Tonåringar med fetma har stelare blodkärl

Barn och unga med ihållande fetma har ökad stelhet i artärerna när de når övre tonåren. Det framgår av en studie på drygt 3 000 barn som följts från 9 till 17 års ålder. Men med rätt insatser går det att minska fetma hos tonåringar, enligt forskarna.– Tonårstiden är en viktig period för åtgärder som tacklar fetma eftersom det ger bättre hälsa på lång sikt, konstaterar Frida Dangardt, förstaförfattare bakom artikeln, docent i klinisk fysiologi vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, och läkare på Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus i Göteborg.

Studien omfattar 3 423 barn vars kroppssammansättning mättes vid 9, 11, 13, 15 och 17 års ålder. Metoden som användes var så kallad DEXA-scanning, en helkroppsmätning med svag röntgen som ger tydliga värden på mängden fett, muskler och ben i kroppen.

Att bedöma fetma i en population av barn och ungdomar genom puberteten är annars svårt. Användandet av BMI som mätmetod kompliceras av barnens ökade muskelmassa och snabba tillväxtfaser.

Fetma en nyckelfaktor

I studien undersökte forskarna om blodkärlen också påverkades av andra riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom, exempelvis högt blodtryck, höga blodfetter och högt blodsocker. Dessa faktorer hade en viss koppling till ökad stelhet i artärerna vid 17 års ålder, men främst hos dem som hade fetma.

– Vi har kunnat visa att det är fettmassan i sig som är starkast kopplad till artärstelhet, men att en sämre metabol hälsa ger en pålagring av denna effekt, säger Frida Dangardt.

Stelhet i artärerna, som mäts med så kallad pulsvågshastighet, är ett tidigt tecken på åderförkalkning. Hos vuxna medför det ökad risk för hjärtinfarkt, stroke och dödlighet i hjärt-kärlsjukdom.

Studien visade dock att artärstelheten kunde påverkas. De barn och unga som normaliserade sin fettmassa fick också normal spänst i kärlen. Ett viktigt resultat för framtida forskning om program för viktminskning.

Risk som kan påverkas

– Att vi redan i tonåren kan se att en minskning av fettmassa medför en normalisering av artärstelheten, är positivt eftersom det visar att vi kan göra något åt denna risk, säger Frida Dangardt.

Mätmetoden DEXA-scanning lyfts fram som en viktig faktor i sammanhanget. I studien framgår det att metoden är avsevärt säkrare än BMI när det gäller att studera fetmautveckling under  uppväxten.

Underlaget i studien kommer från en den brittiska långtidsstudien Children of the 90s, som är baserad i Bristol i England.

Vetenskaplig artikel:
Association between fat mass through adolescence and arterial stiffness: a population-based study from The Avon Longitudinal Study of Parents and Children, The Lancet Child & Adolescent Health

Källa: Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet

Självmordstankar hos fetmaopererade ungdomar med hetsätningsproblematik

En ny studie vid Lunds universitet visar att problem med hetsätning kraftigt minskar efter gastrisk bypass- operation. Men svårigheter verkar dock kunna kvarstå. En av tre ungdomar med hetsätningsproblematik före fetmaoperation uppgav att de hade självmordstankar vid uppföljningen två år efter operationen.

82 ungdomar undersöktes före, ett år efter och två år efter att de genomgått en s k gastrisk bypass-operation. Forskarna undersökte hur operationen påverkade ätrelaterade problem såsom hetsätning samt känslostyrt och okontrollerat ätande, både vad gäller viktnedgång och det psykiska måendet i sig.

Före operationen uppgav 37 % av ungdomarna att de hade bekymmer med hetsätning. Den problematiken minskade påtagligt. Två år efter operationen uppgav endast 10 % att de fortfarande hetsåt. Likaså kunde en påtaglig förbättring av känslostyrt och okontrollerat ätande ses.

– Resultaten för ungdomar liknar de studier som gjorts på vuxna före och efter en fetmakirurgi, dvs en upplevelse av påtagligt förbättrad förmåga att kontrollera sitt ätande , säger Kajsa Järvholm, forskare i psykologi vid Lunds universitet.

Den självskattning som ungdomarna fick göra innan de opererades visade att de som led av hetsätning kände mer oro och ångest i allmänhet och hade lägre självbild än övriga. Ett år efter operationen mådde de mycket bättre och deras välmående låg nu i paritet med övriga opererade.

Men det visade sig att det förbättrade psykiska välmåendet bland flera av dem som led av hetsätning bara var tillfälligt. Två år efter operationen rapporterade den här gruppen återigen att de mår sämre psykiskt i jämförelse med dem som inte hade problem med hetsätning innan operationen.

– Var tredje i gruppen som rapporterade hetsätning före operationen uppgav att de hade självmordstankar två år efter gastrisk bypass. Samma siffra hos övriga ungdomar i studien låg på en av 18, säger Kajsa Järvholm.

Man har på senare år alltmer börjat uppmärksamma att det finns en viss ökad risk för självmord efter viktoperationer, men detta är första gången som samband med hetsätning belyses. Lundastudien är  inte tillräckligt stor för att dra säkra slutsatser och Kajsa Järvholm menar att man måste göra fler och större studier.

– Dock pekar våra resultat totalt mot att vi måste ägna särskild uppmärksamhet åt just hetsätningsproblematik hos ungdomar som viktopereras, säger hon.

Ett annat resultat från undersökningen var att de ungdomar som utvecklade problem med kontrollförlust över sitt ätande eller känslomässigt ätande efter operationen gick ner något mindre i vikt än ungdomar som upplevde kontroll över sitt ätande två år efter operationen. Däremot spelade det inte någon roll för viktutvecklingen om ungdomarna led av hetsätning eller känslostyrt ätande före operationen.

– Sammantaget visar vår studie på behovet av långsiktig uppföljning hos ungdomar efter fetmakirurgi särskilt beträffande den psykiska hälsan, säger Kajsa Järvholm. Ska fetmakirurgi införas som standardbehandling till ungdomar under 18 år behöver sjukvården bygga upp ett system med kvalificerad och fungerande uppföljning under flera år efter operationen.

Publikationen; “Binge eating and other eating-related problems in adolescents undergoing gastric bypass: results from a Swedish nationwide study (AMOS)” https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0195666317313569

Källa: Lunds universitet

Barns vikt kan klassas på olika sätt

Om ditt barn räknas som överviktigt eller inte kan bero på vilken tillväxtreferens som används. Det visar en avhandling av B. Bente Nilsen, måltidsforskare vid Restaurang- och hotellhögskolan i Grythyttan.

– Alla som arbetar med barn – indirekt eller direkt – bör ha kunskap om hur de växer och vilka faktorer som påverkar tillväxten, säger B. Bente Nilsen om sin forskning.

Hon har i en del av sin avhandling jämfört hur en grupp på drygt 4 000 svenska barn i åldrarna 7-9 år klassas viktmässigt utifrån fyra så kallade tillväxtreferenser. Dessa anger värden för vad som anses vara underviktiga, normalviktiga, överviktiga eller feta barn. Referenserna utgör grunden för tillväxtkurvorna, något som de flesta föräldrar känner till från besöken på barnavårdscentralen.

B. Bente Nilsen fann att det var stora skillnader i förekomsten av underviktiga, överviktiga och feta barn, beroende på vilken av de fyra referenserna som används.

– För att ta ett exempel: Barn som bedöms som överviktiga enligt en tillväxtreferens kan ses som normalviktiga i en annan, berättar hon.

Svårt att jämföra

I studien ingick två svenska och två internationella tillväxtreferenser. B. Bente Nilsen kunde konstatera att det även skilde sig åt mellan de svenska referenserna, men att den som avvek mest från de andra var en av de internationella – IOTF (International Obesity Task Force).

– Det finns alltså en risk för att barn blir klassificerade på olika sätt, även om det i huvudsak bara är en tillväxtreferens som används på barnavårdscentraler i Sverige. Framför allt är detta en fråga för forskningen – det kan vara svårt att jämföra svenska barns tillväxt med barn i andra delar av världen, sammanfattar B. Bente Nilsen.

Hon kunde också konstatera att det – oavsett tillväxtreferens – fanns stora generella skillnader mellan flickor och pojkar i den undersökta gruppen. Till exempel var det fler pojkar än flickor som var underviktiga respektive feta och sjukligt feta. Däremot var det fler flickor än pojkar som räknades som överviktiga.

B. Bente Nilsen manar till försiktighet när det gäller hur resultatet ska tolkas, speciellt för kategorierna underviktiga och sjukligt feta där det rör sig om ett väldigt litet antal individer.

– Man måste också komma ihåg att det handlar om barn som är 7-9 år. Det går till exempel inte att slå fast att det ser likadant ut i alla åldrar. Resultaten ger en bild av hur det ser ut i just den undersökta gruppen.

Frukostvanor

B. Bente Nilsen undersökte även barnens frukostvanor. Studien visar att mer än nio av tio barn åt frukost varje dag, enligt uppgifter från föräldrarna. Men i gruppen som inte fick frukost varje dag – 5,6 procent – var det flera barn med fetma jämfört med barnen som fick något att äta varje morgon.

Fast barn som saknar regelbundna frukostvanor behöver inte bli feta, understryker hon.

– Det kanske snarare är så att överviktiga barn självmant hoppar över frukosten. Detta behöver vi studera närmare.

Avhandlingen som nu har lagts fram vid Örebro universitet innehåller ytterligare en del: Om viktminskning hos barn och ungdomar i åldern 7-19 år har någon påverkan på hur lång en person kan bli.

Förvånande resultat

Den exakta frågeställningen var om en viktminskning på tio procent eller mer påverkade slutlängden. Något sådant samband kunde B. Bente Nilsen inte finna. Det spelade ingen roll om barnen som gick ner i vikt var under-, normal- eller överviktiga när viktförlusten ägde rum. Inte heller hade det någon betydelse när i ålder vikttappet skedde.

– Ett väldigt förvånande resultat eftersom en viktnedgång på tio procent är mycket för ett barn som växer, säger hon och tillägger:

– På individnivå hittade vi några enskilda fall som indikerade att en viktminskning kan ha påverkat slutlängden. Men för gruppen som helhet såg vi ingen sådan inverkan.

I den här studien ingick 6 572 svenska barn födda 1973 respektive 1981. Av dem hade 346 minskat i vikt med tio procent eller mer under sin uppväxt.

 

Fakta: Längd en variabel för god hälsa

  • Slutlängden är tillsammans med bland annat blodtryck och medellivslängd tre viktiga parametrar för hälsotillståndet hos ett lands befolkning. Till exempel har länder som Holland, Norge och Sverige en generellt sett lång befolkning, vilket alltså är en variabel för god hälsa.

Stor BMI-ökning under puberteten ny riskfaktor för stroke

Pojkar vars kroppsmasseindex (BMI) stiger mycket under puberteten löper ökad risk för stroke senare i livet. Det framgår av forskning vid Sahlgrenska akademin på över 37 000 individer.

– Vår studie visar att BMI-förändring under puberteten utgör en oberoende riskfaktor för stroke. BMI vid åtta års ålder är däremot inte kopplat till någon riskökning, säger Jenny Kindblom, docent vid institutionen för medicin och specialistläkare vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Det är i tidskriften Neurology som hon och kollegan, professor Claes Ohlsson, presenterar studien av BMI-utveckling och stroke hos 37 699 män, födda 1945-1961. Uppgifterna om längd, vikt och stroke-fall i gruppen kommer från skolhälsovård, mönstrings- och nationella sjukvårdregister.

Stigande BMI hör puberteten till. I genomsnitt ökade pojkarnas BMI med knappt sex enheter från åtta till tjugo års ålder. Att startpunkten för pubertet sattes relativt tidigt, och slutpunkten först tolv år senare, var ett sätt att ringa in pubertetsåren hos alla i studien.

Högt blodtryck

Risken för stroke visade sig öka med faktor 1,21 för varje ytterligare två BMI-enheter som adderades under puberteten. En person vars BMI ökade åtta enheter hade alltså 21 procents högre risk för att senare drabbas av stroke än en individ som ökade enligt snittet, med sex enheter.

Nedbrutet på blodpropp i hjärnan eller hjärninfarkt (ischemisk stroke) respektive hjärnblödning (hemorragisk stroke) var motsvarande riskfaktor 1,19 för propp och 1,29 för blödning.

Enligt forskarna kan den ökade risken för stroke åtminstone delvis bero på förhöjt blodtryck. Studien påvisar en tydlig koppling mellan kraftig BMI-ökning under puberteten och ökad risk för högt blodtryck som vuxen.

Den aktuella studien har inte kartlagt orsakerna till den ökade risken för stroke, men enligt forskarna går det att dra paralleller till deras tidigare studier om könshormoners inverkan på hur fett lagras i kroppen.

Viktigt att förebygga

– Att öka mycket i BMI just under puberteten är förenat med särskild risk för att fett lagras som visceralt eller djupt fett i buken, vilket är farligare, och vi tror att det har med könshormoner att göra, säger Claes Ohlsson

– Det viktiga här är att man inte ska släppa taget efter barnaåren utan fortsätta att monitorera BMI under puberteten för att upptäcka och förebygga en väldigt stor viktuppgång, och det är i första hand skolhälsovårdens uppgift, säger han.

I den undersökta gruppen drabbades 918 män av stroke, fram till 2013.

Länk till artikeln: http://www.neurology.org/content/early/2017/06/28/WNL.0000000000004158.short

Källa: Sahlgrenska Akademin

Unga rör sig minst på fritiden – mest i skolan

Ungas fysiska aktivitet i skolan debatteras flitigt. Men det är när skoldagen är slut och på helgerna de rör sig minst. Det konstaterar Centrum för idrottsforskning i en rapport till regeringen.

Låg nivå av fysisk aktivitet, mycket stillasittande, många timmar framför skärmar. Det är den bild av många barn och ungdomars liv som ges i en unik studie som Centrum för idrottsforskning i dag presenterar för regeringen.

Samhällsdebatten om ungas fysiska aktivitet har fokuserat mycket på skolans bidrag till mer rörelse. Krav på fler timmar till ämnet idrott och hälsa är en het politisk fråga. Men det är inte i skolan som unga rör sig minst. Tvärtom. Huvuddelen av veckans dos fysisk aktivitet får eleverna när de befinner sig just där.

– Det är spännande att de har så stor andel tid i hälsofrämjande intensitet just på skoltid. Det visar att det finns en potential att höja aktiviteten på fritiden, säger Gisela Nyberg forskare på Karolinska Institutet, som genomfört studien i samarbete med Livsmedelsverket.

Skillnaden mellan skoltid och fritid på vardagar är alltså stor. Och på helger sjunker aktivitetsnivå kraftigt bland både pojkar och flickor i alla åldrar. Det gäller särskilt den kategori som rör sig allra minst – flickor på gymnasiet.

Pojkar i grundskolan är den enda kategori i studien som rör sig tillräckligt för att nå de hälsorekommendationer om fysisk aktivitet som den svenska läkarkåren står bakom. Men det sker bara på vardagar när de går i skolan. På helgerna sjunker även deras aktivitet under den rekommenderade nivån.

– Vi talar ofta om skolans och föreningsidrottens viktiga roll att främja fysisk aktivitet hos unga. Men om de är mest inaktiva under helgerna så verkar det vara viktigt att lyfta fram familjens betydelse för att uppmuntra de unga till fysisk aktivitet på lediga dagar, säger CIF:s utredare Johan R Norberg.

I studien deltog närmade 1 700 elever från 51 skolor runt om i Sverige. Eleverna gick i årskurs 5 och 8 i grundskolan samt gymnasiets årskurs 2. Deltagarna bar rörelsemätare (accelerometrar) under en vecka. Mätarna registrerar hur mycket man rör sig och med vilken intensitet.

Läs mer om resultaten i 2016 års uppföljning av statens stöd till idrotten på CIF:s webbplats.
Gisela Nybergs studie beskrivs mer ingående i antologin De aktiva och De inaktiva. Läs den här.

Källa: Centrum för idrottsforskning (CIF)

Barns BMI kan förutspå framtida fetma

Barn drabbas allt oftare av fetma såväl i Sverige som globalt. Ett europeiskt forskarlag – där forskare från Högskolan i Halmstad ingår – har kartlagt yngre barns hälsa i åtta länder. Resultatet visar att barns BMI-utveckling och viktkurva kan förutsägas vid två mättillfällen, vid ett och fem års ålder.

– Fetma är till skillnad från övervikt klassat som en sjukdom och leder i sin tur till många andra ohälsotillstånd. Därför är det viktigt med såväl behandlingsinsatser som förbyggande insatser mot utveckling av övervikt och fetma i barndomen, säger Susann Regber, lektor i omvårdnad vid Högskolan i Halmstad, och en av forskarna i det euroepiska forskningsprojektet.

38 000 mätningar av längd och vikt
I en nyligen publicerad studie inom forskningsprojektet användes data med längd och vikt från drygt 4700 barn, från födsel till åtta års ålder. För att få tillförlitliga analyser genomfördes minst fyra mätningar på varje enskilt barn. Sammantaget resulterade det i nästan 38 000 mätningar.

– De barn som har deltagit i studien har inte selekterats utifrån viktkategori, vilket har gjorts i tidigare liknande studier. I denna studie har barn med såväl undervikt, normalvikt och övervikt som fetma studerats. Från Sverige deltog drygt 1 800 barn, säger Susann Regber.

BMI-utvecklingen kan förutsägas redan vid ett års ålder
Vid ungefär nio månaders ålder har barn vanligtvis en topp i sin BMI-utveckling. När barnet är cirka sex år gammalt bör BMI-kurvan visa det motsatta, det vill säga en liten nedgång, för att sedan gå uppåt igen.

Studien har visat att vissa barn varken har en topp eller en dipp i sin kurva och att dessa barn oftare har en BMI-utveckling som ligger över genomsnittet. På så vis kan ett barns framtida vikt förutsägas genom mätningar vid ett respektive fem års ålder.

Verktyg för att förebygga fetma
– Denna kunskap är användbar i praktiken på så sätt att sjuksköterskor och läkare på barnavårdscentraler kan utgå från hur barnens BMI-kurva kan komma att utvecklas. Därmed finns ett objektivt verktyg som kan användas i det förebyggande arbetet mot övervikt och fetma hos barn, säger Susann Regber, och fortsätter:

– Barn med fetma får olika problem med sin hälsa redan under barndomen. Men barnfetma som kvarstår och följer med upp i vuxenlivet leder också till tidigarelagd ohälsa. Högt blodtryck och diabetes kan till exempel debutera redan i tonåren eller hos unga vuxna, i stället för att komma i medelåldern eller senare i livet. Därför är det viktigt att kunna förhindra att kommande barngenerationer får detta hälsoproblem.

Studien: Studien som Susann Regber är medforskare i heter ”The Identification and Prevention of Dietary – and Lifestyle – Induced Health Effects in Children and Infants” (IDEFICS) och har finansierats av EU:s sjätte ramprogram. Inom ramen för IDEFICS har hittills 150 vetenskapliga artiklar publicerats, varav den senaste i november i år i International Journal of Obesity.

Källa: 

Viktuppgång mellan graviditeter ökar risk för syrebrist hos nyfödda visar studie vid Sachsska barn- och ungdomssjukhuset

Förekomsten av övervikt och fetma ökar i Sverige och i världen. Nu har forskare vid Karolinska Institutet och Sachsska barn- och ungdomssjukhuset visat att det finns ett samband mellan viktuppgång mellan graviditeter hos mamman och risk för syrebrist vid förlossningen hos det nyfödda barnet.

─ Resultaten av vår studie visar att viktuppgång mellan graviditeter medför ökad risk för syrebrist hos det nyfödda barnet. I vår studie upptäckte vi att risken ökar med graden av viktuppgång mellan graviditeterna, berättar Martina Persson, barnläkare och forskare vid Institutionen för Medicin, Karolinska Institutet och Sachsska barn- och ungdomssjukhuset.

Risken minskas om mamman undviker att gå upp i vikt

I studien tittade man på så kallade apgarpoäng hos det nyfödda barnet. Det är en poäng som används för att snabbt bedöma det allmänna hälsotillståndet hos ett nyfött barn. Man jämförde apgarpoäng hos barn där mamman hade ungefär samma vikt inför första och andra graviditeten, med apgarpoäng hos barn där mamman hade ökat i vikt mellan sin första och andra graviditet.

─ Ett lågt värde på apgarskalan kan innebära ökad risk för syrebrist, vilket i värsta fall kan leda till att barnet dör, säger Martina Persson. Vi fann också att risken för kramper i nyföddhetsperioden och en svår form av andningsstörning hos det nyfödda barnet ökade med mammans viktuppgång mellan första och andra graviditeten. Dessa risker kan sannolikt minskas genom att mamman undviker viktuppgång och strävar efter normal vikt inför varje graviditet, säger Martina Persson.

Studien är den första i världen att undersöka sambandet mellan viktuppgång mellan på varandra följande graviditeter och risk för syrebrist hos det nyfödda barnet.

Källa: Södersjukhuset

Probiotika hälsosamt för mycket – men förebygger inte fetma hos barn

I djurförsök har en viss probiotika – probiotika F19 – visat sig minska risken för övervikt. Nu har Frida Karlsson Videhult vid Umeå universitet avslutat en av de första studierna på spädbarn som fått denna typ av probiotika. Resultaten visar att barnens nivåer av vissa fettsyror sjönk under behandlingsperioden. Däremot sågs ingen skillnad i tillväxt, ämnesomsättning eller blodfettsprofil när barnen nått skolåldern.

Övervikt och fetma bland barn och ungdomar är idag ett globalt folkhälsoproblem. Mer än vart fjärde barn i Sverige väger för mycket, och det saknas effektiva strategier för behandling och prevention. En aktuell teori är att en förändrad tarmflora kan vara en av orsakerna bakom den globala epidemin.

Den probiotiska bakterien Lactobacillus F19 (LF19) har i djurstudier visat sig kunna aktivera gener som är inblandade i ämnesomsättningen, och även minska risken att utveckla övervikt. För att undersöka sambandet hos barn fick drygt 170 spädbarn äta en barngröt med eller utan tillsatt LF19 under den period när de avvandes från amning. Under en 9 månader lång behandlingsperiod mättes barnens längd, vikt, BMI, kroppssammansättning och blodfettsprofil.

Läger nivåer av fettsyror kopplade till bukfetma
– Intressant var att barnen fick lägre blodnivåer av palmitinsyra och palmitoljesyra. Dessa fettsyror har kopplats till ökad risk för hjärtkärlsjukdom och bukfetma. Därför var utvecklingen av nivåerna efter avslutad behandling väldigt spännande att följa, säger Frida Karlsson Videhult, Institutionen för klinisk vetenskap, Pediatrik.

Bestående skillnader skulle nämligen tala för att behandlingen skulle kunna användas för att påverka ämnesomsättningen och förebygga övervikt hos barn. I uppföljningen, som gjordes när barnen var 8–9 år, kvarstod dock inte dessa fynd. Att tillföra LF19 gav alltså en övergående effekt på ämnesomsättningsprofilen.

– Det verkar som om många probiotiska bakterier ger någon effekt under tiden de ges. Det är dock viktigt att påpeka att de är stamspecifika, vilket betyder att varje sort har särskilda egenskaper och olika effekter.

Barngröt med LF19 minskade inte risken för fetma längre fram
Frida Karlsson Videhult hittade heller inga bestående skillnader mellan barngrupperna när det gäller tillväxt, kroppssammansättning, blodfettsprofil eller inflammationsmarkörer. Barngröt med tillsatt LF19 minskade således inte risken för att barnen skulle bli överviktiga i skolåldern.

Probiotiska bakterier, som laktobaciller eller bifidobakterier, är levande mikroorganismer som kan ge hälsoeffekter när de tillförs i tillräcklig mängd. Den mest påtagliga effekten har setts vid behandling av virusorsakad magsjuka, men vid andra föreslagna kliniska tillstånd saknas idag stöd för generella rekommendationer.

– Det finns i dagsläget inte tillräckligt vetenskapligt stöd för att rekommendera probiotika i förebyggande syfte, säger Frida Karlsson Videhult.

Frida Karlsson Videhult är uppvuxen i Holmsund utanför Umeå. Hon är legitimerad dietist och doktorand vid Institutionen för klinisk vetenskap, Pediatrik. Efter sina doktorandstudier kommer hon att arbeta som dietist vid Barn- och ungdomscentrum vid Norrlands Universitetssjukhus i Umeå och bland annat arbeta med behandling av fetma bland barn och ungdomar.

Källa: Umeå universitet

Fetma hos gravida ökar komplikationerna hos både mor och barn

Om kvinnan har fetma i början av sin graviditet ökar risken för komplikationer hos både henne själv och barnet, visar en ny forskningssammanställning. Kvinnor med fetma behöver därför stöd att minska vikten inför graviditet, samt att minimera viktuppgång under graviditeten.

Studien har genomförts vid Sahlgrenska akademin och Centrum för personcentrerad vård vid Göteborgs universitet, i samarbete med Trinity College i Dublin och City University i London. Studien summerar forskningsresultat från 22 tidigare forskningssammanställningar om totalt 573 vetenskapliga studier.

Sammanställningen visar att fetma (definierat som BMI > 30 kg/m2) i tidig graviditet, jämfört med hälsosam mödravikt, är kopplat till ökad risk för:

  • att kvinnan drabbas av graviditetsdiabetes, högt blodtryck, havandeskapsförgiftning, depression, instrumentell förlossning och kejsarsnitt.
  • att barnet föds för tidigt, har högre vikt än normalt, samt något ökad risk för missbildningar och perinatal död.
  • att kvinnor ammar i lägre grad och under kortare period.

Fetma i samband med barnafödande är ett ökande problem i Sverige:

  • år 1991 var 25 procent av alla kvinnor i Sverige överviktiga eller hade fetma i tidig graviditet.
  • år 2013 var 25 procent överviktiga, och ytterligare 13 procent hade fetma, det vill säga ett BMI på mer än 30.

– Resultatet i studien stärker rekommendationen att kvinnor med övervikt eller fetma bör gå ner i vikt innan de blir gravida, samt minimera viktuppgången under graviditeten, säger forskaren Anna Dencker vid Sahlgrenska akademin.

–  Det är oerhört viktigt att inte stigmatisera dessa kvinnor, utan att vi erbjuder dem ett personcentrerat stöd till en hälsosam livsstil. Vi tror att det är nyckeln till en lyckad viktnedgång, och till en samhällsekonomisk vinst, säger professor Marie Berg vid Sahlgrenska akademin, som leder forskningsprojektet.

Artikeln Risks associated with obesity in pregnancy, for the mother and baby: a systematic review of reviews publiceras online i vetenskapliga tidskriften Obesity Reviews den 28 maj.

Länk till artikel: http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/obr.12288/pdf

Källa: Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet

Barn i Europa äter ett hekto socker om dagen

Barn i Europa äter tre hekto sockerrika livsmedel per dag och får sammanlagt i sig ett hekto sockerarter. Det visar en omfattande europeisk studie vars svenska del leds från Göteborgs universitet. 

I studien har forskare intervjuat föräldrarna till 9 500 barn mellan 2 och 9 år om vad deras barn ätit det senaste dygnet. Intervjuerna, som genomfördes i åtta europeiska länder inom ramen för det europeiska forskningsprojektet IDEFICS, kompletterades med uppgifter om vad barnen ätit i förskola eller skola.

Resultaten visar att intaget av sockerrika livsmedel – till exempel godis, kakor och läsk – är högt alla veckodagar, för att öka på fredagen och kulminera under helgen. Barnens totala energiintag varierade dock inte mellan veckans dagar.

– Det tyder på att sockerintaget på helgerna sker på bekostnad av att barnen får i sig mindre mängd energi från andra livsmedel, säger Christel Larsson, professor vid institutionen för kost- och idrottsvetenskap.

I genomsnitt åt de europeiska barn som ingick i studien 308 gram sockerrika livsmedel och konsumerade nära 97 gram sockerarter varje dag i form av ”vanligt” socker, fruktos och laktos. Det innebär att i genomsnitt 26 procent av den energi barnen får av maten kommer från socker.

Lägst sockerintag av de åtta länderna hade barnen i Estland med 19 procent energi från socker. Högst sockerintag hade barnen i Tyskland med 30 procent medan Sverige med 22 procent hamnade i mitten av listan.

– Även om resultaten varierar mellan länderna är konsumtionen av kraftigt sockrade livsmedel – exempelvis läsk och godis – generellt för hög bland europeiska barn, säger Christel Larsson.

Göteborgsforskarna hoppas att resultaten ska kunna användas som underlag i det förebyggande arbetet, där det är viktigt att både minska tillgängligheten och intaget av sockrade livsmedel samt att stödja mer hälsosamma matvanor framförallt under fredagar och helgdagar.

– Största hälsofaran är att man i tidig ålder vänjer sig vid ett högt intag av sockerrika livsmedel som ger mycket energi men lite näringsämnen. Detta kan leda till negativa konsekvenser för tandhälsan men även till ökad risk för övervikt om obalans i energiintag och fysisk aktivitet förekommer under längre tid, säger Christel Larsson.

– Att stödja familjer till att välja mindre sockerrika livsmedel är mycket en samhällsfråga. Vi måste hjälpa föräldrarna att sätta rimliga gränser under fredagar och helgdagar samt tillhandahålla hälsosamma och goda alternativ. Stöd till föräldrarna skulle kunna ges genom olika angreppsätt via exempelvis BVC och skolan eller via hälsofrämjande samhällsåtgärder för att öka deras kunskap och förmåga att stödja barnen till ett rimligt sockerintag. Det handlar också om att med skolan som arena öka barn och ungdomars möjlighet och förmåga att själva välja mer hälsosamma alternativ, säger Christel Larsson.

Artikeln European children’s sugar intake on weekdays versus weekends: the IDEFICS study publiceras i tidskriften European Journal of Clinical Nutrition.

Länk till artikel: http://www.nature.com/ejcn/journal/vaop/ncurrent/full/ejcn201487a.html

Källa: Göteborgs universitet