Bangladesh som letts av forskare vid Uppsala universitet.

Spädbarn har under sitt första levnadsår ett stort behov av järn och zink. Brist på järn kan försämra barnets neurologiska utveckling, medan zinkbrist kan hämma tillväxten och göra barnet mer känsligt för infektioner eftersom det försämrar immunförsvaret. Risken för järn- och zinkbrist är speciellt hög bland barn med låg födelsevikt och barn vars mödrar är undernärda. Nivån av ferritin i blodet är ett mått på nivåerna av järn i kroppen. När de är under ett visst gränsvärde bedöms barnet ha järnbrist. Tidigare rapporter har visat lägre nivåer av ferritin i blodet hos barn som ammas exklusivt i sex månader, jämfört med barn som tidigt får tillskott av annan mat. Samtidigt rekommenderar världshälsoorganisationen WHO exklusiv amning fram till sex månaders ålder.

Den nya studien, som publicerats i tidskriften Journal of Nutrition, baserar sig på data från en tidigare, randomiserad studie där man samlat in uppgifter om drygt tusen mödrar och barn på landsbygden i Bangladesh. Amning är mycket vanligt i Bangladesh, och alla barnen i studien ammades. Studien visar att risken att drabbas av zinkbrist, järnbrist eller anemi inte påverkades av hur länge barnet fått mat enbart genom amning.

De barn som inte fick tillskott i form av annan mat eller dryck under sina första fyra till sex månader hade vid sex månaders ålder högre nivåer av plasmazink i blodet än de barn som fick tillskott. Detta skulle enligt forskarna kunna bero på att exklusiv amning skyddar mot infektioner som orsakar förluster av zink.

– Vi drar slutsatsen att den höga förekomsten av zinkbrist, järnbrist och anemi bland dessa spädbarn i Bangladesh inte beror på att de ammats exklusivt. För att minska hälsoriskerna som järn- och zinkbrist medför föreslår vi förebyggande åtgärder som att förbättra kosten för kvinnor före och under graviditeten och att förebygga låg födelsevikt, säger Hanna Eneroth vid institutionen för kvinnors och barns hälsa.

Studien är en del av ett omfattande internationellt forskningsprojekt med syftet att främja mödrars och barns hälsa på landsbygden i Bangladesh.

Källa: Uppsala Universitet

Hudsjukdom hos nyfödda beror på genetisk mutation

I en ny studie som publiceras i tidskriften American Journal of Human Genetics visar Uppsalaforskare på orsaken till en variant av hudsjukdomen iktyos – det så kallade iktyos prematuritetssyndromet. Vid sjukdomen sätter det sjuka fostret igång värkarbetet redan under graviditetsvecka 28-30 och uppvisar svåra hudförändringar vid födseln som ger livslånga besvär.

Orsaken till sjukdomen är störd fettsyretransport i huden, en störning som orsakas av mutationer på gennivå. Det visar studien som gjorts av Uppsalaforskare i samarbete med forskare från Frankrike, Österrike och Algeriet.

Studien visar att iktyos prematuritetssyndromet (IPS) orsakas av mutationer på gennivå, som i sin tur resulterar i förändringar av ett specifikt protein kallat FATP4. Proteinet är viktigt för upptaget av de fettsyror som redan under fosterstadiet behövs för uppbyggnaden av hornlagret, hudens yttersta lager. Förändringarna medför att patienter uppvisar en störning av fettsyretransporten i det yttersta hudlagret, vilket orsakar sjukdomstillståndet.

Studien är publicerad i det senaste numret av den amerikanska tidskriften American Journal of Human Genetics (AJHG).
– Det här är den första sjukdomen som visat sig orsakas av mutationer i en fettransportör av det här slaget, säger Joakim Klar, som är forskare på institutionen för genetik och patologi vid Uppsala universitet.

Upptäckten kommer att medföra möjligheten att fastställa en sjukdomsdiagnos redan på fosterstadiet med ett DNA-test.
– Förhoppningen är att upptäckten även kan leda till förbättrad behandling av sjukdomen nu när vi vet hur den uppkommer, säger Joakim Klar.

Sjukdomsgruppen iktyos omfattar mer än 20 olika ärftliga tillstånd som kännetecknas av kraftigt förtjockat hornlager i huden och fjällning inom stora hudpartier. Alla former av iktyos ger skador på hudens skyddande funktion (så kallade barriärskador). Huden blir torr, förtjockad, fjällig och ibland även rodnad.

Läs artikeln på tidsskriftens hemsida: http://www.cell.com/AJHG/abstract/S0002-9297(09)00282-1

Källa: Uppsala Universitet

Barnpsykiatri på olika villkor

Kvaliteten på den specialiserade barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) skiftar så mycket över landet att den inte kan sägas uppfylla hälso- och sjukvårdslagens krav om vård på lika villkor. Det konstaterar Socialstyrelsen efter att ha granskat verksamheten i en nationell tillsyn.
Socialstyrelsens sex regionala tillsynsenheter har besökt 70 enheter och granskat 483 patientjournaler inom BUP över hela landet.
De skillnader man har sett gäller framför allt vårdgivarnas styrning av verksamheten, om man har fått något tydligt uppdrag eller inte och hur vårdgivaren följer upp att barn- och ungdomspsykiatrin uppfyller förväntningarna. Det finns också stora skillnader i hur långt verksamheterna har kommit i sitt arbete med kvalitet och patientsäkerhet.
Läkare medverkar i alltför liten utsträckning i vården. I bara knappt hälften av de granskade journalerna från öppen barnpsykiatrisk vård hade patienterna haft kontakt med en läkare. Det gör det svårt att värdera patienternas hela behov och de riskerar att få fel eller bristfällig vård.
I en femtedel av de granskade journalerna var dokumentationen inte godtagbar. Om det inte går att följa vårdförloppet i journalen och om annan information som är väsentlig för vården saknas är det en säkerhetsrisk för patienterna. Nära hälften av journalerna från den öppna vården som granskats saknar till exempel dokumenterad diagnos.
– Det är oacceptabelt att barn och unga med psykisk ohälsa har så olika förutsättningar att få hjälp beroende på var i landet de bor och till vilken verksamhet de kommer, säger Johan Carlson, chef för Socialstyrelsens tillsynsavdelning.
Varje verksamhet har vid Socialstyrelsens besök fått besked om vad de behöver förbättra. De har också fått skriftliga beslut efter besöken. Senast 2010 ska Socialstyrelsen följa upp att förbättringar har genomförts vid de enheter som hade de största bristerna.
Socialstyrelsen fortsätter att följa upp vården inom BUP genom att varje regional tillsynsenhet inspekterar minst två kliniker per år under ett antal år framåt.

Källa: Socialstyrelsen

Små barnhjärtan får 10 miljoner kronor

Hjärt-Lungfonden delar nu ut tio miljoner kronor till forskning på barns hjärtan. Fem forskare får möjlighet att forska på halvtid under tre år för att ge barn med hjärtfel ett bättre och längre liv.
I februari varje år är det Alla barnhjärtans månad, då Hjärt-Lungfonden samlar in pengar till forskning på barns hjärtan. Tack vare gåvor från svenska folket kan Hjärt-Lungfonden nu dela ut tio miljoner kronor till fem forskartjänster inom barnkardiologi. De utvalda forskarna är:
Docent Sven-Erik Sonesson, överläkare i barnkardiologi, Astrid Lindgrens barnsjukhus, Solna, för forskning som ska utveckla metoder att tidigt identifiera foster som håller på att få en allvarlig hjärtarytmi och öka möjligheterna ställa rätt diagnos hos dem som redan är drabbade.
Docent Mats Mellander, överläkare, Barnhjärtenheten, Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, Göteborg, för forskning som ska förbättra metoderna att upptäcka hjärtmissbildningar på fosterstadiet. Framför allt handlar det om förträngning på stora kroppspulsådern, som innebär en allvarlig risk för nyfödda barn om det inte upptäcks.
Bengt Johansson, överläkare i kardiologi, Hjärtcentrum, Norrlands universitetssjukhus, Umeå, för att utveckla diagnostik och behandling vid det medfödda hjärtfelet Fallots tetrad och bättre kunna bedöma och behandla läckage i lungpulsåderns klaff.
Gunnar Sjöberg, biträdande överläkare i barnkardiologi, Astrid Lindgrens barnsjukhus, Solna, för forskning kring genetiska orsaker till hjärtmuskelsjukdomar hos barn.
Håkan Wåhlander, överläkare, Barnhjärtcentrum, Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, Göteborg, för forskning som bland annat ska förbättra värderingen av tillståndet hos svårt hjärtsjuka barn, till exempel under intensivvård.
– Under Alla barnhjärtans månad i februari lyckades vi samla in 15 miljoner kronor till forskning som ska hjälpa barn med hjärtfel, säger Staffan Josephson, Hjärt-Lungfondens generalsekreterare. Vi delar nu ut tio miljoner till forskartjänster och vi kommer att dela ut ytterligare fem miljoner kronor till forskningsprojekt inom barnkardiologi.
Källa: Hjärt Lungfonden

Hög 1-årsöverlevnad för extremt tidigt födda

Varje dag föds ett barn mer än 12 veckor för tidigt i Sverige. Överlevnaden för dessa extremt för tidigt födda barn är högre i Sverige jämfört med omvärlden. Det visar en svensk studie som idag den 3 juni, publiceras i den ansedda vetenskapliga tidskriften JAMA.
Bakgrunden till studien – EXPRESS (Extremely Preterm Infant Study in Sweden) – är den debatt som pågår om vården av de extremt för tidigt födda barnen, om deras risker att dö och att ådra sig skador som kan medföra framtida funktionshinder.
Studien är ett nationellt samarbetsprojekt som engagerat forskare, förlossnings- och barnläkare vid de medicinska fakulteterna och universitetssjukhusen i Sverige.
Huvudansvarig för studien är professor Karel Maršál, forskare och förlossningsläkare vid Lunds universitet och Universitetssjukhuset i Lund.
– Fram till nu har det inte funnits en aktuell och landsomfattande kartläggning som kunnat ge stöd i dessa frågor åt familjer, beslutsfattare och personal i vården, säger professor Karel Maršál.
Under en 3-årsperiod, från 2004 till 2007, samlades uppgifter in om alla barn födda i Sverige före 27 fullbordade graviditetsveckor. Totalt inkluderades 1011 barn, varav 707 var
levandefödda och 304 var dödfödda. Nittioen procent av de levande födda barnen vårdades på neonatala intensivvårdsavdelningar, och av dessa överlevde 78% till 1 års ålder.

Överlevnaden bland intensivvårdade barn varierade från 26% vid 22 graviditetsveckor till 65% vid 23 veckor, 73% vid 24 veckor, 84% vid 25 veckor och 86% vid födelse i 26:e graviditetsveckan.

– Den höga överlevnaden bland extremt för tidigt födda i Sverige beror troligen på ett aktivt omhändertagande av den gravida kvinnan, och på intensivvård och god omvårdnad av barnen, säger Karel Maršál.
Åtgärder som var förknippade med högre 1-årsöverlevnad bland barnen var behandling av den födande kvinnan med läkemedel som stillar värkarbetet och kortison för att påskynda fostrets lungmognad, samt snabbt insatt lungläkemedel (surfactant) till barnen efter födelsen. Bland de överlevande barnen uppvisade knappt hälften (45%) inga svåra komplikationer i
nyföddhetsperioden, medan drygt hälften (55%) drabbades av en eller flera komplikationer såsom hjärnblödning/hjärninfarkt, ögon- respektive tarmkomplikation, och svår lungsjukdom.
-Sjuklighet i nyföddhetsperioden är inte detsamma som bestående handikapp, mycket kan läka ut med tiden. Men den höga frekvensen nyföddhetsproblem, samt att komplikationer kan visa sig senare, gör att barnen behöver följas upp under en längre tid, säger professor Mikael Norman vid Karolinska Institutet och en av medförfattarna till rapporten i JAMA.

Källa: Lunds Universitet

Mobbning och stress vanligt bland barn med ADHD

Barn med ADHD har oftare än andra ont i magen, sömnsvårigheter och känner sig trötta. De är också oftare involverade i mobbning, visar Kirsten Holmberg som har undersökt fjärdeklassare i Sigtuna. Avhandlingen, som granskas vid Uppsala universitet den 7 maj, visar även att ett nära samarbete mellan skolan och skolhälsovården är viktigt för att i ett tidigt skede upptäcka ADHD-symtom hos yngre barn.

Kirsten Holmberg vid institutionen för kvinnors och barns hälsa har studerat drygt 500 fjärdeklassare i Sigtuna kommun. Föräldrar och lärare fick lämna information om barnens beteende och inlärning, dessutom besvarade eleverna själva en hälsoenkät med frågor om bland annat huvudvärk, magont, sömnsvårigheter, trötthet och mobbning.

– Barn med ADHD-diagnos hade dubbelt så ofta ont i magen, sömnsvårigheter och kände sig trötta jämfört med andra barn. Det här kan tolkas som ett tecken på betydande negativ stress i skolmiljön, berättar hon.

Forskarna fann också starka samband ADHD-diagnos och barnens svar på frågor om mobbning. 14 procent av eleverna rapporterade själva att de hade varit involverade i mobbning, något som få av deras lärare eller föräldrar kände till. Det var tre gånger så vanligt att barn med ADHD mobbade jämfört med barn utan ADHD. De här barnen hade ofta beteendeproblem av ADHD-karaktär redan i årskurs 1, vilket talar för att ADHD-symptomen var en bidragande orsak till mobbningsbeteendet.

Barn med betydande ADHD-symptom blev också själva utsatta för mobbning i betydligt större omfattning än andra – det var hela tio gånger så vanligt som bland barn utan ADHD. Dessa barn hade inte mer beteendeproblem än andra vid skolstarten. Det här kan, enligt Kirsten Holmberg, tyda på att den mobbning barnen utsatts för har bidragit till eller förstärkt deras ADHD-symptom.

– Barn med uttalade ADHD-symtom är en särskilt sårbar grupp. För att skydda också dem behövs effektiva förebyggande insatser mot mobbning i hela barngruppen i skolmiljön. De skolbaserade anti-mobbningsprogram som finns utnyttjas inte tillräcklig. Här har elevvården en viktig uppgift att se till programmen får en större spridning, säger Kirsten Holmberg.

– Då man utvärderar den medicinska behandlingen av barn med ADHD bör man också utvärdera behandlingens effekt på kamratrelationer och kroppsliga stressymptom. Skolhälsovården kan spela en mer aktiv roll som länk mellan behandlande läkare och skolans personal.

Kirsten Holmberg har också kartlagt den språkliga och motoriska utvecklingen hos en grupp 4- till 5-åringar respektive 7-åringar, för att se om det är möjligt att identifiera ADHD-symptom innan eller i samband med skolstarten. Avvikelser i utvecklingen och beteendeproblem var visserligen vanligare bland de barn som senare utvecklade ADHD, men inte så mycket vanligare att de kan användas för att identifiera ADHD.

– Det här talar för att man istället för screening behöver ha ett nära samarbete mellan skolans lärare och skolhälsovården, så att de här eleverna kan identifieras och få stöd. Skolan behöver generellt mer kunskap, bättre kompetens och klarare strategier för att möta dessa problem. Om stödet i skolan inte är tillräckligt behöver barnet få neuropsykiatrisk eller barnmedicinsk kontakt och eventuellt medicinsk behandling, säger Kirsten Holmberg.
En modell för ett sådant arbetssätt har utvecklats i Uppsala kommun, den så kallade VITS-modellen.

Källa: Uppsala Universitet

Tidig vaccinationsstart gav färre farliga barninfektioner

Pneumokockvaccination av barn i Stockholms läns landsting har redan resulterat i färre fall av allvarliga infektioner. Även antalet fall av resistenta pneumokocker har minskat.
I Stockholms läns landsting inleddes en allmän pneumokockvaccinering den 1 oktober 2007. Barn vaccineras vid 3, 5 och 12 månader ålder. Detta har under 2008 lett till ett färre antal allvarliga (invasiva) pneumokockinfektioner hos barn under 5 år och inget av dessa barn har drabbats av en infektion orsakad av en pneumokocktyp som ingår i vaccinet.
Antalet fall av pneumokocker med nedsatt känslighet för penicillin ökade 2006 och 2007, men var i fjol åter på den nivå som setts under åren 1999-2005.
– Det är fantastiskt roligt att det beslut som politikerna i Stockholms läns landsting fattade så snabbt har gett resultat, säger Ann-Charlotte Gyllenram, Barnplantornas ordförande. Från Barnplantornas sida vill vi uppmana småbarnsföräldrar och sjukvården att vaccinera alla barn under 5 år.
”Dagisbakterien” som kan leda till dövhet
Pneumokockvaccination ingår från och med årsskiftet 2008/2009 i det allmänna svenska vaccinationsprogrammet. Det innebär att alla barn födda den 1 oktober 2008 eller senare får vaccin utan kostnad. För övriga barn får föräldrarna själva ta ansvar för eventuell vaccination.
Vaccinet ger skydd mot 7 olika varianter av pneumokocker, som kan ge mycket svåra infektioner som hjärnhinneinflammation och blodförgiftning.
Enligt Smittskyddsinstitutet fick 73 barn i Sverige allvarliga pneumokockinfektioner under 2007, varav tre med dödlig utgång inom 5 dagar från insjuknandet. Barn som överlever kan få kvarstående skador, till exempel grava hörselskador eller dövhet.

Källa: Barnplantorna