Nästan varannan kommun saknar strategi för att förverkliga barnets rättigheter

Nästan varannan svensk kommun, 45 procent, saknar en strategi för hur de ska implementera barnkonventionen i samband med att den blir svensk lag vid årsskiftet. Sju procent svarar att de inte vet. Det visar en ny kartläggning som Bris har gjort.

– Idag finns det omfattande brister kring barnets rättigheter. Barn vittnar dagligen till Bris att de inte blir lyssnade på, inte får stödet de behöver eller får tillräcklig information i kontakt med det offentliga. Därför är det viktigt att barnkonventionen blir lag. Men just nu är risken stor att samma utmaningar kvarstår framöver, säger Magnus Jägerskog, Bris generalsekreterare.

Svaren varierar mellan olika delar av Sverige. I Skåne har störst andel av kommunerna, hela 85 procent, en strategi för implementering. Men i fem av landets 21 län är andelen kommuner som har en strategi 20 procent eller lägre.

Många kommuner har satsat på att kompetensutveckla sin personal, men bara 1 av 10 uppger att de har tillfört resurser eller öronmärkt medel för att arbeta med barnrättsperspektivet.

– I många kommuner har man tyvärr inte tagit tillräckligt många steg i rätt riktning. Det är allvarligt. Det är i kommunerna som mycket av barnets rättigheter i praktiken tillgodoses och att då inte ha avsatt medel eller ha en strategi på plats betyder att barnets rättigheter inte tas på tillräckligt stort allvar. Nu är det hög tid för landets kommuner, regioner och myndigheter att mobilisera och planera för hur de ska förverkliga barnkonventionen, säger Magnus Jägerskog.

FN:s barnkonvention antogs den 20 november 1989 och firar därmed 30-årsjubileum i år. Sverige var ett av de första länderna som skrev under konventionen. I juni 2018 beslutade riksdagen att barnkonventionen skulle bli svensk lag och gälla från den 1 januari 2020. Syftet med lagen är att barnrättsperspektivet ska få större genomslag i praktiken.

– Att barnkonventionen blir svensk lag förpliktigar. Det är positivt att det satsas på utbildning, men nu krävs aktiva beslut för att ge arbetet prioritet och en samsyn inom varje kommun kring det konkreta arbetet framåt. Det handlar om Sveriges två miljoner barn, säger Emma Bennwik, barnrättsspecialist på Bris.

Om undersökningen:
Bris kartläggning genomfördes under perioden 18 oktober till 1 november. Kartläggningen gjordes i form av en enkät som skickades till registratorer i landets samtliga 290 kommuner. 189 kommuner besvarade enkäten. Se faktablad för mer information.

Källa: Bris

Lagen firar 40 år – men våld mot barn fortsätter

För 40 år sedan blev Sverige första landet i världen att förbjuda våld mot barn i uppfostringssyfte. Det var den allra första frågan Bris drev och skapade opinion kring. Men trots antiagalagens stora genomslag utsätts barn fortfarande för våld från vuxna.

I mars 1971 blev en treårig flicka misshandlad till döds av sin styvpappa i en förort utanför Stockholm. Det blev ett uppmärksammat fall eftersom många hade känt till hur barnet hade det, men ingen hade ingripit. Som en direkt följd av den händelsen startades Bris – Barnens rätt i samhället, 1971 av barnboksförfattaren Gunnel Linde och journalisten Berit Hedeby. Det första målet för Bris arbete var att Sverige skulle få ett förbud mot barnaga, vilket blev verklighet 1979 då våld mot barn kriminaliserades genom det vi idag kallar för antiagalagen.

När förbudet kom uppfattades det av många som ganska verklighetsfrånvänt. Lagen mötte stort motstånd både bland folk och från omvärlden. Många menade att staten inte kunde styra vad som sker i hemmet och att våld mot barn är en privat angelägenhet. Men den svenska lagen fick snabbt en stark normerande effekt för människors attityd och inställning till kroppslig bestraffning av barn. Idag tycker mycket få, både vuxna och barn, att våld som bestraffning kan motiveras. Det visar vilket oerhört kraftfullt verktyg lagen kan vara för hur vi agerar och beter oss gentemot varandra.

Sverige var först i världen med en sådan lag och det dröjde nästan ett decennium innan nästa land införde en liknande lag. Det är värt att uppmärksamma framgångarna av att Sverige fick ett förbud mot barnaga för 40 år sen, men det går inte fira fullt ut. För samtidigt vet vi att allt för många barn fortfarande utsätts för våld från vuxna. Våld, övergrepp och kränkningar är några av de vanligaste ämnena som barn söker stöd för hos Bris kuratorer, och en fråga Bris fortfarande ofta får – såväl från barn som från vuxna – är ”räknas det här som våld?”. Det visar med all tydlighet att vi behöver fortsätta belysa barns utsatthet för våld i dag i Sverige och fortsätta prata om de livslånga konsekvenserna av att utsättas för våld.

Om 6 månader blir FN:s konvention om barnets mänskliga rättigheter svensk lag. I barnkonventionen finns en bredare definition av våld mot barn än vad som idag är straffbart enligt svensk lag. Enligt barnkonventionen har barnet rätt att slippa alla former av våld, som psykiskt våld, att bevittna våld och att bli ignorerad, försummad och hotad. Bris förhoppning är att barnkonventionslagen tar oss ett steg framåt i förståelsen av vad våld kan vara och vad barnet har rätt att slippa utstå och bevittna.

Jag hoppas att barnkonventionen som svensk lag kommer ha samma normerande effekt som antiagalagen haft, vad gäller hur vi ser på barnet som en rättighetsbärare. Det är vår, vuxenvärldens, ansvar och skyldighet att se till att barnets rättigheter inte bara är något som står i ett papper och se till att varje barn får en ärlig chans att slippa det våld som den har rätt att leva fritt från. Men det kräver en kraftsamling av oss vuxna. Inga barn har tid att vänta. Vi måste börja nu.

Magnus Jägerskog, generalsekreterare Bris

Rotavirus ska ingå i nationella vaccinationsprogrammet

Rotavirusinfektion är en mycket smittsam mag- och tarminfektion som drabbar i princip alla barn i Sverige. Från den 1 september 2019 kommer rotavirus att ingå i det nationella vaccinationsprogrammet för barn.

– Det är en stor sjukdomsbörda för barnen att drabbas av rotavirus. Det har också stor påverkan på familjerna och sjukvården. När viruset nu ingår i det nationella vaccinationsprogrammet kommer det att spara både lidande och stora samhällsresurser, säger socialminister Lena Hallengren.

Rotavirusinfektion drabbar i princip alla barn i Sverige en eller flera gånger före fem års ålder. Det finns idag vaccin som ger ett gott skydd mot rotavirusinfektion och som används i många länder världen över.

Folkhälsomyndigheten ansvar för de nationella vaccinationsprogrammen i Sverige. Myndigheten har utrett om vaccination mot rotavirusinfektion bör införas i det nationella allmänna vaccinationsprogrammet för barn och kommit fram till att smittskyddslagens samtliga krav uppfylls.

Regeringen har utifrån Folkhälsomyndighetens underlag beslutat att rotavirus ska ingå i det nationella allmänna vaccinationsprogrammet för barn från och med den 1 september 2019.

Det nationella vaccinationsprogrammet

Från 1970-talet och fram till början av 2000-talet förändrades de nationella vaccinationsprogrammen ytterst marginellt. Skälet till det är att få nya vacciner introducerades under 1980- och 1990-talen. Sedan mitten på 2000-talet har Socialstyrelsen vid två tillfällen fattat beslut om att utvidga det nationella vaccinationsprogrammet för barn. De senast tillkomna vaccinationerna avser vaccination mot pneumokocker respektive vaccination mot HPV för flickor. Läs mer om det svenska barnvaccinationsprogrammet på Folhälsomyndighetens hemsida.

Nya innovationer ska lösa samhällsutmaningar

Minskad köttkonsumtion, ett vaccinationskort mot fejkade filmer och en modell som ska förhindra att unga hoppar av skolan. Det är några av idéerna som deltagarna i årets omgång av Social Impact Lab kommer att jobba med.

Fem forskare och en extern deltagare från regionen utgör det nya gänget vid Social Impact Lab på Örebro universitet. Under hela 2019 kommer de att jobba en dag i veckan med att utveckla sina idéer till sociala innovationer.

– Det handlar om idéer som ska leda till innovativa lösningar på sociala utmaningar. Tanken är att idéerna ska erbjudas till och utvecklas tillsammans med samhällets olika aktörer, säger Åsa Allard, verksamhetsledare på Social Impact Lab.

Miriam von Schantz är lektor i medie- och kommunikationsvetenskap. Hon kommer att jobba med att utveckla ett slags audiovisuellt vaccinationskort, som ska hjälpa oss att tänka kritiskt kring rörliga bilder. Något som är högaktuellt genom debatten om deepfakes, alltså manipulerade filmer där avancerad teknik använts för att få oss att tro att exempelvis en politiker har sagt saker som hen aldrig har gjort.

– Bristande kompetens att förhålla sig kritiskt till rörliga bilder och hur dessa relaterar till verkligheten har långtgående konsekvenser för både demokratin och individens välbefinnande.

Enligt Miriam von Schantz har problematiken med åskådarens relation till rörliga bilder och dess sanningsanspråk funnits lika länge som vi har haft rörliga bilder.  Men frågan blir allt mer komplex i ett samhälle som präglas mer och mer av digital kommunikation.

– Det kommer nya digitala verktyg hela tiden som försvårar för oss som medborgare att veta vad som är sant eller inte, säger hon.

Bättre vård för patienter inom slutenvården

Veikko Pelto-Piri är socionom och forskar vid Universitetssjukhuset i Örebro. Han är också affilierad forskare vid Institutionen för medicinska vetenskaper på Örebro universitet. Hans mål är att ta fram ett program som ska förbättra både arbetsmiljön och vården för patienter som finns inom den psykiatriska heldygnsvården.

– Med jämna mellanrum uppmärksammas brister inom det här området, men de statliga satsningar som görs handlar oftast om öppenvården och sällan om de patienter som finns inom den slutna psykiatrin.

Veikko Pelto-Piri har inspirerats av en brittisk modell, som han hoppas kunna anpassa efter svenska förhållanden.

– Målet är både att stärka personalen och att minska sjukskrivningstiden för patienter, säger han.

Josefine Karlsson vid Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap forskar om kognitiva läsförståelseprocesser hos barn. Hon ska under året samarbeta med AI-forskare och lärare för att vidareutveckla sin innovation: en digital läskompis som ska hjälpa barn med lässtrategier och få barnen att själva fundera kring sin läsförståelse.

– Jag har burit med mig den här idén och testat den i olika sammanhang under ett par år. Nu får jag äntligen en chans att sjösätta idén och jobba fram något konkret.

Vill minska köttkonsumtionen

Joakim Norberg är psykolog och lektor vid Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete. Han kommer att titta på hur till exempel skolbespisningar och matvarubutiker skulle kunna utformas så att konsumenterna lättare kan välja vegetariska produkter i stället för kött.

– Vår omfattande köttkonsumtion är en starkt bidragande orsak till flera av vår tids mest akuta samhällsproblem, som klimatförändringar och välfärdssjukdomar. Genom att hjälpa fler människor att välja vegetarisk mat hoppas jag att vi kommer att kunna se förbättringar i både folkhälsa och miljö.

Laila Berglund jobbar som utvecklingsledare inom området för utbildning och arbetsmarknad på Region Örebro län. De senaste tre åren har hon varit projektledare för #jagmed – unga till utbildning och arbete, ett projekt som handlar om att förebygga att ungdomar mellan 15-24 år hoppar av skolan och att motivera ungdomar som redan har hoppat av att komma tillbaka till studierna.

Under sitt år i Social Impact Lab hoppas hon kunna utveckla en modell som förebygger skolavhopp. Modellen bygger på metoder, arbetssätt och resultat från de projekt som pågår inom #jagmed.

– Närmast mig finns alltid barnen och ungdomarna. Mitt arbete ska bidra till att göra en positiv skillnad för individen och jag kommer att jobba med organisationer som vill testa, utveckla och implementera nya metoder och arbetssätt som funkar för att få fler ungdomar att klara av skolan, säger hon.

Stöd för våldsutsatta barn

Ett av målen för Social Impact Lab är att forskning och kunskap som finns vid Örebro universitet ska nå ut i samhället och göra nytta. Något som Åsa Källström, professor i socialt arbete, ser fram emot. Hennes idé handlar om att utveckla ett nytt arbetssätt för individuellt stöd till barn som utsatts för våld i hemmet, baserat på ny svensk forskning och erfarenheter från både Sverige och andra länder.

– Jag har forskat om våldsutsatta barn och insatser för dem i mer än 20 år, så jag känner ett samhällsansvar för att använda resultaten av min och mina kollegors forskning till något som kan förbättra livskvaliteten för dessa barn, säger Åsa Källström, professor i socialt arbete.

 

Här kan du mer läsa om Social Impact Lab och de nya deltagarna

Källa: Örebro universitet

Ny rapport från Barnhälsovårdsenheten Stockholms län

En ny rapport från Barnhälsovården i Stockholms län visar att hälsan hos barn 0-5 år går att koppla till familjens köpkraft. I socioekonomiskt svaga områden utsätts mer än var tredje barn för cigarettrök redan från födseln. Bland 3-åringarna har en av fem karies och barn med fetma är upp till sju gånger vanligare, enligt data från länets barnavårdscentraler.

– Det är oroande att barnens hälsa skiljer sig åt så mycket mellan olika områden, säger Sahar Nejat, barnhälsovårdsöverläkare i Stockholm län vid Södersjukhuset. Barnhälsovården utgör en viktig plattform i det förebyggande arbetet med att utjämna hälsoskillnader i tidig ålder.

Barnhälsovårdens årliga rapporter visar sedan tidigare att förutsättningarna för förskolebarnens hälsa varierar inom Stockholms län. I rapporten Barns ojämlika förutsättningar för en god hälsa i Stockholms län – Barnavårdscentralens möjligheter till att minska skillnader speglas för första gången barns ojämlika hälsa på BVC-nivå, till skillnad från årsrapporten som presenterar data på kommun och stadsdelsnämndsnivå.

Sammanställningen är unik eftersom den speglar barns förutsättningar till hälsa relaterad till barnfamiljers köpkraft. Hälsodata från 2015-2016 har samlats in av länets cirka 500 BVC-sjuksköterskor vid 123 barnavårdscentraler och av tandvårdsenheten i Stockholms läns landsting.

Rapporten visar att:

• Andelen barn som ammas efter 4 månader, förekomsten av fetma och karies samt andelen barn som utsätts för tobaksrök är nära förknippade med barnfamiljer med låg köpkraft, det vill säga uppvisar en socioekonomisk gradient.

• Andelen spädbarn (0-4 veckor) som utsätts för tobaksrök i hemmet varierar kraftigt, 0 %- 37 %.

• Andelen treåringar med karies uppnår till nästan en femtedel av alla barn i ett BVC-område.

• Andelen fyraåringar som har fetma är sju (7) gånger vanligare i vissa BVC-områden.

Variationen i vaccination mot kikhosta (85%-100%) är dock mer jämnt fördelad över hela länet och har ingen tydlig koppling till köpkraft.

– Vi ser det som ett kvitto på att Barnhälsovårdens har de förutsättningar som krävs för att nå ut till alla barn i länet. Med riktade insatser som till exempel utökat föräldrastöd från barnets tidiga ålder kan vi utjämna skillnaderna ytterligare, säger Sahar Nejat.

Ladda ned rapporten: http://bit.ly/2hbRVI2

Källa: Södersjukhuset

Oacceptabelt att BUP inte klarar den förstärkta vårdgarantin

Aktuella siffror visar att endast ett landsting i Sverige nu lever upp till den förstärkta vårdgarantin om en första bedömning hos BUP inom 30 dagar. Helt oacceptabelt, menar Bris generalsekreterare Magnus Jägerskog.

– När 4 av 10 samtal till Bris handlar om psykisk ohälsa och när allt fler beslutsfattare pratar om vikten av att stärka barns psykiska hälsa är det förstås oacceptabelt att tillgängligheten så allvarligt har försämrats de senaste åren, säger Magnus Jägerskog.

Fram till 2014 fick landsting som klarade den förstärkta vårdgarantin ta del av ett prestationsbaserat statsbidrag. Garantin innebar att barn skulle få en första bedömning på BUP inom 30 dagar. Ersättningen togs bort med argumentet att man då prioriterade första besök och inte uppföljande vård.

– För det enskilda barnet som funderar på att ta sitt liv är det ett uselt argument. Att inte ens klara att erbjuda ett första besök är oerhört allvarligt då man riskerar att inte fånga upp de som mår väldigt dåligt eftersom de inte ens blir synliggjorda i vården. Det är ett strukturellt feltänk. Självklart måste BUP stärkas så att man både kan prioritera en första bedömning och sedan kunna påbörja behandling för de som behöver, säger Magnus Jägerskog.

Att resultaten så snabbt försämrats efter att ersättningen försvunnit gör att Bris nu menar att den förstärkta vårdgarantin behöver återinföras:

– FN:s barnrättskommitté har upprepade gånger kritiserat Sverige för bristande tillgång och stor ojämlikhet i vården till barn. Här behöver regeringen gå före och ställa tydliga krav på landstingen så att varje barn får den vård hen har rätt till för att må bra, säger Magnus Jägerskog.

Källa: BRIS

Ojämn kompetens hos barnutredare

Kompetensen hos handläggare som utreder barn skiljer kraftigt i kommunerna, visar en ny uppföljning. Placerade barn missgynnas också i skolan då bara 55 procent uppnår gymnasiebehörighet, jämfört med 88 procent bland övriga barn.
– Det är allvarligt. God utbildning är avgörande för att må bra och klara sig väl i livet, säger utredaren Ann Johansson.

Socialstyrelsen har i sina öppna jämförelser undersökt den sociala barn- och ungdomsvården runt om i landet. Resultatet visar att många kommuner har arbetat för att förbättra kvaliteten, men att stora skillnader kvarstår.

Kraftiga variationer finns till exempel i personalens kompetens.  Omkring 70 procent av handläggarna som utreder barn har socionomutbildning och minst tre års erfarenhet av barnutredningar. Samtidigt är det 30 procent som inte har det. Flest barn berörs av skillnaderna i storstäder och större kommuner, där mellan 17 och 100 procent av handläggarna uppfyller kriteriet.
– Skillnaderna är olyckliga. Om handläggaren saknar tillräcklig utbildning och erfarenhet riskerar barnet och föräldrarna att inte få en rättvis och säker utredning, vilket kan få stora konsekvenser, säger barnsamordnaren Katarina Munier.

Arbetsledning skiljer stort
Vad kompetensskillnaderna beror på är oklart. Socialstyrelsen anser att handläggarna behöver få bättre förutsättningar genom god introduktion, kompetensutveckling, handledning och arbetsledning. Uppföljningen visar dock att skillnaderna är stora när det gäller till exempel tiden för arbetsledning som varierar mellan 6 minuter och 20 timmar per vecka. Många kommuner behöver också bli bättre på att följa upp insatsernas effekt.
– De skiftande resultaten tyder på att kommunerna arbetar olika och har mycket att lära av varandra, säger Katarina Munier.

Sämre skolresultat
Under 2013 var knappt 33 000 barn och ungdomar placerade i familjehem, hem för vård eller boende (HVB) eller hem med särskild tillsyn någon gång under året. Trots att socialtjänsten ska främja placerade barns hälsa och skolgång har dessa barn generellt sett både sämre hälsa och skolresultat. Uppföljningen visar att bara 55 procent av de barn som var placerade under hela årskurs nio uppnådde gymnasiebehörighet. 28 procent hade grundläggande behörighet till högskolan efter gymnasiet.
– Placerade barn måste få bättre förutsättningar eftersom skolan har en oerhört stor betydelse för barnens tillvaro och framtid. Att klara gymnasiet minskar risken för tidig död, framtida ohälsa, försörjningsproblem och andra sociala problem, säger utredaren Ann Johansson.

Läs mer >> Resultat i landets kommuner

Fakta
– Samverkan mellan socialtjänst, skola och förskola är en viktig framgångsfaktor för insatserna. 72 procent av kommunerna har sådana överenskommelser.
– 20 procent av kommunerna har använt resultaten från systematiska uppföljningar av sina egna insatser i familjehem och institutioner för att utveckla verksamheten.
– Av de ungdomar som var placerade under hela årskurs nio uppnådde utlandsfödda lägst resultat. Bara 39 procent fick gymnasiebehörighet.

Öppna jämförelser tas fram av Socialstyrelsen i samverkan med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Arbetet sker i samråd med Vårdföretagarna och Famna.

Källa: Socialstyrelsen

LiU föreslås få nationellt centrum om våld mot barn

Linköpings universitet blir värd för ett nationellt kunskapscentrum kring våld och andra övergrepp mot barn. Det föreslår Socialstyrelsen efter en internationell bedömning.

Bakom LiU:s ansökan står Carl Göran Svedin, professor i barn och ungdomspsykiatri. Han är glad idag:

– Socialstyrelsens bedömning och rekommendation till regeringen är en bekräftelse på det mångåriga arbete som vi lagt ner för att utveckla såväl kunskap om som insatser till barn som far illa. Inte minst gäller det universitetets satsning på en barn- och ungdomspsykiatrisk professur specialinriktad mot barn som far illa och Region Östergötlands framsynta satsning på olika verksamheter till stöd för utsatta, inte minst BUP-Elefanten och Linköpings Barnahus.

Om regeringen beslutar i enlighet med förslaget innebär det en finansiering med fem miljoner kronor om året. Centrumet får en egen chef för att hålla ihop verksamheten, som ska utvärderas efter tre år.

Alliansregeringen uppdrog hösten 2014 åt Socialstyrelsen att göra en utlysning bland Sveriges statliga lärosäten för att inrätta ett nationellt centrum på området. Till slut lämnade tre universitet in en fullständig ansökan. När bedömningsprocessen var klar rankades Linköpings universitet högst, före Uppsala och Stockholm.

Centrumet i Linköping som får namnet Barnafrid ska ta fram kunskap om våld och andra former av övergrepp mot barn i syfte att förbättra förebyggande åtgärder. Ett annat fokus är att utveckla metoder för tidig upptäckt av övergrepp och stöd till utsatta barn.

Bedömarna anser i sin rapport att ansökan från LiU är det som bäst fyller de uppsatta kriterierna. Man framhåller den tidigare forskningen inom barn- och ungdomspsykiatri, samarbetet med Barnahusen i Linköping och Norrköping samt BUP Elefanten. De existerande nätverken nationellt och internationellt är också imponerande, skriver de i sin rapport till Socialstyrelsen.

Östergötland var ett av de två första landstingen i Sverige som 1981 utvecklade processer för att hantera övergrepp mot barn. Sedan mitten av 1990-talet har Linköping varit ett nav för arbetet med barn och ungdomar som utsatts för fysiska och sexuella övergrepp.

Ojämlikt stöd till slagna barn

Stödet till våldsutsatta barn har blivit betydligt bättre sedan de första Barnahusen inrättades i Sverige. Men kvalitén varierar kraftigt, visar en granskning utförd av Linköpings universitet och Rädda Barnen.

Nu finns 28 Barnahus som har avtal med 164 av landets 290 kommuner. En slutsats i rapporten är att det krävs nationell samordning för att alla våldsutsatta barn i landet ska få sina rättigheter tillgodosedda.

– Politikerna behöver peka med hela handen och se till att det ser hyfsat likadant ut i hela landet. Idag finns i många av Barnahusen en slagsida mot det juridiska, medan sjukvården sviker. Barn som har blivit slagna eller utsatts för sexuella övergrepp måste skyndsamt erbjudas psykiatrisk hjälp, säger Carl Göran Svedin, professor i barn- och ungdomspsykiatri vid Linköpings universitet och tillsammans med psykologen Åsa Landberg vid Rädda Barnen författare till rapporten.

Resultaten visar att flera av de 23 Barnahus som deltagit i granskningen håller hög kvalitet. Dock är det bara tre – Linköping, Lund och Uppsala som fullt ut lever upp till kraven. Linköping toppar med 69 poäng av 75 möjliga.

Syftet med Barnahus, som utvecklats med Children advocacy centers i USA som förebild, är att barn som misstänks vara utsatta för brott ska garanteras rättstrygghet, gott bemötande och stöd, och vid behov snabb behandling. De ska slippa slussas runt mellan olika myndigheter. I stället ska de fyra väsentliga verksamheterna – brottsutredning, samverkan/skydd, fysisk hälsa och psykisk hälsa samlas under samma tak.

Tre Barnahus i landet har bara de två förstnämnda verksamheterna, och de övriga 16 kan beskrivas som ofullständiga. Utvecklingen går dock åt rätt håll men en del förändringar i struktur och lagstiftning är nödvändiga för att Sverige ska leva upp till kraven i FN:s barnkonvention, konstaterar författarna:

  • Sekretesslagstiftningen och möjligheten till dokumentation behöver ses över så att de myndigheter som finns i barnahusen ska kunna utbyta relevanta uppgifter.
  • Garantier måste skapas för att polis och åklagare följer den lagstiftning som finns och skyndsamt utreder brott mot barn.
  • Regeringen bör tillsätta en utredning för att klargöra hälso- och sjukvårdens ansvar för våldsutsatta barn.
  • Regeringen bör inrätta ett nationellt kunskapscentrum för våldsutsatta barn med tydlig anknytning till den praktiska verksamheten.

Rapporten Inuti ett Barnahus – en kvalitetsgranskning av 23 svenska barnahus offentliggjordes 25 juni. Arbetet har utförts med stöd av Brottsofferfonden.

Källa: Linköpings universitet

 

Akademiska öppnar intensivvårdsavdelning för barn

Den 3 september invigs en ny intensivvårdsavdelning för barn på Akademiska sjukhuset med två vårdplatser. Målgruppen är barn under 12 år och satsningen innebär att sjukhuset kan ta emot fler svårt sjuka barn från sjukvårdsregionen och övriga landet. Den innebär också en förstärkning inom områden där Akademiska har rikssjukvårdsuppdrag: svåra brännskador och kraniofacial kirurgi.

– Att svårt sjuka barn nu kan vårdas av ett team med bred kompetens, specialiserade på barns specifika behov, innebär en klar kvalitetshöjning. Det finns många fördelar med att barnen samlas på ett ställe. Tidigare vårdades intensivvårdskrävande barn på neonatalavdelningen eller intensivvårdsavdelningar för vuxna; central-, brännskade- och neurointensiven, säger Göran Angergård, verksamhetschef för anestesi- och intensivvård.

Den nya enheten bemannas med 15 specialistsjuksköterskor och 15 undersköterskor, ett team med bred kompetens från allmän intensivvård, neurologisk intensivvård, neonatalvård och brännskadeintensivvård. Att vårda barn inom intensivvården är mycket personalkrävande eftersom barnen kräver täta insatser och uppsyn dygnet runt. Enheten öppnar med två vårdplatser men på sikt är målet sex platser.

Nationellt råder brist på intensivvårdsplatser för barn. Att Akademiska nu startar sådan verksamhet innebär att sjukhuset kan vårda fler svårt sjuka barn och avlasta andra sjukhus med avancerad barnsjukvård. Tidigare har barn vid behov remitterats till andra sjukhus med barnintensivvård, då främst till Astrid Lindgrens barnsjukhus. Det gäller särskilt de yngsta barnen i åldern 0-6 månader. Akademiska räknar nu med fler remitterade barnpatienter från bland annat Norrland och västra Sverige.

Tid & Plats för invigningen:

Måndagen den 3 september 2012
Kl 10-11.00
Grönwallsalens pausrum, ingång 70, bv
Akademiska sjukhuset

Vid invigningen medverkar bland andra Lennart Persson (sjukhusdirektör), Ludvig Larsson (ordförande produktionsstyrelsen), Erika Marjamaa Nilsson (avdelningschef), Göran Angergård (verksamhetschef anestesi- och intensivvård) och Christophe Pedroletti, verksamhetschef pediatrik och Erika Marjamaa Nilsson, avdelningschef för barnintensiven. Även barn och föräldrar med erfarenhet av intensivvård deltar i ceremonin.

 

Källa: Akademiska sjukhuset