Framgångsrik studie i Bangladesh av svensk diarrévaccinkandidat

I The Lancet Infectious Disease rapporteras nu positiva resultat från en studie där spädbarn och små barn som fick Etvax, en svensk vaccinkandidat i drickform, visat oväntat starkt immunsvar mot etec-bakterier. Etec, enterotoxinbildande E. coli, är en mycket vanlig orsak till diarré hos barn.

Studien omfattade 430 barn i Bangladesh, från sex månader till fem år gamla. Vid två tillfällen fick alla barnen dricka en bikarbonatlösning för att neutralisera magsyra. Lösningen gavs till spädbarn med sked, medan de äldre barnen drack den i en mugg. 280 av barnen fick lösning som innehöll vaccinkandidaten och de återstående 150 fick placebo, alltså enbart bikarbonatlösning.

I denna fas-I/II-studie visade det sig att Etvax var säkert, med endast milda och i några få fall måttliga biverkningar, och att det stimulerade immunsvar som uppfyllde alla de fördefinierade kriterier som behövdes för att stödja ytterligare test av vaccinkandidaten bland spädbarn och barn i utvecklingsländer.

Spädbarnen utvecklade starka immunsvar i 50–80 procent av fallen. Hos de äldre barnen i åldern ett till fem år utvecklade 80–100 procent ännu högre nivåer av immunitet. När Etvax gavs i kombination med ett immunstimulerande medel, dmLT, förbättrades resultaten ytterligare, särskilt hos spädbarnen.

Starka immunsvar i tarmen

– Detta överträffade våra förväntningar. Vi hittade starka immunsvar i tarmen hos majoriteten av barnen, även de allra yngsta, som också är de mest utsatta för etec-diarré, säger Ann-Mari Svennerholm, professor i infektion och immunitet på Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, och ansvarig för studien.

Etec-bakterier är bland de vanligaste orsakerna till diarré, vilket leder till betydande sjukdomar och dödsfall bland barn i låg- och medelinkomstländer. Dessa bakterier är också den vanligaste orsaken till turistdiarré. Världshälsoorganisationen (WHO) har prioriterat utvecklingen av vacciner mot etec-diarré, men det finns för närvarande inget vaccin på marknaden.

Den här studien av den drickbara vaccinkandidaten Etvax, som utvecklats av Göteborgs universitet tillsammans med Scandinavian Biopharma, Stockholm, utfördes i Bangladesh i samarbete med ett internationellt institut för hälsovetenskap i Dhaka (icddr,b) och PATH, en ideell global hälsoorganisation baserad i USA.

Fler studier pågår

Att mäta immunsvar i tarmen är i sig svårt. Avföringsprover från barnen undersöktes i kombination med testning av immunceller som cirkulerar från blodet till tarmen. Metoderna, som består av ett batteri av tester, har vidareutvecklats och anpassats av forskarna i studien.

– Att titta på immunsvaret i blodet är inte tillräckligt för att mäta immunsvar mot drickbara vacciner, varken mot kolera eller etec. Det vi vill undersöka är vad som händer i tarmen, och det är där immuniteten behövs, säger Ann-Mari Svennerholm.

Studien bekräftar resultat från tidigare studier av Etvax hos vuxna i Sverige och Bangladesh, med avseende på vaccinets säkerhet och förmåga att aktivera immunsystemet. Ytterligare Etvax-studier pågår, både på barn som bor i länder som drabbats av etec och för resenärer till dessa länder.

Titel: Safety and immunogenicity of the oral, inactivated, enterotoxigenic Escherichia coli vaccine ETVAX in Bangladeshi children and infants: a double-blind, randomised, placebo-controlled phase 1/2 trial; https://gubox.box.com/s/t5wkhacrlvnwap2fukpma3tm9k52su94

Källa: Sahlgrenska akademin

 

Nytt Barngastrocentrum på Akademiska ska ge mer jämlik vård

Med ett nytt Barngastrocentrum ska vården av barn med medfödda, komplexa sjukdomar i mage-tarm stärkas på Akademiska barnsjukhuset. Ett multidisciplinärt och tematiskt arbetssätt i kombination med telemedicinska lösningar borgar för att alla barn ska kunna erbjudas lika god vård och uppföljning oavsett om man bor i Uppsala eller Norrland.

– Målsättningen är att vi ska kunna erbjuda barn och ungdomar en god och effektiv vård oavsett var man bor. Tillsammans med regionens barnkliniker har vi utvecklat telemedicinska lösningar som möjliggör effektiv distanssjukvård, exempelvis görs uppföljningar med hemsjukhusen regelmässigt i form av videomöten, säger Niklas Nyström, överläkare och ansvarig för barngastroenterologi.

På Barngastrocentrum behandlas barn och ungdomar med många olika, ofta medfödda och komplexa sjukdomar i mage-tarm. Många av diagnoserna är ovanliga. Prioriterade områden är barn med tarmsvikt på grund av kort tarm eller svår motilitetsrubbning (mindre rörlighet) samt medfödda missbildningar som esofagusatresi, diafragmabråck, analatresi och Hirschsprungs sjukdom då barnen i regel genomgått kirurgi inom de första levnadsmånaderna. I efterförloppet kan barnen få problem som trängsel i matstrupen, sura uppstötningar, kronisk hosta, återkommande luftvägsinfektioner och lunginflammationer, dålig tillväxt, förstoppning och i bland avföringsläckage beroende på typ av missbildning.

Eftersom sjukdomarna ofta är komplexa behöver barnen träffa flera olika specialister. I arbetslaget ingår barnkirurger, barnläkare specialiserade på mag-tarmsjukdomar och lungsjukdomar, specialistsjuksköterskor, undersköterskor, barndietister, kuratorer och apotekare med flera. Teamet arbetar tematiskt med patienten i centrum enligt principerna för värdebaserad vård.

– Vårt expertteam fyller en viktig funktion som konsulter eftersom många av diagnoserna är ovanliga. Samtidigt är det nödvändigt att vården har sin bas i den lokala barnsjukvården, understryker Helene Engstrand Lilja, överläkare och ansvarig för barngastrokirurgin.

Hon upplever att samarbetet med patienternas hemkliniker har blivit effektivare och tätare:

– Genom den ökade användningen av videomöten har även kommunikationen förbättrats. Vårdnadshavare och patienter, all inblandad vårdpersonal, både på Akademiska och hemsjukhuset, får samma information samtidigt och beslut fattas gemensamt med patienter och vårdnadshavare. Videomöten kan givetvis inte helt ersätta teambesök men kan vara ett komplement framförallt för patienter som bor långt från Uppsala.

Patienterna följs regelbundet enligt nationella uppföljningsprogram upp till 15 årsålder och i vissa fall längre. Den risk som fanns tidigare, att man inte fångade upp patienter som med tiden vant sig vid exempelvis förstoppning, kronisk hosta, återkommande luftvägsinfektioner, svårigheter att äta vilket resulterande i dålig ork i skolan och dålig tillväxt, har minskat radikalt i och med centrumbildningen och det nya sättet att organisera vården.

Kajsa Waldenvik, samordnande specialistsjuksköterska, berättar att även mottagningen har förändrats. Specialistsjuksköterskorna har fått nya roller. De ansvarar för olika diagnosområden och fungerar som koordinatorer/kontaktsjuksköterskor. Genom fortlöpande kontakter med barnens familjer och ett nätverk av ansvariga sjuksköterskor på hemsjukhusen organiseras och samordnas alla vårdinsatser.

 

FAKTA: Barngastrocentrum, Akademiska barnsjukhuset
Utreder, behandlar och följer barn och ungdomar upp till vuxen ålder med följande sjukdomar eller problem i mag-tarmkanalen:

  • Gastrointestinal motilitetsrubbning (problem med rörlighet i mage-tarm).
  • Kort tarmsyndrom (medfödd eller förvärvad för kort tarm för att kunna växa och överleva på endast mat. Behöver därför näringsdropp).
  • Tarmsvikt (otillräcklig näringsupptagande förmåga i tarmen. Behöver därför näringsdropp).
  • Svåra nutritionsproblem – Esofagusatresi. Medfödd missbildning som innebär att förbindelsen mellan matstrupen och magsäcken är avbruten. Barnen opereras de första levnadsdygnen.
  • Diafragmabråck (hål i mellangärdesmuskeln -diafragma – vilket innebär att tarmar, mjälte, magsäck och ibland lever ligger uppe i bröstkorgen och trycker på lungorna som utvecklas dåligt).
  • Hirschsprungs sjukdom (avsaknad av nervceller i en del av tarmen vilket försämrar rörligheten och leder till svår förstoppning).
  • Tarmterapi Anorektala missbildningar (ändtarmsöppningen saknas eller ligger framför ändtarmsmuskeln).

Akademiska sjukhuset är ett av landets ledande universitetssjukhus med många olika roller – länssjukhus, specialistsjukhus, utbildningssjukhus och forskningssjukhus. Den kliniska forskningen sker i nära samarbete med fakulteten för medicin och farmaci vid Uppsala universitet.

Snabb ökning av resistenta tarmbakterier bland förskolebarn i Uppsala

I en ny avhandling visar Johan Kaarme, barnläkare vid Akademiska sjukhuset och doktorand vid Uppsala universitet, på en mer än sexfaldig ökning av så kallade ESBL-bildande tarmbakterier bland friska förskolebarn i Uppsala mellan 2010 och 2016, från knappt 3 procent till omkring 20 procent av barnen. På flera av de ingående förskolorna förefaller även resistensen spridas mellan barnen.

Antibiotikaresistens är ett ökande problem i hela världen och betecknas av WHO som ett av de främsta hoten mot vår hälsa. Resistenta bakterier orsakar varje år miljontals dödsfall runtom i världen på grund av att infektioner inte går att behandla, de medför svårare sjukdomsförlopp och stigande sjukvårdskostnader. ESBL-bildande tarmbakterier utgör det snabbast ökande anmälningspliktiga resistensfyndet bland patienter i Sverige, även om de nordiska länderna länge har haft en jämförelsevis låg förekomst av antibiotikaresistens. Utbrott av resistenta bakterier har dock rapporterats på sjukhus och i samhället under 2000-talet.

ESBL är grupp enzymer som bildas av bakterier och bryter ner ett antal viktiga antibiotikatyper så att dessa blir verkningslösa. Dessa enzymer sprids ofta bland tarmbakterier, vanligen inom bakteriefamiljen Enterobactericeae, som kan orsaka urinvägsinfektioner, men även buk- och sårinfektioner, blodförgiftning och hjärnhinneinflammation. Att tarmbakterier är resistenta innebär emellertid ingen fara i sig för bäraren, men kan leda till problem om den resistenta bakterier ger upphov till en infektion.

I sin avhandling har Johan Haarme studerat hur vanligt det är att friska förskolebarn i Uppsala bär på två viktiga typer av antibiotikaresistens. Dels ESBL och dels vancomycinresistenta enterokocker (VRE). VRE innebär att ett slags vanligt förekommande tarmbakterier, enterokocker, har blivit resistenta mot vancomycin, ett antibiotikum som används vid flera allvarliga infektioner. I avhandlingen undersöks också hur vanligt det är att friska barn bär på potentiellt skadliga virus, bakterier och parasiter.

I avhandlingens resultat kunde inga vancomycinresistenta enterokocker påvisas bland barnen och symtomfritt bärarskap av vanliga magsjukeorganismer visade sig också vara förhållandevis ovanligt bland friska förskolebarn.

Däremot visade sig omkring 20 procent av barnen bära ESBL-bildande tarmbakterier. En mer än sexfaldig ökning mellan 2010 och 2016.

Förekomsten av resistens var inte var kopplad till några speciella delar av Uppsala, utan förskolor med hög mängd ESBL finns spridda över staden. Även om det finns förskolor utan påvisbara resistenta stammar, så har samtidigt en handfull förskolor över 45 procent resistenta prover bland barnen. Det är oklart hur spridningen sker inom förskolorna, men på flera förskolor delar barn samma resistenta bakterier.

Antibiotikaresistens är inte bara en företeelse inom hälso- och sjukvården, utan resistenta bakterier finns även i omgivningen, till exempel i miljön, bland djur och i vår mat. Detta beror sannolikt på en rad faktorer, där felaktigt användande av antibiotika bland människor och i djurhushållningen, bristande vattenrening och ökat resande är några. Under senare år har forskare påvisat resistenta bakterier i praktiskt taget alla delar av världen, även långt från bebodda platser, som i Arktis och Antarktis.

Orsaken till den kraftiga ökningen av ESBL-bildande tarmbakterier är okänd, eftersom studien är genomförd utan vetskap om barnens identitet eller möjliga riskfaktorer. En följd av resultaten är dock att sjukvården framöver kan få se fler infektioner orsakade av ESBL-bärande tarmbakterier. Vården kan behöva bli mer vaksam för infektioner med resistenta bakterier och odla oftare än idag vid bakteriella infektioner, för att kartlägga resistens och styra behandlingsvalen. Sedan tidigare är det känt att resor till andra länder medför en ökad risk att koloniseras av resistenta bakterier och en teori kan vara att ett ökat resande har bidragit till ökningen.

Föräldrar behöver således inte vara oroliga över resultaten, men fynden är av intresse för sjukvården.

Vid sidan av upprepade studier för att kartlägga förekomsten av resistens bland barn och vuxna i andra delar av samhället och landet behövs också mer forskning för att ta reda på hur länge barnen kan bära på de resistenta bakterierna och hur stor risken är att de blir sjuka av dem. För att bromsa resistensutvecklingen behövs beslutsamma, samordnade politiska åtgärder och forskningssamarbete mellan många olika vetenskapsområden och länder.

Källa: Uppsla universitet

Skyddande laktobaciller stannar bara i munnen hos vissa

Bland ammande barn som får laktobaciller via bröstmjölken, och bland vuxna som äter produkter med laktobaciller, stannar bakterien i munnen endast hos vissa individer. Hos dessa kan bakteriearten ha en gynnsam effekt på munhälsan.

Resultatet är framtaget av Nelly Romani Vestman i den avhandling som hon försvarar vid Umeå universitet den 13 december. I kroppen finns fler mikroorganismer än egna celler. De miljontals bakterier som finns på ut- och insidan av kroppen är som regel harmlösa och vissa är till och med till nytta för oss. Mag-tarmkanalen, som startar med munnen, är den kroppsdel som härbärgerar flest bakterier. Till exempel har man bara i munnen identifierat mer än 700 olika bakteriearter.

En av dessa bakteriearter är Lactobacillus, som har visat sig ha positiva probiotiska egenskaper, det vill säga att den bär med sig gynnsamma hälsoeffekter. Hos spädbarn anses bröstmjölk vara en källa till Lactobacillus i tarmen. Om bröstmjölken är en källa till laktobaciller i munnen och vilka effekter dessa kan ha i munnen har dock hittills varit oklart.

Nelly Romani Vestman, doktorand vid institutionen för odontologi, har i sitt avhandlingsarbete bland annat undersökt mikrofloran i munnen hos spädbarn som ammas och jämfört resultaten med motsvarande mikroflora från barn som får bröstmjölksersättning. Totalt studerades prover från 400 friska, tre till fyra månader gamla spädbarn.

Avhandlingen visar att ammade barn hade en mer hälsoassocierad mikroflora i munnen. Laktobaciller fanns hos vart tredje ammande barn, men inte hos de barn som fick bröstmjölksersättning. Totalt identifierades sex laktobacillarter hos de ammande barnen. Lactobacillus gasseri var den vanligast förekommande arten. Den visade sig kunna binda till saliv och epitelceller och förhindra bindning och tillväxt av bakterien Streptococcus mutans, som orsakar karies. Laktobacillarten hämmade även växt av andra munbakterier.

Nelly Romani Vestman har även undersökt om intag av bakteriearten Lactobacillus reuteri påverkar mikrofloran i munnen hos vuxna, om arten etablerar sig hos alla, och om etablering är nödvändig för probiotisk effekt. Det senare mättes som hämmad återväxt av mutans­streptokocker efter antimikrobiell behandling.

I två olika studier fick deltagarna i en testgrupp äta tabletter med Lactobacillus reuteri och deltagarna i en kontrollgrupp fick identiska tabletter utan bakterier upp till 12 veckor. Bakterieprov samlades vid start, under försökstiden och upp till sex månader efter testperiodens slut.

Studierna visar att Lactobacillus reuteri fanns i munnen hos två tredjedelar av testpersonerna under testperioden, men förekomsten minskade gradvis efter man slutade äta den probiotiska produkten. De som hade laktobaciller i munnen hade fördröjd återväxt av mutansstreptokocker, jämfört med de som inte hade laktobaciller i munnen. Dessutom förändrades sammansättningen i munmikrofloran som helhet hos de som hade Lactobacillus reuteri i munnen.

– Avhandlingen visar att en stor andel ammande barn och även vuxna som äter laktobacill­produkter kan ha ett skydd mot etablering av kariesutvecklande bakterier i munnen. Men förekomsten av laktobaciller och därmed skyddet mot karies finns inte hos alla. Vad den individuella variationen beror på och om skydd finns i den komplexa kliniska situationen måste vi undersöka närmare, säger Nelly Romani Vestman.

Källa: Umeå universitet

Spädbarnets tarmbakterier påverkar mognaden av B-celler

Spädbarn vars tarmar tidigt koloniseras med E. coli-bakterier har ett högre antal minnes B-celler i blodet än barn som inte har denna bakterie i tarmen. Det visar en studie på nyfödda barn som genomförts vid Sahlgrenska akademin.

Eftersom tarmbakterierna, som är tio gånger fler än kroppens alla celler, stimulerar immunsystemets mognad är de oerhört viktiga för vår hälsa. Den normala bakteriefloran i våra tarmar etableras redan under nyföddhetsperioden – men i takt med en alltmer hygienisk livsstil har vår tarmflora förändrats.

Idag koloniseras svenska barn allt senare med E. coli-bakterier. De har dessutom en mindre artrik bakterieflora och en mindre omsättning av bakteriestammar i tarmen jämfört med barn i utvecklingsländer. Samtidigt har sjukdomar som orsakas av brister i immunsystemet ökat kraftigt, vilket gjort allergi till en folksjukdom i västvärlden.

Forskare vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs univerisitet, har studerat mognaden av så kallade B-celler, en typ av vita blodkroppar som producerar antikroppar som kan skydda kroppen mot infektioner och som är centrala vid utvecklandet av allergier. Forskaren Anna-Carin Lundell och hennes kollegor kan efter studier på 65 friska, nyfödda barn i Västra Götaland visa att de barn vars tarm redan under de första veckorna koloniserades av E. coli-bakterier hade ett högre antal minnes B-celler vid både 4 och 18 månaders ålder.

–Resultaten är viktiga för att förstå sambandet mellan den komplexa bakteriella tarmfloran och vårt immunsystem, och visar också vad vi riskerar att förlora med en alltför hygienisk livsstil, säger Anna-Carin Lundell.

– De flesta bakterier som finns runt oss är ofarliga, och vi bör se på dem som en mycket viktig träning för att det lilla barnets immunsystem ska mogna på rätt sätt. Friska nyfödda barn bör därför inte skyddas för mycket mot naturlig exponering av tarmfloran.

Artikeln ”Infant B cell memory differentiation and early gut bacterial colonization” kommer att publiceras i The Journal of Immunology.

Tvillingstudier ska avslöja orsaker till tarmsjukdomar

Örebroforskaren och läkaren Jonas Halfvarson får 1,8 miljoner kronor av Vetenskapsrådet för att undersöka orsakerna till svåra tarmsjukdomar som ulcerös kolit och Crohns sjukdom.
Studien, som baseras på tvillingpar med inflammatorisk tarmsjukdom, ska bland annat visa vilka ärftliga faktorer som ligger bakom sjukdomarna.

– Inflammatoriska tarmsjukdomar är komplexa, men genom att studera just tvillingar har vi unika möjligheter att kartlägga samspelet mellan arv och miljö, berättar Jonas Halfvarson, medicinforskare vid Örebro universitet och överläkare vid Universitetssjukhuset Örebro.

Projektet ska undersöka dels de genetiska faktorer som gör vissa individer mer sårbara, dels vilka avvikelser som finns i tarmen hos dem som drabbats av någon av sjukdomarna. Enligt Jonas Halfvarson gör tvillingstudien det möjligt att skilja mellan de mekanismer som orsakar sjukdomen och de förändringar i tarmen som uppstår först efter insjuknandet.

Hopp om bättre läkemedel

Forskningsprojektet ska bland annat analysera olikheter i arvsmassan, bakteriefloran i tarmen, till exempel balansen mellan godartade och elakartade bakterier, och tarmslemhinnans immunreaktioner.

– Vi kommer att använda den senaste tekniken inom flera olika forskningsområden, som mikrobiologi, immunologi och genetik, i nära samverkan med nationella och internationella samarbetspartners.

Målet är att resultaten ska leda till nya och effektivare metoder för att diagnostisera och behandla sjukdomar som i dag ofta innebär ett livslångt lidande.

– Genom att klarlägga den genetiska bakgrunden till sjukdomarna och definiera vilka andra faktorer som har avgörande betydelse, kan det bli möjligt att utforma individualiserade behandlingar och bättre läkemedel, konstaterar Jonas Halfvarson.

Allt fler barn och ungdomar drabbas

Crohns sjukdom och ulcerös kolit är svåra kroniska tarminflammationer, som orsakar blodiga diarréer, buksmärta och vikminskning hos de drabbade. Konsekvenserna är ofta livslång medicinering, sjukhusvård, nedsatt arbetsförmåga, kirurgisk behandling och försämrad livskvalitet.

I dag uppskattas minst en procent av den svenska befolkningen lida av någon form av inflammatorisk tarmsjukdom, och under de senaste tio åren har Crohns sjukdom ökat särskilt kraftigt hos barn och ungdomar. Orsakerna till sjukdomarna är fortfarande okända, och det saknas botande behandlingar.

Källa: Örebro Universitet

Akupunktur minskar spädbarnskolik

Akupunktur minskar spädbarnskolik

Kolik drabbar tio procent av alla nyfödda spädbarn och är en stor påfrestning för både barnet och resten av familjen. I sin forskning visar Kajsa Landgren att akupunktur minskar barnens skrikande och att barnens föräldrar oftare upplevde barnens sömn som förbättrad och mag-tarmfunktionen som mer normaliserad. Den 16 december lägger Kajsa Landgren fram sin omdiskuterade avhandling.

För de flesta kolikbarn har skrikandet klingat av när barnet når tre månaders ålder men medan koliken pågår är det en stor belastning för hela familjen. Föräldrarna är utmattade, frustrerade och lider med sina skrikande barn. Även för personalen på barnavårdscentralerna är det stressande att möta familjerna med kolikbarn. De läkemedel som används är antingen verkningslösa eller behäftade med biverkningar och det är angeläget att finna en säker och effektiv behandling.

Under studien där man gav barnen akupunktur i punkten L14, uppvisades inga negativa effekter, utan istället förbättrades barnens kolikbesvär.

– Akupunktur används i flera länder mot spädbarnskolik, trots att det bara har funnits ett fåtal studier. Våra studier visar att redan efter en veckans behandling med akupunktur skriker barnen mindre och såväl barnens lidande som påfrestningar i familjelivet minskar. Dock behövs det fortsatt forskning för att undersöka effekten av olika akupunkturpunkters effekt vid kolik och vilka behandlingsintervall som är bäst, säger Kajsa Landgren.

Disputationen äger rum kl 13.00 i SSSH-salen, Health Sciences Centre, Baravägen 3, Lund.
Avhandlingens titel: “Infants with colic. Parents´ experiences in short and long perspectives and the effect of acupuncture treatment on crying, feeding, stooling and sleep”.

Läs mer: http://www.lu.se/o.o.i.s?id=12588&postid=2214251

Källa: Lunds Universitet

Strict Blood-Pressure Control and Progression of Renal Failure in Children

ABSTRACT

Background Although inhibition of the renin–angiotensin system delays the progression of renal failure in adults with chronic kidney disease, the blood-pressure target for optimal renal protection is controversial. We assessed the long-term renoprotective effect of intensified blood-pressure control among children who were receiving a fixed high dose of an angiotensin-converting–enzyme (ACE) inhibitor.

Methods After a 6-month run-in period, 385 children, 3 to 18 years of age, with chronic kidney disease (glomerular filtration rate of 15 to 80 ml per minute per 1.73 m2 of body-surface area) received ramipril at a dose of 6 mg per square meter of body-surface area per day. Patients were randomly assigned to intensified blood-pressure control (with a target 24-hour mean arterial pressure below the 50th percentile) or conventional blood-pressure control (mean arterial pressure in the 50th to 95th percentile), achieved by the addition of antihypertensive therapy that does not target the renin–angiotensin system; patients were followed for 5 years. The primary end point was the time to a decline of 50% in the glomerular filtration rate or progression to end-stage renal disease. Secondary end points included changes in blood pressure, glomerular filtration rate, and urinary protein excretion.

Results A total of 29.9% of the patients in the group that received intensified blood-pressure control reached the primary end point, as assessed by means of a Kaplan–Meier analysis, as compared with 41.7% in the group that received conventional blood-pressure control (hazard ratio, 0.65; confidence interval, 0.44 to 0.94; P=0.02). The two groups did not differ significantly with respect to the type or incidence of adverse events or the cumulative rates of withdrawal from the study (28.0% vs. 26.5%). Proteinuria gradually rebounded during ongoing ACE inhibition after an initial 50% decrease, despite persistently good blood-pressure control. Achievement of blood-pressure targets and a decrease in proteinuria were significant independent predictors of delayed progression of renal disease.

Conclusions Intensified blood-pressure control, with target 24-hour blood-pressure levels in the low range of normal, confers a substantial benefit with respect to renal function among children with chronic kidney disease. Reappearance of proteinuria after initial successful pharmacologic blood-pressure control is common among children who are receiving long-term ACE inhibition. (ClinicalTrials.gov number, NCT00221845 [ClinicalTrials.gov] .)

Source Information

The members of the writing committee (Elke Wühl, M.D., Antonella Trivelli, M.D., Stefano Picca, M.D., Mieczyslaw Litwin, M.D., Amira Peco-Antic, M.D., Aleksandra Zurowska, M.D., Sara Testa, M.D., Augustina Jankauskiene, M.D., Sevinc Emre, M.D., Alberto Caldas-Afonso, M.D., Ali Anarat, M.D., Patrick Niaudet, M.D., Sevgi Mir, M.D., Aysin Bakkaloglu, M.D., Barbara Enke, M.D., Giovanni Montini, M.D., Ann-Margret Wingen, M.D., Peter Sallay, M.D., Nikola Jeck, M.D., Ulla Berg, M.D., Salim Çaliskan, M.D., Simone Wygoda, M.D., Katharina Hohbach-Hohenfellner, M.D., Jiri Dusek, M.D., Tomasz Urasinski, M.D., Klaus Arbeiter, M.D., Thomas Neuhaus, M.D., Jutta Gellermann, M.D., Dorota Drozdz, M.D., Michel Fischbach, M.D., Kristina Möller, M.D., Marianne Wigger, M.D., Licia Peruzzi, M.D., Otto Mehls, M.D., and Franz Schaefer, M.D.) assume responsibility for the overall content and integrity of the article. The affiliations of the members of the writing committee are listed in the Appendix.