Komplexa samspel i genetiken bakom barns födelsevikt

Ett barns födelsevikt styrs av både mammans och barnets genetik, och samspelet däremellan kan vara påfallande raffinerat. Det framgår av den hittills största studien i sitt slag, med drygt 200 internationella forskare involverade.

Forskningen, publicerad i Nature Genetics, identifierar 190 kopplingar mellan genetik och födelsevikt, varav två tredjedelar är tidigare okända. En norsk och en svensk del av studien leddes av Bo Jacobsson, professor i obstetrik och gynekologi vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet.

Att låg födelsevikt kan kopplas till komplikationer under både graviditet och förlossning är ett känt faktum. Likaså att dessa barn i högre utsträckning får högt blodtryck som vuxna. Kopplingarna till genetik och miljö har dock varit oklara, men genom att tydligt skilja effekterna av barns respektive mödrars genetik på födelsevikten klarnar också bilden av hur födelsevikten förhåller sig till olika hälsorisker.

Forskarna studerade genetisk information från 230 069 mödrar, plus viktuppgifter om vardera ett barn som kvinnorna fött. Därtill studerades genetiken hos 321 223 personer vars uppgifter finns registrerade inom ett internationellt konsortium för tidig tillväxtgenetik, samt i en stor brittisk biobank.

Komplexa samspel

Den viktiga särskiljningen mellan mödrars och barns genetiska effekter på födelsevikten gjordes med hjälp av nya statistiska metoder, och en av forskarnas slutsatser var att barnets gener hade en stor och direkt påverkan på födelsevikten

Samspelet mellan mor och barn var dock komplext. Ungefär en fjärdedel av den identifierade genetik som styrde födelsevikten kom från faktorer i barnets miljö, exempelvis tillgången på glykos under graviditeten, som i sig var direkt påverkad av mammans genetik.

Vissa delar av den genetiska påverkan på födelsevikten kom både direkt från barnet och indirekt från mamman. Ibland samverkade dessa effekter och påverkade vikten åt samma håll, ibland tog de ut varandra.

Ett exempel är genetiken bakom höga glukosnivåer hos en mamma, som får fostret att svara med ökad insulinproduktion och därmed kraftigare tillväxt. Hos ett barn som ärvt samma genetiska kod begränsas förmågan att tillverka insulin, vilket dämpar barnets tillväxt.

Viktigt att förstå

Att förstå de faktorer som påverkar födelsevikten är angeläget eftersom barn som föds med mycket hög eller mycket låg födelsevikt har sämre överlevnad och högre risk för att drabbas av metabola sjukdomar senare i livet.

– Tidigare har man haft uppfattningen att låg födelsevikt programmerar individen att få högt blodtryck senare i livet. Nu visar vi att både låg födelsevikt och högt blodtryck senare i livet är effekter av samma genetiska kodning, vilket är ett av de mest intressanta resultaten i studien, säger Bo Jacobsson.

Titel: Maternal and fetal genetic effects on birth weight and their relevance to cardio-metabolic risk factors; https://www.nature.com/articles/s41588-019-0403-1

Källa: Sahlgrenska akademin

Ny byggnad för förlossningar och nyföddhetsvård ska byggas på Östra sjukhuset

Förlossningsvården vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset tar stora utvecklingskliv. Nu planeras en helt ny vårdbyggnad för vården kring graviditet, förlossning och nyfödda. Det nya höghuset ska stå klart kring 2026.

Sahlgrenska Universitetssjukhuset har i flera år planerat för en ny vårdbyggnad för förlossningsverksamheten och neonatalsjukvården, och i höstas sa regionstyrelsen ja till att finansiera byggprojektet.

– Att få bygga detta är absolut nödvändigt för att klara ett förväntat ökat antal förlossningar i framtiden. Vi vill även kunna erbjuda moderna och funktionella lokaler för våra födande kvinnor, deras närstående och deras nyfödda barn. Det känns fantastiskt roligt att regionstyrelsen sagt ja till projektet. Äntligen! säger Anneli Falk, projektledare.

En av de viktigaste grundstenarna i utformningen av höghuset varit att familjen alltid skall ges möjlighet att hålla ihop i alla situationer under hela vårdkedjan. Genom familjerum på alla avdelningar och föräldraalkover vid intensivvårdsrummen kan hela familjen delta i vård och omsorg av barnet. Det nya höghuset kommer att innehålla tre förlossningsavdelningar (i ett senare skede även en fjärde förlossningsavdelning), flera BB-avdelningar, avdelning för neonatal intensivvård samt familjevård. Höghuset inrymmer även plats för administration och forskning.

– Vi har i projektet arbetat med att vårdmiljön ska kännas välkomnande, allt från entréer till förlossningsrum och vårdrum. Det har också varit viktigt att satsa på flera mindre förlossningsenheter i huset för att skapa trygghet och orienterbarhet. Färger och materialval med naturen som tema kommer att bidra till en lugn och rofylld atmosfär att vistas i, säger Anneli Falk.

Fakta:

Kvinnokliniken på Östra sjukhuset byggdes 1968. Sedan dess har 200 000 bebisar sett dagens ljus där. Mycket har hänt med förlossningsvården under den tiden – inte minst har antalet förlossningar på Östra sjukhuset nästan trefaldigats, för att nu vara uppe runt 10 000 per år. Dessutom bedrivs högspecialiserad neonatalvård på Östra sjukhuset.

1968 överlevde nästan inga barn födda före graviditetsvecka 28. Nu klarar sig 95 procent av dem. Bra lokaler är därför en förutsättning för att fortsätta att ta den här utvecklingen in i framtiden.

Källa: Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Karolinska Universitetssjukhuset lanserar Neonatalappen för att stödja föräldrar med barn som behöver neonatalvård

Under 2017 vårdades 10 835 barn i svensk neonatalvård. Det innebar att 9,4 procent av alla barn som föddes behövde neonatalvård. 2387 av dessa var bosatta i Stockholms län. I Sverige föds ungefär sex procent av alla barn för tidigt dvs. före den 37:e veckan.

Ett barn som föds i 22–27 veckan behöver i genomsnitt vårdas i genomsnitt 80 dagar på neonatalavdelningen. Det ska jämföras med 4,1 dygn för ett barn som föds i 37:e veckan eller senare. När barnet föds tidigare än planerat eller om det föds i fullgången tid och är sjukt, blir ingenting som nyblivna föräldrar väntar sig.

– Att bli förälder till ett barn i behov av neonatalvård kan i många fall innebära en kris och leda till känslomässiga reaktioner hos föräldrarna. Vi vet att föräldrar och anhöriga ofta behöver stöd och information under sjukhusvistelsen men också efter det att de kommit hem. Därför lanserar vi nu Neonatalappen, säger Jessica Schiött Vårdenhetschef Patientområde sjuka nyfödda barn.

Genom att använda en digital plattform som stöd kan vi samla all information om vad det innebär att ha ett barn som är för tidigt fött på ett ställe och kommunicera via fler typer av medier. Appen innehåller text, bilder, filmer och poddavsnitt från Neopodden. Dessutom finns bildstödsmaterial för de som behöver enkel information på olika språk och för de som har svårt att uppfatta skriven text.

Med Neonatalappen når vi också ut till fler än bara de som befinner sig på avdelningen. Vänner och släktingar kan ta del av samma information som föräldrarna på sjukhuset. På så sätt kan vi underlätta för våra familjer så att de lättare kan få rätt stöd och förståelse från närstående. Neopodden som lanserades i april har redan laddats ned över 6500 gånger.

– Appen kommer aldrig att kunna ersätta samtal med föräldrar, men kan fungera som ett komplement och stöd när det passar dem, säger Jessica Schiött.

Källa: Karolinska sjukhuset

Ny akutmottagning för gravida och nyförlösta på Östra sjukhuset

Havandeskapsförgiftning, feber efter förlossningen och minskade fosterrörelser. Det är några av de akuta åkommor som kommer hänvisas till den nya akutmottagningen som idag öppnar på Östra sjukhuset.

– Vi blir ledande i landet på akutsjukvård för gravida, säger verksamhetschefen Nils Crona.

Tidigare har gravida och nyförlösta med akuta tillstånd vårdats på Antenatalenheten, Östra sjukhuset eller på någon av förlossningsavdelningarna. Men från och med måndag den 15 oktober får de en egen akutmottagning i en nybyggd paviljong intill förlossningen.

– Det är en viktig satsning som stärker vården kring förlossningen. Tillsammans med vårt triagesystem innebär det att vi blir ledande i landet på akutsjukvård för gravida. Tidigare tog vi emot akuta och planerade besök på samma mottagningar. Nu får vi en renodlad akutverksamhet, som dessutom ligger i direkt anslutning till förlossningen, säger Nils Crona, verksamhetschef för obstetrik på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Sedan maj 2017 finns all förlossningsvård i Göteborgsområdet samlad på Östra sjukhuset. I och med den nya paviljongen erbjuds åtta kompletterande BB-rum och två förlossningsrum. Det innebär att det nu finns lika många förlossningsvårdsplatser som innan delar av verksamheten flyttade från Mölndal.

En skillnad är att fler BB-rum än tidigare är familjerum.

– Det har varit en brist hos oss. Vi har inte fler rum nu än tidigare, men de är bättre. Vi vill kunna erbjuda patienterna, särskilt våra förstföderskor, rum där de får vara tillsammans med enbart sin familj. Samtidigt arbetar vi fortfarande för att friska omföderskor ska välja att gå hem på Trygg hemgång, det vill säga att åka hem 6-8 timmar efter förlossningen med stöd av barnmorska, säger Nils Crona.

Fakta: Akutmottagning för gravida och nyförlösta
Akutmottagningen ligger från den 15 oktober på Journalvägen 2 i Göteborg. Den har öppet dygnet runt, men nattetid tas patienterna emot på förlossningsavdelning 314. Gravida och nyförlösta (upp till 12 veckor efter förlossningen) ska söka på akutmottagningen vid akuta tillstånd som till exempel hög feber, synbortfall, kraftigt våld mot magen, kraftiga blödningar och misstänkt vattenavgång.

Källa: Sahlgrenska sjukhuset

Risk för blindhet hos för tidigt födda vid låg nivå av blodplättar

Prematura barn med låga nivåer av blodplättar (trombocyter) i blodet löper kraftigt förhöjd risk att drabbas av en svår variant av den synhotande ögonsjukdomen ROP, visar en svenskamerikans studie publicerad i tidskriften JCI Insight. Vid försök på möss kunde injektioner av blodplättar dämpa den sjukliga utvecklingen av näthinnekärl.

– Jag tror att det här öppnar för helt nya terapeutiska möjligheter, och också för nya forskningsområden avseende både patologisk och normal kärlutveckling, säger Ann Hellström, professor i pediatrisk oftalmologi vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, och överläkare på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Varje år screenas ett tusental barn i Sverige för ROP (prematuritetsretinopati). Sjukdomen drabbar främst barn födda före graviditetsvecka 28 vars näthinnekärl inte vuxit klart vid födseln. Barnen riskerar permanent synbortfall och i svåra fall blindhet till följd av näthinneavlossning.

Fyra gånger ökad risk

I den aktuella studien påvisas ett samband mellan låga nivåer av trombocyter, vars främsta uppgift hos vuxna är att hämma blödningar i kärl, och en fyrfaldigt ökad risk för svår ROP hos spädbarn. Observationsstudierna på totalt 202 för tidigt födda barn med ROP har gjorts i Göteborg och Stockholm.

De experimentella delarna av studien, utförda vid Harvard Medical School i Boston, visar att den sjukliga kärlutvecklingen i näthinnan hos unga möss ökade med 30 procent när trombocytnivåerna sänktes med hjälp av antikroppar. När man istället tillsatte trombocyter från vuxna möss minskade den sjukliga kärlutvecklingen med 19 procent.

– Trombocyterna i blodbanan innehåller faktorer som är som nannies för kärlutvecklingen. Men de för tidigt födda barnen konsumerar mycket av sina trombocyter i samband med infektioner och det bildas en obalans av dessa faktorer i blodbanan och ute i vävnaden som kan leda till sjuklig kärlutveckling, i det här fallet i näthinnan, konstaterar Ann Hellström.

Ny potentiell strategi

Både Ann Hellström och hennes kollega i Boston, Lois Smith, menar att fynden i studien pekar ut en ny riktning och potentiell strategi för behandling av för tidigt födda barn med risk för synbortfall vid ROP.

– Rent hypotetiskt skulle man kunna tänka sig att ge en transfusion av trombocyter när man börjar se tillväxt av sjukliga kärl, om barnet visar sig ha låga nivåer av trombocyter, så att man återställer balansen och lugnar ner det hela, säger Ann Hellström.

Titel: Thrombocytopenia is associated with severe retinopathy of prematurity; https://insight.jci.org/articles/view/99448

Källa: Sahlgrenska akademin

BB Karolinska Huddinge invigt

Den 22 maj, invigdes de nya lokalerna på BB Karolinska Huddinge.  De 17 nya rummen är så kallade universalrum, det vill säga utrustade på samma sätt och kan användas för vård under graviditeten, förlossning och eftervård. Åtta av de nya rummen är även utrustade med badkar med uttag för lustgas.

Karolinska Universitetssjukhusets utökade förlossningsuppdrag innebär att fler gravida ska få föda på BB Huddinge. Förlossningskapaciteten kommer därmed öka successivt från 2018 och fram till 2022, då det kommer finnas plats för upp emot 2 250 fler förlossningar jämfört med i dag.

Syftet med nya BB Huddinges universalrum är en integration av förvård, förlossningsvård och eftervård på samma vårdyta. Det ökar kontinuitet och delaktighet i vården för gravida, födande och nyblivna familjer.

– Vi är så glada att vi äntligen får 17 nya fina rum som kommer stödja våra nya arbetssätt. På längre sikt får hela BB förlossningsverksamheten nya lokaler och det är då vi knyter ihop helheten, säger Susanne Lindberg, verksamhetsutvecklare och projektledare för nya BB Huddinge.

Från juni och till slutet av 2018 kommer B67-69 att användas som BB-avdelning. När rutiner och resurser finns på plats i anslutning till de nya lokalerna så utökas verksamheten till förlossning. BB Karolinska Huddinge kommer med även att införa en modell för förlossningsvården ”min barnmorska” som är ny för Stockholm. Det innebär att vården organiseras så att den födande kvinnan så långt det är möjligt får samma barnmorska när hon ska föda som under kontrollerna före förlossningen och under eftervården.

– Den nya vårdmodellen ”min barnmorska” är mycket spännande och något vi tror kommer uppskattas av gravida och deras närstående. Vi kommer satsa på förlossningsrädda, en grupp som behöver extra mycket trygghet, säger Susanne Lindberg.

När hela flytten är klar 2019 kommer verksamheten att ha en egen sal för akuta snitt och Karolinskas nya operationsenhet Chopin vägg-i vägg.

Källa: KS

Ny upptäckt ger hopp om att skydda prematura barn från blindhet

Nu väcks hopp om ett nytt sätt att skydda extremt tidigt födda barn från den synhotande ögonsjukdomen ROP. En studie från Sahlgrenska akademin, publicerad i JAMA Ophthalmology, påvisar ett tydligt samband mellan ROP och låga nivåer av fettsyran arakidonsyra i barnens blod.

– Det är helt nytt att vi ser en så stark koppling. Hur vi än tittar och räknar så är det hela tiden låga nivåer av arakidonsyra som är tydligast associerat med sjukdomen, säger Chatarina Löfqvist, docent i experimentell oftalmologi och försteförfattare till artikeln.

– Det vi tror och det vi hoppas är att man ska kunna ge barnen arakidonsyra, höja nivåerna och på så sätt minska mängden ROP och förhindra att barnen blir blinda, fortsätter hon.

Varje år screenas ett tusental barn i Sverige för ROP (prematuritetsretinopati), en sjukdom som drabbar extremprematurer vars näthinnekärl inte vuxit klart. Barnen kan få synskador och i värsta fall blindhet till följd av näthinneavlossning.

Viktig byggsten

Att hitta biomarkörer för sjukdomen har därför varit viktigt. I den aktuella studien undersöktes nivåerna av ett tjugotal olika fettsyror i blodet på totalt 90 barn, födda före graviditetsvecka 28 på Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg.

Att det blev så tydlig träff på just arakidonsyra förvånade forskarna, under ledning av professor Ann Hellström. Fettsyran tillhör familjen omega-6 som förknippas med inflammationer och hjärt-kärlsjukdom vid höga nivåer hos vuxna. Under fostertiden kan det dock vara annorlunda.

– Arakidonsyra verkar vara viktigt under precis hela graviditeten, som en byggsten för membran. Mamman flushar över arakidonsyra till barnet, och ligger själv på betydligt lägre nivåer. Därför tror vi att det är viktigt att de för tidigt födda får det här som tillskott, säger Ann Hellström.

Prövas i ny studie

Hypotesen ska nu prövas i en ny studie på totalt 210 barn på neonatalavdelningarna i Göteborg, Lund och Stockholm. Barn ska ges ett kombinationstillskott av omega-3-fettsyran DHA, som också är viktig för uppbyggnad av kärl och nervvävnad, och omega-6-fettsyran arakidonsyra. Den senare ingår inte i de nutritionstillskott som för tidigt födda får direkt efter födelsen i dagsläget.

– Många gånger introducerar man nya behandlingsformer på känsla och tyckande, men evidensen finns inte alltid där. Nu har vi något helt nytt att gå på, en fettsyra vi inte alls hade förväntat oss, tack vara att vi sökte evidens och kartlade samtliga aktuella fettsyror, konstaterar Ann Hellström.

Titel: Association of Retinopathy of Prematurity With Low Levels of Arachidonic Acid; https://jamanetwork.com/journals/jamaophthalmology/fullarticle/2671942

Karolinska Universitetssjukhuset inviger en ny enhet för neonatal hemsjukvård som blir den största i Sverige

Igår den 14 februari invigde Astrid Lindgrens barnsjukhus vid Karolinska Universitetssjukhuset en ny enhet för neonatal hemsjukvård i Solna där 12 barn kan vårdas samtidigt i hemmet. Tillsammans med befintliga enheter för hemsjukvård på Danderyd och Huddinge blir detta den största neonatala hemsjukvården i landet där totalt 42 barn kan vårdas samtidigt hemmet.

Att vårda sjuka nyfödda patienter i hemmet i stället för på sjukhus har flera fördelar; infektionsrisken minskar samtidigt som familjen lättare kan återkomma till vardagslivet i sin hemmiljö.

– Det är en fantastisk effektiv vårdform och vår enhet blir den ojämförligt största neonatala hemsjukvårdsenheten i landet säger Kajsa Bohlin Överläkare Neonatologi, Patientflödeschef Nyföddhetsvård.

Neonatal hemsjukvård bedrivs i samverkan med den slutna neonatalvården och är en fortsättning på slutenvårdstillfället fast den sker i hemmet. Hemsjukvården är bemannad måndag-fredag, helg och jourtid vänder sig föräldrar till våra neonatalavdelningar vid behov. Neonatal hemsjukvård är en väl etablerad vårdform och har funnits i Stockholm sedan 90-talet och initierades för att minska perioden då det sjuka nyfödda barnet behöver vara inneliggande på sjukhus. Studier visar att vårdformen är säker med låg frekvens av återinläggningar.

Nu kommer hemsjukvård som utgår från neonatalavdelningen att finnas även på Solna och fungera som en brygga mellan tiden då sjuka nyfödda barn behöver vårdas på neonatalavdelning tills dess att är barnet friskt och stort nog att klara sig utan stöd av sjukvården.

Samtidigt som den nya enheten för hemsjukvård startas av Patientområde Sjuka nyfödda barn vid Karolinska universitetssjukhuset flyttar neonatalmottagningen vid Karolinska universitetssjukhuset i Solna in i nya lokaler.

Källa: Karolinska sjukhus

Världsprematurdagen: Bemanningsbristen inom vården drabbar de allra minsta

Den svenska vården räcker inte till. Över hela landet vittnas det om överbeläggningar, platsbrist, personalbrist och kompetensbrist inom förlossningsvård och neonatalvård. Detta drabbar framförallt för tidigt födda barn som är extra utsatta under sin första levnadstid.För tidigt födda barn behöver vistas på sjukhus tillsammans med sina föräldrar tills att de uppnått sin fullgångna graviditetsvecka. I genomsnitt handlar det oftast om minst ett par månader på sjukhus med specialistvård. Nu tvingas för tidigt födda barn flyttas runt till olika sjukhus med transporter som inte är specialanpassade efter deras behov.

Varje år föds närmare 6 500 barn för tidigt i Sverige. Av alla nyfödda barn hamnar i genomsnitt cirka 10 procent på en neonatalavdelning.

–  Att personalbristen och platsbristen inom neonantalvården fortfarande ökar är oroväckande. Bara under de senaste månaderna verkar det ha blivit än värre och vi hör om föräldrar som måste flyttas runt mellan olika sjukhus eller i extremfall andra länder med deras för tidigt födda barn under deras första månader i livet. Detta uppbrytande och kringflackande sätter åter familjen i chocktillstånd och ökar påfrestningarna på den lilla för tidigt födda kroppen i form av ökad infektionsrisk och extra trötthet. Inget barn ska behöva flyttas i onödan, säger Karl Rombo, vice ordförande Svenska Prematurförbundet.

Debatten om den svenska förlossningsvården och dess brister har svallat höga under den senaste tiden. Svenska Prematurförbundet hör i ökande grad från sina medlemmar om hur de inte får plats på sitt närmaste sjukhus, hur de tvingas flytta mellan olika sjukhus som ibland kan befinna sig långt bort och om all den oro och stress som det innebär för redan drabbade familjen.

– Vad vi verkligen saknar i debatten är dock hur och varför det är en sådan bemanningsbrist idag? Ingen verkar fundera i de banorna på allvar och därför blir det heller inga tydliga åtgärdsförslag. Under tiden blir all negativ media om sköterskerollen och vården en ytterligare nedåtgående spiral där den allmänna bilden av yrket riskerar att göra ännu svårare att nyrekrytera och minska ansökande till utbildningarna.

Vikten av säker transport när prematurbarnen tvingas flytta runt
När för tidigt födda barn måste flyttas runt är det ibland avgörande att det finns säkra transporter med kunnig och kompetent personal som kan ta hand om dem under färden. Inte minst i glesbygden där avstånden är stora är detta ett problem.

– Det måste finnas beredskap och kompetens för att hantera så kallade onödiga transporter, det vill säga när barn inte flyttas på grund av medicinska skäl utan för att de inte får plats. Det gör det inte idag. En fungerande vård för de små prematurbarnen är nödvändig då de för tidigt födda barnens liv och framtida hälsa står på spel, säger Magnus Domellöf, professor och överläkare på Umeå Universitet och NUS.

Tillägg till Barnkonventionen som planeras bli ny lag i Sverige
Barnkonventionen räknas bli lag i Sverige inom något år. Svenska Prematurförbundet, Lilla barnets fond och Svenska Neonatalföreningen har gemensamt utarbetat ett tiopunktsprogram för prematurfödda barn efter barnkonventionen och dessa barns särskilda behov för att säkerställa att för tidigt födda barn ges samma rättigheter som andra barn. (Se faktablad)

Punkt 7 fastslår exempelvis att ett prematurfött barn inte ska skiljas från föräldrarna. Även vid intensivvård och transporter ska föräldrarna ges möjlighet att vara tillsammans med barnet.

– Det är mycket viktigt med familjecentrerad vård.  Det är tydligt att anknytningen förbättras och att amningen lättare kommer igång, vilket minskar risken för komplikationer då bröstmjölk är det mest näringsrika ett prematurt barn kan få, säger Magnus Domellöf.

Eftersom Världsprematurdagen infaller på en fredag i år uppmärksammas Världsprematurdagen i Sverige torsdagen den 16 november i Stockholm, Göteborg, Umeå och Malmö med olika seminarier och debatter. Syftet med Världsprematurdagen är att uppmärksamma de förtidigt födda barnen och medvetandegöra vilka behov de har. Världsprematurdagen i Sverige arrangeras av Svenska Prematurförbundet, Lilla barnets fond och Svenska Neonatalföreningen, i samarbete med AbbVie.

Se  http://prematurforbundet.se/varldsprematurdagen2017/  för program och inbjudan.

Nyfödda skåningar ska screenas till studier om typ 1-diabetes och celiaki

Kan insulin som intas i små doser via maten redan under småbarnsåren vänja immunförsvaret vid insulin och därmed förhindra typ 1-diabetes? Kan glutenfri kost och probiotika förebygga celiaki (glutenintolerans)? Dessa frågor ställs i två studier som planeras vid Lunds universitet. Till våren planeras för en ny stor screening av nyfödda i Skåne för att finna barn med förhöjd risk att drabbas av typ 1-diabetes eller celiaki.

Lunds universitet har fått drygt 3 miljoner kronor från The Leona M. and Harry B. Helmsley Charitable trust i planeringsbidrag för att starta upp nyföddhetsscreening i Skåne.

–  Vi kommer att söka efter barn med hög ärftlig risk att få typ 1-diabetes eller celiaki i förhoppning om att kunna förhindra ett insjuknande, säger Jeanette Åkerström Kördel som är studiekoordinator för screeningen.

Screeningen avser att identifiera barn med en ökad risk för autoimmun typ 1-diabetes eller celiaki och att tillfråga föräldrarna att delta med sin bebis i två nya studier. Screeningprovet tas på blodet i navelsträngen och är både riskfritt och smärtfritt.

Hur ska autoimmun typ 1-diabetes förhindras?

I den autoimmuna typ 1-diabetesstudien planeras hälften av barnen att få oralt insulin och den andra hälften placebo. Från fyra till sju månaders ålder till dess att de fyller tre år kommer barnen att få en dos om dagen. Insulinet (eller placebo) kommer i små kapslar som öppnas och innehållet blandas i mat. Det är ett luktfritt, smakfritt pulver som intas i små smakportioner. Dosen som ges är beprövad och har i tidigare studier inte visat någon effekt på blodets glukos (blodsocker). Deltagarna i studien kommer att följas med regelbundna besök på studiens mottagning. Besöken inkluderar att lämna blodprov.

–  Preliminära studier på nyfödda som fått oralt insulin visar inga biverkningar. Insulinet ska påverka immunsystemets celler i munhålan t ex i tonsillerna. På så sätt hoppas vi kunna förhindra att barnen får en autoimmun reaktion mot sitt eget insulin, säger barnläkaren docent Helena Elding Larsson som kommer att vara medicinskt ansvarig för deltagande forskningspersoner.

Hur ska celiaki förhindras?

Även celiakistudien inkluderar regelbunden uppföljning på studiens mottagning.

–  I vår studie planerar vi för tre grupper av barn. En grupp kommer att följas med glutenfri kost, en andra grupp kommer att få normalkost och probiotika och en tredje grupp kommer att få normalkost och placebo säger barnläkare docent Daniel Agardh som kommer att ansvarar för celiaki-studien

Screeningen förväntas resultera i omkring 400 barn till varje studie. Studierna planeras att starta senare under 2018.

Källa: Lunds Universitet