Fler barn och unga får vård och behandling för psykisk ohälsa

Antalet barn och unga vuxna som behandlas för depression och ångestsyndrom ökar, och det är betydligt fler flickor och unga kvinnor jämfört med pojkar och unga män som får behandling. Stora regionala skillnader råder vad gäller vård och behandling av psykiatriska tillstånd och sjukdomar. Det framkommer i en ny rapport från Socialstyrelsen.

Rapporten är den första i sitt slag där situationen i landets regioner avseende psykiatrisk vård och behandling till barn och unga jämförs. Ett 30-tal indikatorer och mått om vård, behandling och läkemedelsanvändning har jämförts och resultatet visar att finns stora skillnader mellan olika regioner när det gäller vård och behandling för olika psykiatriska diagnoser och tillstånd. Men det finns även skillnader mellan könen och mellan barn och unga vuxna i olika åldersgrupper.

Störst ökning bland unga kvinnor

I rapporten har man framförallt tittat på barn i åldern 13-17 år samt unga vuxna i åldern 18-24 år och hur utvecklingen sett ut under åren 2013-2017. Andelen som fått vård inom den specialiserade öppenvården för någon form av psykiatrisk diagnos eller läkemedelsbehandling under perioden har ökat i båda grupperna. Störst är ökningen i gruppen unga vuxna 18-24 år, och då i synnerhet bland unga kvinnor.

– 2017 var det drygt 12 procent av alla unga vuxna i landet som vårdades för någon form av psykiatrisk diagnos eller fick behandling med läkemedel. 15 procent av kvinnorna och 10 procent av männen, säger Petra Sundlöf, utredare på Socialstyrelsen.

Långvarig läkarkontakt efter självskadehandling

Behandling för diagnoserna depression eller ångestsyndrom inom öppenvården har ökat under perioden och ökningen är också där tydligast bland unga kvinnor.

Det är också vanligare att flickor och unga kvinnor får vård inom slutenvården efter att ha skadat sig själva jämfört med pojkar och unga män. Däremot har ingen ökning skett över tid. Mer än 80 procent av patienterna har ännu ett år efter självskadehandlingen fortsatt kontakt med läkare.

Kraftigt ökat uttag av antidepressiva läkemedel

Liksom tidigare konstaterats i flera rapporter ökar användningen av antidepressiva läkemedel kraftigt, framförallt bland barn och unga. Och det är mer än dubbelt så många flickor och unga kvinnor som konsumerar antidepressiva läkemedel, jämfört med pojkar och unga män och regionala skillnader mellan län och regioner finns.

Längre väntetider till barn- och ungdomspsykiatrin

Samtidigt som allt fler barn och unga behöver behandling för psykiatriska diagnoser har tillgängligheten till barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) försämrats. Väntetider till såväl förstagångsbesök som utredning och behandling har ökat.

– Andelen patienter som fått en första bedömning inom 30 dagar hos BUP har minskat kraftigt sedan 2015, från 90 procent till endast 62 procent 2018, säger Mona Heurgren, avdelningschef på Socialstyrelsen.

FAKTA Öppna jämförelser psykiatrisk vård och behandling till barn och unga
  • Antalet barn och unga som vårdades i psykiatrisk öppenvård ökade generellt under perioden 2013-2017.
  • I åldern 0-17 år vårdades fler pojkar än flickor.
  • I gruppen unga vuxna, i åldern 18-24 år, vårdades fler kvinnor än män.
  • Antalet barn, under 18 år, som vårdades i specialiserad öppen- eller slutenvård till följd av skadligt bruk eller beroende minskade under perioden.
  • Allt fler barn och unga vuxna använder melatonin mot sömnstörningar, något som har ökat kraftigt under perioden.
  • Tillgängligheten till barn- och ungdomspsykiatrin, BUP, har försämrats och allt färre patienter kan erbjudas utredning och behandling inom rimlig tid.

3,2 miljoner kronor till projekt för att stärka barns trygghet i familjer med missbruk

3,2 miljoner kronor till projekt för att stärka barns trygghet i familjer med missbruk

Forskning visar att många barn far illa i familjer med missbruk. Idag erbjuds en rad insatser till familjer med missbruksproblem, men det är oklart vilka effekter dessa insatser ger. Forskningsprojektet ”Jag & min familj” på Högskolan Dalarna ska utveckla ett öppenvårdsprogram som involverar hela familjen med särskilt fokus på barnens delaktighet. Effekterna ska sedan prövas i en studie.

De flesta insatser till barn i familjer med missbruk ges genom Socialtjänsten och riktas till både direkt till barnen och indirekt till familjen eller familjens nätverk. Det kan vara till exempel enskilt samtalsstöd till barnen eller familjebehandling. Men enligt en rapport från Socialstyrelsen så är kunskaperna om hur dessa olika insatser faktiskt påverkar barnens situation otillräckliga. Det finns en efterfrågan av studier där även barn deltar och berättar om sin egen situation.

–  Många av de studier som finns refererar dessutom till amerikanska förhållanden och därför är det viktigt att det görs studier utifrån hur det ser ut i Sverige, säger Kari Jess, projektledare och universitetslektor i socialt arbete vid Högskolan Dalarna.

Forskningsprojektet sker i samarbete med Region Gävleborg och Uppsala universitet och drar i gång i januari. Ett öppenvårdsprogram ska implementeras i Borlänge, Uppsala, Gävle, Sandviken, Hudiksvall och Hofors som deltar i projektet. Huvudfokus kommer att vara på barnen.

– Behoven är stora, vilket framgår av antalet barn som växer upp i familjer med missbruk. Så intresset från kommunerna att delta har varit stort, säger Kari Jess.

Metoderna i programmet ska sedan prövas i en studie bland de kommuner som är med. Basen i programmet har tagits fram av Ann Lyrberg som är utvecklingsledare Region Gävleborg. Christina Nehlin som är forskare vid Uppsala universitet medverkar också.

Barns utveckling kan försenas om föräldrarna missbrukar och risken är större att barnen själva utvecklar missbruk eller blir destruktiva mot sig själva och andra. Dessutom har barnen en ökad risk att utveckla psykiska problem.

–  Vi hoppas att vårt projekt ska innebära bättre kommunikation i familjerna, att barnens perspektiv uppmärksammas och att de vuxna ska motiveras till förändring av sina drogvanor, säger Kari Jess.

Bakgrund

Kari Jess var mellan 2012 och 2014 med i ett utvecklingsprojekt som finansierades med pengar från Socialstyrelsen. Syftet var att hitta samarbetsytor för barn-, familje- och vuxenenheter inom Socialtjänsten. ”Jag & min familj” utvecklades i Sandvikens kommun och var det mest lovande projektet. Det fortsatte efter projektperiodens slut. Förra året sökte projektet utan framgång medel från Folkhälsomyndigheten, men lyckades sedan få medel från Socialstyrelsen under hösten 2017 för att utveckla ett utbildningsprogram. Med hjälp av en helt ny ansökan till Folkhälsomyndigheten och ett färdigt utbildningspaket så har projektet nu fått pengar för att utbilda handläggare i medverkande kommuner och göra en effektstudie.

Programmet ska involvera hela familjen och har som målsättning att:

  • Barnens trygghet ska stärkas
  • Både barn och vuxna ska förbättra sin psykiska hälsa
  • Klimatet i familjen ska förbättras
  • Den vuxnes motivation till förändring av sina alkohol-/drogvanor ska stärkas
  • Barn och vuxna ska ha upplevt sig delaktiga i programmet

Projektet pågår till och med hösten 2021.

För mer information kontakta Kari Jess, e-post: kje@du.se eller telefon: 023-77 85 13 

Ökad känslighet för gluten vanligt hos barn med CP

Barn med CP (cerebral pares) växer ofta dåligt och riskerar undernäring. När medicinforskaren Reidun Stenberg vid Örebro universitet undersökte vad som låg bakom, upptäckte hon att många av dessa barn har antikroppar mot gluten, trots att de inte har den tarmskada som ses vid glutenintolerans, celiaki. En förklaring kan vara att de har en tarmpåverkan som gör att ofullständigt bearbetade födoämnen tar sig ut i blodet och aktiverar kroppens immunsystem.

– Vi har sett förhöjda värden av antikroppar mot både gluten och andra födoämnen som mjölk och äggvita hos många barn med CP. Och de som har högst värden är också de som har de svåraste funktionshindren och den lägsta kroppsvikten.

– Celiaki skulle kunna förklara att de har så svårt att gå upp i vikt, men de flesta av dem har inte den tarmskada i tunntarmen som hör ihop med celiaki. Det vi ser är ett annorlunda antikroppssvar mot gluten som kan kallas glutensensitivitet. Men här återstår det mycket forskning.

Reidun Stenberg, som är specialist inom barnneurologi och arbetar på Barn- och ungdomshabiliteringen vid Universitetssjukhuset Örebro, presenterar nu sina forskningsresultat i en doktorsavhandling. Hon understryker att den dåliga längd- och viktutvecklingen hos barn med CP är ett komplext problem, och att det troligen finns flera orsaker som samverkar.

Läckande tarm

– Men det som är gemensamt för dessa barn är att de har en hjärnskada. Sambandet mellan mat, näring, tarm och hjärna är sannolikt mycket viktigare än man tidigare har trott. Det finns inte så mycket forskning kring dessa komplexa samband ännu, men intresset inom den medicinska forskningen har nu börjat öka.

En förklaring till att det finns antikroppar mot olika födoämnen i blodet kan vara tarmläckage, så kallad ökad intestinal permeabilitet. Normalt ska tarmen fungera som en barriär som hindrar alltför stora molekyler att ta sig ut i den övriga kroppen innan de har brutits ner i mindre delar. Men om tarmslemhinnan av någon anledning har luckrats upp fungerar inte längre det skyddet som det ska.

Tarmläckage kan orsakas av flera orsaker till exempel undernäring, och eftersom barn med CP ofta har svårt att tugga och svälja maten är risken stor att de inte får i sig tillräckligt mycket näring.

– Studier av undernärda barn i utvecklingsländer visar att deras tarm har en ökad permeabilitet, det vill säga ett ökat läckage av proteiner som inte bryts ner på normalt sätt och därmed stimulerar till bildning av antikroppar.

Internationellt samarbete

Det främsta målet med Reidun Stenbergs forskning är att öka kunskapen om CP, så att barn med funktionshindret redan från början får den näring de behöver.

– Om vi kan optimera näringstillförseln kan vi också ge en ökad livskvalitet och betydligt bättre hälsa.

Två av de fyra studier som ingår i avhandlingen har utförts i samarbete med forskare vid Tammerfors universitet i Finland och Cardiff University i Storbritannien. I sin fortsatta forskning om barn och ungdomar med CP och undernäring kommer Reidun Stenberg att inleda ett samarbete med Columbia University i USA.

– Vi ska bland annat undersöka om dessa CP-patienter också har antikroppar mot andra glutenproteiner än dem vi redan har tittat på.

Källa: Örebro Universitet

Välfungerande intervju för ungdomar med psykosociala problem

Josefine Börjesson vid Umeå universitet har utvärderat den svenska varianten av intervjuformuläret Adolescent Drug Abuse Diagnosis, ADAD. Resultaten visar att instrumentet sammanfattar ungdomars allmänna status på ett bra sätt, och kan bidra till att behandlingen fokuseras på rätt områden.

Många ungdomar med allvarliga psykosociala problem vårdas och behandlas på särskilda ungdomshem. För att redan vid inskrivningen få en bred bild av deras situation och aktuella problematik används sedan länge den strukturerade intervjun Adolescent Drug Abuse Diagnosis, ADAD. Josefine Börjesson har i sin avhandling granskat och kvalitetssäkrat intervjuinstrumentet, som idag också används av socialtjänsten och på hem för vård eller boende.
– Verktyget ger ett bra mått på ungas allmänna status, och kan också fånga upp viktiga sidor av personens livssituation som annars kanske skulle ignoreras, säger Josefine Börjesson.

Hennes studier baseras på intervjuer med drygt hundra slumpmässigt utvalda ungdomar i Umeå kommun, och omkring tusen ungdomar placerade på särskilda hem. Frågeformuläret innehåller cirka 150 frågor inom nio områden: fysisk hälsa, skola, arbete, fritid/vänner, familj, psykisk hälsa, brottslighet, alkohol och narkotika. För varje område fås tre mått: intervjuarens skattning av problemen, den ungas egen problemvärdering och slutligen så kallade kompositvärden – ett index som visar på hur allvarliga problemen varit under den senaste månaden.
– Skattningarna överensstämmer väl mellan olika intervjuare, och resultaten är i linje med tidigare internationella utvärderingar som funnit att testet både är pålitligt och praktiskt, säger Josefine Börjesson.

Hon påpekar att en stor fördel med verktyget är att ungdomarna själva får skatta sina problem och hjälpbehov, och på så sätt blir delaktiga i sin egen behandling. Hennes resultat visar också att testet kan underlätta att förutse framtida psykisk ohälsa hos både så kallade normalungdomar och antisociala ungdomar.

De brister som framkommer i utvärderingen rör kompositvärdena, vars mönster skiljer sig åt från intervjuarnas uppskattade bedömningar. Skillnaderna beror troligtvis på att intervjuarna tar hänsyn till ungdomarnas bakgrund, något som är fullt rimligt, menar Josefine Börjesson.
– Avvikelserna bör inte ses som en svaghet hos instrumentet, eftersom värdena inte används av verksamheterna idag.

Statens institutionsstyrelse, SiS, ansvarar för de särskilda ungdomshem som har till uppgift att vårda och behandla vårdkrävande ungdomar i åldern 13–20 år. Många av ungdomarna kommer från splittrade uppväxtförhållanden och socialt utsatta familjer, och det är vanligt med psykiska problem, kriminalitet och missbruk. I SiS forskningsregister fanns i mars 2009 cirka 8 100 ADAD–intervjuer.

Fakta om disputationen

Torsdagen den 8 december försvarar Josefine Börjesson, institutionen för psykologi, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Psychometric Studies of the Swedish Version of the Adolescent Drug Abuse Diagnosis (ADAD) Instrument. Svensk titel:Psykometriska studier av den svenska versionen av Adolescent Drug Abuse Diagnosis (ADAD). Disputationen äger rum kl. 13.00 i hörsal 1031, Norra Beteendevetarhuset. Fakultetsopponent är docent Anders Tengström, Karolinska institutet, Stockholm.

Källa: Umeå Universitet

Growing up with Fetal Alcohol Spectrum Disorders

Saint Louis University researchers in the department of family and community medicine have received an $880,000, three-year grant from the Centers for Disease Control (CDC) to develop and test a new program aimed at helping older children and young adults with Fetal Alcohol Spectrum Disorders (FASD) successfully transition into adulthood.
The new program will focus on teaching important life skills, such as how to cope with new situations and minimize disruptive behaviors that could lead to loss of employment or trouble with the law.
According to Leigh Tenkku, Ph.D., assistant professor of family and community medicine at Saint Louis University, while the effects of FASD are life-long, currently there are very few support systems in place to help these individuals and their families as they get older.
“The brains of individuals with FASD are not fully developed, which affects their ability to handle emotions, problem solve and pick up on social cues,” Tenkku said. “As they get older, these problems affect their ability to maintain a job, their relationships and their parenting abilities.”
The new program, called Partners for Success, combines personal mentors and therapeutic home visits to provide one-on-one support similar to the popular Parents as Teachers model, only intensified. The goal of the program is to give individuals with FASD the tools and support necessary to successfully navigate the challenges of adulthood.
“This is a totally new approach to mentoring older children and adults with FASD, but it’s built on well-established research in the field. This program is very promising and we’re hopeful that it will revolutionize the way we support these individuals,” Tenkku said.
Currently in the U.S., there are no social service programs geared to the specific needs of youth and young adults with FASD. Instead, social agencies offer a hodgepodge of programs that address the broader needs of those with developmental disabilities.

An Investment in the Future: In a time of budget cuts and tightening financial belts, Tenkku says one of the most important aspects of the program is that it is financially feasible and easy for other agencies to implement.
“We want our program to be practical and easily replicated by other agencies that provide FASD services. We’re creating the tool, but they have to be able to use it. That’s how we’ll help the greatest number of people,” Tenkku said.
“The overall cost of the program is relatively low. The Partner for Success program is an investment in the future of these individuals. Doing nothing would certainly cost us more in the long run.”
About Fetal Alcohol Spectrum Disorder: Drinking during pregnancy can lead to serious physical abnormalities, neurological and behavioral problems, all characteristics of fetal alcohol spectrum disorders. FASD is the greatest cause of children born with developmental disabilities each year in America even though it is 100 percent preventable.
Fetal alcohol syndrome is the most severe form of FASD. Babies born with fetal alcohol syndrome, which is estimated to affect one to two babies born per 1,000, are often born preterm, have low birth weight and long-term growth problems.
About the Study: During the first year of the Partners for Success study, researchers at Saint Louis University will collaborate with several community partners, including the Family Support Network, to design the program.
At the same time, they will recruit 100 youth and young adults with FASD to participate in the study.
The program will be implemented during the second year. Half of the study participants will be enrolled in the new program, while the other half will continue to receive standard support services.
Participants enrolled in the program will receive biweekly home visits from a licensed clinical social worker. They also will be assigned a mentor who will meet with them weekly to socialize, model appropriate behavior in the community, and help the individuals integrate the techniques taught during home visits, in their daily lives.
During the final year of the study, researchers will follow up with participants to measure the success of the program.
“Of course ultimately we’d like to prevent FASDs from occurring. But the sad reality is that 1 percent of children and young adults in our society suffer with the life-long effects of drinking during pregnancy. It’s imperative that we find better ways to support these individuals,” Tenkku said.

Established in 1836, Saint Louis University School of Medicine has the distinction of awarding the first medical degree west of the Mississippi River. The school educates physicians and biomedical scientists, conducts medical research, and provides health care on a local, national and international level. Research at the school seeks new cures and treatments in five key areas: cancer, liver disease, heart/lung disease, aging and brain disease, and infectious disease.

Source: Saint Louis University Medical Center

Teen Smoking Linked to Drinking and Drug Use

New research by Weill Cornell Medical College researchers looks at the specific ways parents and peers influence teenagers to smoke, drink and use marijuana in combination. Among their findings: attitudes toward smoking influenced teenagers’ use of multiple drugs (smoking, drinking and marijuana), and that this manifested itself differently in boys and girls.
For girls, friends were shown to be central. Ambivalent or permissive attitudes within their social group toward smoking were associated with poly-drug use — defined as two or more of the following behaviors: smoking, drinking and marijuana use. This wasn’t the case with boys, whose poly-drug use was instead predicted by the extent to which they perceived smoking to be prevalent in their larger age group — not just among their friends.
”If a teenager feels smoking is socially acceptable and widely practiced, they are much more likely not only to smoke, but to also drink and possibly use marijuana,” says lead author Dr. Jennifer A. Epstein, assistant professor of public health in the Division of Prevention and Health Behavior at Weill Cornell Medical College. ”While the differences between how boys and girls are influenced by these social factors are subtle, they could help us develop new gender-specific educational tactics for preventing these behaviors.”
The study also revealed several factors that were the same for boys and girls. When their friends drank alcohol or smoked or when their parents had permissive or ambivalent attitudes toward drinking, both teenage boys and girls were more likely to report poly-drug use. Other major variables included teenagers’ inability to refuse drugs and achieve goals through their own efforts.
”A parent’s opinion matters. Moms and dads are critical role models and should let their attitudes against drug use be known. It’s also important to keep an eye on their child’s social circle, since, especially for girls, it’s their friends who are so central to influencing their behavior,” says Dr. Epstein. ”At the same time, parents can do things that reduce their child’s risk for using drugs, such as teaching them to set goals and assert themselves.”
Researchers analyzed confidential surveys taken by 2,400 sixth- and seventh-graders in inner-city schools in New York City. Questions dealt with substance use and several psychological factors that previous research suggests may be related to drug use. The majority of the schools serve youths from families with incomes averaged well below the federal poverty level.
The current study is one of the first to look at the relationships between smoking, drinking and marijuana use. The vast majority of research in this area has focused on a single substance in isolation, especially among white middle-class suburban populations. The importance of Dr. Epstein’s approach is backed up by evidence suggesting that teenage poly-drug use is a significant risk factor for adult poly-drug use.
One implication of these findings, according to Dr. Epstein, is that ”comprehensive prevention programs focusing on multiple gateway drugs (alcohol, cigarettes and marijuana) may prove to be more valuable than programs focusing on a single drug.”
Study co-authors included Dr. Gilbert J. Botvin, chief of the Public Health Department’s Division of Prevention and Health Behavior and professor of psychology in public health and psychology in psychiatry at Weill Cornell Medical College; and Margaret Doyle, formerly of Weill Cornell.
The study appears online in the July 1 issue of the Journal of Child and Adolescent Substance Abuse. The research was supported by a grant to Dr. Epstein from the National Institute on Drug Abuse (NIDA) to analyze data previously collected under a grant to Dr. Botvin from the National Cancer Institute (NCI). Some students in the NCI study received a prevention program called Life Skills Training (LST), while others did not. Dr. Botvin receives income from sales of the LST program. The data used by Dr. Epstein for the current NIDA study were from students who did not receive the LST program.
Weill Cornell Medical College
Weill Cornell Medical College, Cornell University’s medical school located in New York City, is committed to excellence in research, teaching, patient care and the advancement of the art and science of medicine, locally, nationally and globally. Weill Cornell, which is a principal academic affiliate of NewYork-Presbyterian Hospital, offers an innovative curriculum that integrates the teaching of basic and clinical sciences, problem-based learning, office-based preceptorships, and primary care and doctoring courses. Physicians and scientists of Weill Cornell Medical College are engaged in cutting-edge research in areas such as stem cells, genetics and gene therapy, geriatrics, neuroscience, structural biology, cardiovascular medicine, transplantation medicine, infectious disease, obesity, cancer, psychiatry and public health — and continue to delve ever deeper into the molecular basis of disease and social determinants of health in an effort to unlock the mysteries of the human body in health and sickness. In its commitment to global health and education, the Medical College has a strong presence in places such as Qatar, Tanzania, Haiti, Brazil, Austria and Turkey. Through the historic Weill Cornell Medical College in Qatar, the Medical College is the first in the U.S. to offer its M.D. degree overseas. Weill Cornell is the birthplace of many medical advances — including the development of the Pap test for cervical cancer, the synthesis of penicillin, the first successful embryo-biopsy pregnancy and birth in the U.S., the first clinical trial of gene therapy for Parkinson’s disease, the first indication of bone marrow’s critical role in tumor growth, and most recently, the world’s first successful use of deep brain stimulation to treat a minimally conscious brain-injured patient.

Source: NewYork-Presbyterian Hospital/Weill Cornell Medical Center/Weill Cornell Medical College

Intensivt drickande bland skolelever kan påverkas av föräldrar

Den totala alkoholkonsumtionen minskade under 2008. Samtidigt dricker var fjärde niondeklassare sig berusad en gång i månaden eller oftare. Sju av tio föräldrar känner dessutom till att barnen dricker, så drickandet är inget som sker i smyg. Nu visas IQ-filmen ”Säg emot” i TV för att påminna föräldrar och andra vuxna om det kloka med att föregå med gott exempel.

Nyligen presenterades siffror som visar att den totala alkoholkonsumtionen förra året var 9,5 liter ren alkohol per invånare 15 år och äldre, vilket är en minskning med 3 procent jämfört med 2007. Men bland skolelever har konsumtionen ökat.

– Allt fler niondeklassare dricker stora mängder alkohol. Två av tre föräldrar känner till att deras barn i grundskolan dricker alkohol, det tycker jag är anmärkningsvärt. Vi vet att föräldrars attityd till alkohol har stor betydelse, säger Ann-Therése Enarsson, IQ:s VD.

Barn imiterar vuxna
Dagens föräldrar dricker oftare än den tidigare generationen. På samma sätt som barn tar efter föräldrarnas kroppsspråk och hur de pratar, kan de ta efter alkoholbruket.

Somliga tror att man ska bjuda barn på öl och vin hemma för att de ska lära sig att hantera alkohol bättre. Det är fel. Barn och ungdomar ska inte dricka alls eftersom deras hjärnor inte är fullt utvecklade och tar större skada. Ju längre man kan skjuta upp alkoholdebuten, desto bättre är det.

IQ visar filmen ”Säg emot” i TV för att påminna föräldrar om vikten av sätta tydliga gränser och föregå med gott exempel.

– Jag hoppas att filmen ska göra att många tänker efter när det gäller den egna alkoholkonsumtionen och i samband med umgänge med vänner och arbetskamrater, säger Ann-Therése Enarsson.

Trendbrott bland skolelever
Mer än var fjärde niondeklassare har druckit alkoholdryck den senaste månaden, det visar årets rapport från Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN). Det är främst starköl som är skoleleverna berusar sig på. Ett utmärkande drag för flickornas alkoholkonsumtion är dock spritens dominerande ställning.

Andelen niondeklassare som dricker relativt stora mängder vid ett och samma tillfälle en gång i månaden eller oftare har ökat något de senaste två åren och ligger nu på 25 procent

13 procent av pojkarna och 14 procent av flickorna hade varit berusade första gången vid 13 års ålder eller yngre.

Örebro – ett gott exempel
Örebro Preventionsprogram (ÖPP) är ett bevisat effektivt sätt att minska ungdomars alkoholbruk genom att rikta sig till deras föräldrar. Det handlar om att som föräldrar gemensamt kommer överens om förhållningssätt, regler och normer för sina barn. ÖPP är IQ-projekt nummer 1.

Film om festens baksida
IQ:s film ”Säg emot” kommer att visas i TV från och med den 2 mars. Filmen går från att vara en positiv skildring av glädje och fest till en negativ där alkoholen leder till bråk, olyckor och andra ledsamheter.

”Säg emot” fick 2007 ett Silverägg i Reklamförbundets Guldäggstävling och vann första pris som bästa reklamfilm på Roy-galan samma år. Regissör är norske Joachim Trier.

Centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning (SoRAD) har skattat alkoholkonsumtionen i Sverige: http://www.sorad.su.se/

IQ verkar för en smartare syn på alkohol – att skapa en förändring av attityder och beteenden som resulterar i minskade alkoholskador. IQ lyfter fram projekt, goda exempel, som kan inspirera fler att göra mer för att minska alkoholkonsumtionen. Läs mer på IQ.se.

Skador hos barn exponerade för alkohol under graviditet – nya rön

Den 20-21 januari arrangerade Riskbruksprojektet vid Statens folkhälsoinstitut en konferens om alkoholens risker för foster och barn. Konferensen behandlade hur alkohol påverkar barn under graviditeten och vad föräldrars alkoholvanor senare kan betyda under småbarnstiden. De senare årens forskning har gett nya insikter om att även måttliga mängder alkohol under känsliga stadier har större effekt på hjärnans utveckling än man tidigare trott.

Läs mer om detta i nummer 2.09 av BarnBladet