Kartläggning av tarmflora hos nyfödda skall motverka fetma

Genom att kartlägga tarmfloran hos nyfödda barn ska Fredrik Bäckhed och hans forskarkollegor vid Sahlgrenska akademin hitta nya metoder för att motverka barnfetma. Med hjälp av 30,8 miljoner kronor från Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse ska forskarna bland annat undersöka om smala barns tarmbakterier kan användas för att utveckla helt nya behandlingar.
1988 var fem procent av Sveriges barn överviktiga eller feta. 2004 hade andelen ökat till 21 procent – och ökningen fortsätter. En fetare kost, mindre motion och ett genetiskt arv lyfts fram som viktiga faktorer bakom fetmaepidemin. Forskare vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, är nu ytterligare en orsak på spåren. Professor Fredrik Bäckhed och hans kollegor får nu 30,8 miljoner kronor från Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse till ett projekt som ska kartlägga tarmfloran hos nyfödda barn. Målet på sikt är att utveckla helt nya metoder för att bekämpa barnfetma. Fredrik Bäckhed och hans forskningsgrupp har i flera uppmärksammade studier kunnat visa att fetma har ett samband med tarmflorans sammansättning. I det aktuella projektet kommer forskarna i samarbete med docent Jovanna Dahlgren vid Göteborgs universitets Centrum för Tillväxtforskning granska tarmfloran hos nyfödda barn i Halmstad, för att se hur den utvecklas under det första levnadsåret. Syftet är att se om fetma kan kopplas till en förändrad tarmflora hos mindre barn. –Vi vet redan att en obalans i tarmfloran är orsak till flera allvarliga sjukdomar, till exempel inflammatorisk tarmsjukdom och fetma. Vår hypotes är att tarmfloran också påverkar risken för barnfetma, säger Fredrik Bäckhed: –Stödet från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse ger oss unika möjligheter. På sikt hoppas vi kunna använda tarmfloran som en markör för att tidigt upptäcka barn som riskerar utveckla fetma. I forskningsprojektet ska Göteborgsforskarna också försöka isolera tarmbakterier från smala barn, för att se om och i så fall hur dessa kan användas för att utveckla helt nya, förebyggande behandlingstrategier för fetma. –Barn som lider av fetma har stor sannolikhet att förbli överviktiga i vuxen ålder, med ökade risker för att utveckla diabetes och hjärt- och kärlsjukdomar. Det gör barnfetma till ett högt prioriterat samhällsproblem, säger Fredrik Bäckhed. Genom programmet vill Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse ge Sveriges främsta forskare resurser och villkor så att de kan angripa komplexa och svåra forskningsproblem. Fredrik Bäckheds forskningsprojekt är ett av 25 utvalda projekt som bedöms ha potential att leda till nya vetenskapliga genombrott. Totalt får de utvalda projekten dela på mer än 700 miljoner kronor. Läs mer om forskningsstöden: http://www.wallenberg.com/kaw/ Källa: Sahlgrenska sjukhuset

Barn med fetma måste behandlas i tid

En ny studie från Karolinska Institutet visar att beteendeförändrande behandling för att gå ner i vikt fungerar mycket bra för barn med kraftig fetma. Men det gäller att behandlingen sätts in i tid, eftersom insatser för att förändra mat- och motionsvanor visade sig ha liten effekt på tonåringar med samma problem.

– För dessa tonåringar med kraftig fetma är resultaten alarmerande, risken för framtida sjuklighet och social utslagning är stor. Det är viktigt att nya behandlingsmetoder utvecklas och för vissa ungdomar kan till och med fetmakirurgi vara något man bör överväga, säger Claude Marcus, professor i pediatrik vid Karolinska Institutet.

I den aktuella studien, som publiceras i vetenskapstidskriften Archives of Pediatrics & Adolescent Medicine, har forskarna utvärderat en behandling inriktad på beteendeförändringar avseende motion och kost hos barn med kraftig fetma. Under tre års tid fick barnen träffa ett team bestående av läkare, psykolog, sjukgymnast, sjuksköterska och dietist på Rikscentrum Barnobesitas vid Astrid Lindgrens Barnsjukhus i Stockholm. Totalt i studien ingick 643 barn och tonåringar 6-16 år gamla som började sin behandling under åren 1998-2006.

Resultaten visar att den beteendeförändrande behandlingen haft en bra effekt för yngre barn med fetma. Yngre barn med kraftig fetma hade till och med större nytta av behandlingen än de barn som led av måttlig fetma. Men ju äldre barnen blev, desto svårare blev det att förändra deras mat- och motionsvanor. För tonåringar med måttlig fetma hade beteendebehandlingen en viss effekt. För en stor majoritet av tonåringarna med kraftig fetma hade däremot behandlingen ingen påvisbar effekt på hälsan.

Samtidigt framgår att merparten av de feta tonåringarna hade problem med vikten redan i lågstadieåldern. Forskarna konstaterar att därför att mycket skulle vara vunnet om behandlingen sätts in redan när de överviktiga eller feta barnen är 6-7 år gamla.

– Tyvärr visar siffror från det nationella registret över barnobesitas, BORIS, att genomsnittsåldern för påbörjad behandling idag är tio år. Vissa landsting har över huvud taget ingen behandling för barn med fetma, säger Pernilla Danielsson, en av forskarna bakom studien.

Studien har finansierats genom stöd från Sveriges kommuner och landsting (SKL), Socialstyrelsen, Stiftelsen Frimurare Barnhuset i Stockholm samt institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik vid Karolinska Institutet.

Publikation: ”Response of Severely Obese Children and Adolescents to Behavioral Treatment”, Pernilla Danielsson, Jan Kowalski, Örjan Ekblom och Claude Marcus, Archives of Pediatrics & Adolescent Medicine, first online 29 October 2012.

Källa: Karolinska Institutet


Barnöverviktsbehandling i ett familjeperspektiv

Sveriges första mottagning för överviktiga barn
och ungdomar och deras familjer öppnar i Malmö

I Malmö finns det många överviktiga barn och ungdomar som inte få den hjälp de behöver för att nå en hälsosam vikt. 25 % av 10-åringarna i Malmö har övervikt eller sjukdomen fetma. Har barnet sjukdomen fetma kan man få hjälp på de olika fetmamottagningar som finns i Skåne. Men har man barn som ligger precis under fetmagränsen får familjen inte alltid den professionella hjälp den behöver.  Därför startar Ulla Börjeson Munk, som arbetat med barnfetma i 12 år nu BarnÖverviktsmottagningen Humlan i centrala Malmö.

Ulla Börjeson Munk är leg sjuksköterska, barnsjuksköterska samt familjeterapeut steg 1. Hon var med och startade Barnöverviktsenheten Region Skåne. Ulla Börjeson Munk har träffat tusentals familjer med barn i åldrarna 2-18 år som har sjukdomen fetma i enskilda familjemöten, men även i familjegrupps- möten (viktskolor), och har anordnat och deltagit i olika dagläger för barn och tonåringar.

– Av våra 10 åringar i Malmö är 18 % flickor överviktiga och 19 % av pojkarna.  Andelen av 10 -åringarna som har fått sjukdomen fetma i Malmö är 7 % både hos flickorna och hos pojkarna. Även de barn som inte nått gränsen fetma behöver hjälp, därför startar jag min mottagning, säger Ulla Börjeson Munk.

BarnÖverviktsmottagningen Humlan arbetar med en relationsmodell som heter SOFT (Standard Obesitas familjeterapi). Överviktsarbete är ett föräldra- och familjearbete, därför är det viktigt att arbeta med hela familjen och dess nätverk.

–        Det handlar om att stärka barnets självförtroende. Vad är ditt barn bra på? Att ta vara på familjens alla kunskaper och resurser. Vad gör ni bra i er familj? På BarnÖverviktsmottagningen Humlan pratar vi om vad som är bra mat, hur mycket man ska äta för att få en hälsosam vikt, samt om fysisk aktivitet och lek. Barn och ungdomar ska utvecklas och ska därför inte banta, utan växa in i sin vikt genom förändringar eller justeringar i vad barnet äter, antal portioner, dricker och den fysiska aktiviteten i vardagen. Allt detta gör Humlan med ett professionellt familjeperspektiv där familjebaserad teori integreras med evidensbaserad medicinsk praxis, säger Ulla Börjeson Munk.

BarnÖverviktsmottagningen Humlan har i dag inget av tal med Region Skåne men för en dialog med politiker och tjänstemän för att få ett avtal där högkostnadskort gäller.

Siffror från Malmös 10 stadsdelar över antal överviktiga barn i skolår 4 (10 år) 2010/2011:

Flickor: Övervikt 18 %, Fetma 7 %, Övervikt + fetma 25 %

Pojkar: Övervikt 19 %, Fetma 7 % Övervikt +fetma 26 %

Källa: Välfärds- och tillväxtrapporten 2011

Källa: www.humlanmottagningen.se

Koppling mellan diabetes och fetma hos barn – fokus för europeisk studie

Barnfetma är ett växande problem globalt. I Sverige är vart femte barn kraftigt överviktigt och löper ökad risk för typ 2-diabetes och andra komplikationer. Forskare vid Akademiska sjukhuset och Uppsala universitet koordinerar en stor europeisk studie, Beta-JUDO, där förhoppningen är att hitta effektivare behandlingsmetoder för unga i riskzonen. Just nu rekryteras patienter, men också friska grundskoleelever i Uppsala till en kontrollgrupp.

– Det fina är att grundforskare och kliniskt verksamma läkare samarbetar. Studien omfattar undersökningar och provtagning av kraftigt överviktiga, laboratorieforskning på cellnivå och läkemedelstester. Vi kommer under fyra år att fokusera på de insulinproducerande betacellernas roll. Vår hypotes är att barnfetma orsakas hos vissa individer av ett för stort insulinpåslag som gör att sockret i blodet försvinner snabbt, vilket leder till ökad aptit och extrem viktuppgång hos barnen, säger Anders Forslund, barnläkare och specialist på barnfetma vid Akademiska sjukhuset.

Fetma betraktas som en global epidemi som 2030 beräknas omfatta över en miljard människor, där andelen barn beräknas öka. Unga som utvecklar fetma riskerar i högre grad än vuxna att drabbas av komplikationer som diabetes och hjärt-kärlsjukdom, sjukdomar som kan bli kroniska och följa dem genom livet.

Orsaken till barnfetma är en kombination av arvsanlag och livsstil. Tidigare studier har visat att de insulinproducerande betacellernas spelar en central roll. Det vanliga är att viktkurvorna hos barn som utvecklar barnfetma avviker redan vid 3-7 års ålder.

Barn med fetma undersöks i primärvården för olika komplikationer, bland annat högt blodtryck, diabetes, höga blodfetter och fettlever. Till specialistmottagningen på Akademiska remitteras barn och ungdomar med svår fetma som motsvarar ett BMI över 35 som vuxen.

Beta-JUDO är ett EU-finansierat forskningsprojekt som samordnas från Uppsala universitet. I studien medverkar forskare och läkare från elva centra i totalt sju EU-länder. Läkemedelsstudien inleds 2013 på kliniker i Uppsala, Leipzig och Salzburg. Samtliga barn kommer att erbjudas hjälp till livsstilsförändring. Därutöver testas två olika läkemedel.

– Om vår hypotes stämmer har de insulinproducerande betacellerna hos barn med fetma varit under för stor press och så småningom tröttnat, vilket leder till typ 2-diabetes och kraftig övervikt/fetma. Målet är att hitta nya behandlingsmetoder för att dämpa insulinpåslaget och därmed hungerkänslan, förklarar Anders Forslund.
Fakta: Barnfetma
*Stor ökning de senaste decennierna globalt, även i Sverige.
*Orsaken anses vara en kombination av arvsanlag och livsstil, framförallt förändrad diet och minskad fysisk aktivitet.
*Grundbehandlingen av fetma innefattar alltid förändring av beteende, främst av kost- och motionsvanor.
*För att mäta övervikt för barn används BMI (body mass index). Om barnet exempelvis väger 50 kilo och är150 centimeter långt dividerar du 50 med 1,5. Därefter dividerar du med 1,5 igen och får då fram BMI.  Till skillnad från vuxna varierar dock BMI-gränserna för övervikt och fetma med åldern.

Källa: Akademiska sjukhuset

 

Viktigt ge barn bra matvanor från början

Det är när barnen är små som föräldrarna har störst chans att lägga grunden för bra vanor. Livsmedelsverkets nya råd om bra mat för barn 1-2 år lyfter därför fram vad som är just bra mat för barn. Den senaste vetenskapliga genomgången bekräftar verkets tidigare råd.

– Det kan vara förvirrande med alla olika budskap om vad som är bra matvanor. Vi vill att föräldrar ska veta att våra råd grundas på den samlade forskningen, säger Åsa Brugård Konde på Livsmedelsverket.

I stort sett gäller samma råd för barn som för vuxna – att äta varierat, det vill säga många olika typer av livsmedel, att äta frukt och grönsaker, fisk, mer fleromättat fett och mindre socker.

– Trots att alla vet att socker inte är bra dricker fyraåringar i snitt nästan 1,5 liter läsk i veckan, säger Åsa Brugård Konde.

De nya råden betonar att bra mat för barn inte behöver vara svårt, och att den mesta maten går bra att servera även till barn.

– Det verkar som att föräldrar ibland oroar sig mer för till exempel tillsatser och bekämpningsmedelsrester än för hur barnen äter. Men att en fjärdedel av småbarnens kalorier kommer från godis, glass, läsk och snacks är en betydligt större hälsofara, säger Åsa Brugård Konde.

Många barn behöver äta mer grönsaker. I genomsnitt äter barn ungefär hälften så mycket frukt och grönt som Livsmedelsverket rekommenderar.

– Om man som vuxen inte är van att äta grönsaker kan det vara svårt att få sitt barn att äta frukt och grönt. I våra råd ger vi konkreta tips om hur man kan göra.

Råden är tänkta att delas ut på barnavårdscentralerna, men finns också på Livsmedelsverkets webbplats. Som stöd för personalen i samtal om mat med föräldrar finns också en personalhandledning som kan laddas ner från verkets webbplats.

Fakta om 4-åringars matvanor

En fyråring äter eller dricker i genomsnitt

  • knappt två deciliter saft och läsk per dag, de barn som dricker mest dricker nästan en halv liter om dagen.
  • glass 2-3 gånger i veckan.
  • hälften av den mängd frukt och grönsaker som rekommenderas – 400 gram. Det motsvarar ungefär två frukter och två nävar grönsaker.
  • lagom mängd fett men fel sort, vilket gör att 90 procent fick mindre fleromättat fett (omega-3-fett) än rekommenderat.
Källa: Livsmedelsverket

Föräldrars stress påverkar barnets vikt

En ny avhandling från Uppsala universitet visar att de flesta föräldrar har intentionen att ge sina barn en god livsstil men att de inte alltid når dit. Många föräldrar upplever en stress i sin föräldraroll och önskar olika forum för att kunna ventilera sina funderingar och få stöd: Avhandlingen visar också ett samband mellan föräldrastress och risk för övervikt och undervikt hos barnet.

Under hela förskoleåldern introduceras barnet successivt i familjens mat- och aktivitetsvanor och det är en viktig period för grundläggandet av en hälsosam livsstil. I sin avhandling har Christina Stenhammar studerat föräldrars perspektiv på sina förskolebarns livsstil gällande kost och fysisk aktivitet.

– Genom att få insikt i föräldrars inställning och situation kan vi få en bättre förståelse och ge bättre råd utifrån de olika behoven och därmed skapa positiva förutsättningar för barnens livsstil, säger Christina Stenhammar.

Resultatet pekar på en skillnad mellan föräldrars erfarenhet av och inställning till sina barns måltidsmönster, kostvanor och fysiska aktivitet. Föräldrarnas inställning var att deras barn borde äta regelbundet, hälsosamt och vara fysiskt aktiva, men det var inte så det blev i det verkliga livet. Föräldrar med högre utbildning uppnådde i högre utsträckning sina avsikter när det gällde barnets livsstil.

Många föräldrar upplevde stress i sin föräldraroll och önskade olika forum för att kunna ventilera sina funderingar och få stöd, både i nätverk med andra föräldrar och med professionell vägledning. Intressant är att rapporterad föräldrastress visade samband med ökad risk för övervikt hos barnet. Även ett samband mellan mödrars självrapporterade stress och undervikt hos barnet kunde identifieras. Exakt hur orsakssambandet ser ut går inte att säga utifrån studien. Klart är dock att barns vikt och stress i föräldraskapets olika delar, som sociala kontakter och upplevd förmåga, hänger samman.

Både mammor och pappor ansåg att de var huvudansvariga för sina barns livsstil och de såg sig själva som förebild och vägvisare för sina barn. Det som begränsade eller hindrade föräldrarna från att ge sina barn en hälsosam livsstil var bristande tid och resurser, det stora utbudet av godis, läsk, chips och inte minst stillasittande aktiviteter. Föräldrarna tyckte att media uppmuntrade barns ohälsosamma preferenser.

– Min förhoppning är att förskolan ska kunna användas som en mötesplats för föräldrar och att det ska finnas möjlighet till nätverk där. På så vis skulle föräldrar kunna ventilera sina funderingar och svårigheter med varandra på ett naturligt sätt.  Om det dessutom fanns ett etablerat samarbete mellan förskolan och BVC skulle sjuksköterskan kunna delta i föräldraträffarna och bidra med sin kompetens om barns livsstil, det skulle vara en resurs för pedagogerna, föräldrarna och barnen, säger Christina Stenhammar.

Avhandlingen visar på att barnens hälsosamma livsstil är ett gemensamt ansvar där föräldrar, förskola, tillsynsmyndigheter, BVC och lokalpolitikerna måste var och en ta sitt ansvar. Om de olika systemen motverkar eller inte stödjer varandra blir det mycket svårare att alltid leva efter det mest hälsosamma valet.

Källa: Uppsala Universitet

Lack of Vitamin D in overweight Children

There seems no end to the flow of news about new health benefits of vitamin D supplementation. Recently, scientists from Michigan University in the U.S. showed that children who lack vitamin D accumulate fat around the waist and gain weight faster than children who get enough vitamin D.

Accumulation of fat around the waist, called apple shape, is particularly critical because this type of obesity is associated with increased risk of not only type 2-diabetes but also other chronic diseases later in life, including cardiovascular disease.

In the study researchers followed 479 schoolchildren aged between 5 and 12 from Bogota in Colombia over a period of 30 months. Children’s BMI, waist circumference, subscapular-to-triceps skinfold-thickness ratio, and vitamin D status were measured. Surprisingly for a subtropical country it was found that 10% of the children had vitamin D deficiency, and 46% had low values.

Research results suggest that low levels of vitamin D in childhood increases the risk of developing obesity, which in turn is likely to follow them all their life.

Ref.
Gilbert-Diamond D, et al. Vitamin D deficiency and anthropometric indicators of adiposity in school-age children: a prospective study. Am Clin Nutr. 2010;92(6):1446-51.

Källa. Pharma Nord

Kan risk för fetma upptäckas redan hos spädbarn?

Under 2009-2010 kommer 200 spädbarn och deras föräldrar bland annat att få halten kroppsfett mätt. Elisabet Forsum, professor i nutrition och hennes forskargrupp forskar spädbarns kroppssammansättning. Ett mål är att redan på tidigt stadium kunna upptäcka barn i riskgruppen att bli feta.

– Idag är var femte fyra-åring överviktig eller fet. Det vore bra om man kunde se vilka av barnen som löper risk att bli feta redan innan de ens hunnit bli det. Det är betydligt enklare att förebygga fetma än att bli av med fett man redan lagt på sig, säger Elisabet Forsum, professor vid Institutionen för klinisk och experimentell medicin.

Forskarna vill undersöka om fett som barn lägger på sig består även senare i livet. Och att allt fler blir överviktiga beror sannolikt på ett samspel mellan arv och miljö; mellan arv och livsstil. De senaste decennierna har människor blivit allt fetare.

– Idag finns över huvud taget inga gränser för vad som är övervikt eller fetma för barn under två år. Man mäter längd och vikt, det säger dock ingenting om kroppsfettet. Ett tungt barn behöver inte ha en hög fetthalt.

Forskarna startade därför 2006 med att bland annat mäta kroppsfettet hos 108 tio dagar gamla spädbarn för att få en uppfattning om vad som är normalt. Fettet mäts i en Peapod (den ser ut som en trind ärtskida) som barnen åker in i ett par minuter. Gruppen undersöktes även vid tre månaders ålder och en del av dem kommer forskarna att följa i flera år.

I år har forskarna alltså börjat följa nästa parallella spår. Denna gång är det inte bara barnen som står i fokus och som får andelen kroppsfett mätt när de åker in i en helkroppsmätare.

– Nu undersöker vi även föräldrarna, säger Elisabet Forsum.

Forskarna kollar bland annat upp andelen kroppsfett (de vuxna sitter i en Bodpod, modell större), undersöker blodsockerhalten och vilka som bär på den så kallade fetmagenen.

– Man skulle kunna anta att det finns ett samband, att barn till tjocka mammor blir fetare än barn till normalviktiga och att det gäller redan från det att barnen är mycket små. Men det återstår att se.

Hur som helst vore mycket vunnet om forskarna kunde få fram metoder att mäta risken för framtida övervikt. Det skulle ge möjligheter att rikta informationen till föräldrarna.

– Färre skulle behöva bli oroliga i onödan och föräldrar med barn i riskzonen skulle kunna få ett helt annat stöd än de kan få idag.

Under 2009-2010 ska 200 föräldrar och barn ingå i studien och forskarna når dem via mödravårdscentralerna. Hittills har det inte varit några svårigheter att få tag i frivilliga.

– Alla flesta föräldrar vill ju sina barn väl, säger Elisabet Forsum.
Källa: Linköping

Use of Antipsychotic Medications by Children and Adolescents Associated With Significant Weight Gain

Many pediatric and adolescent patients who received second-generation antipsychotic medications experienced significant weight gain, along with varied adverse effects on cholesterol and triglyceride levels and other metabolic measures, according to a study in the October 28 issue of JAMA.
Treatment for psychotic disorders, bipolar disorder, and nonpsychotic mental disorders for children and adolescents in the United States often includes second-generation antipsychotic medications. “Increasingly, the cardiometabolic effects of second-generation antipsychotic medications have raised concern. Cardiometabolic adverse effects, such as age-inappropriate weight gain, obesity, hypertension, and lipid and glucose abnormalities, are particularly problematic during development because they predict adult obesity, the metabolic syndrome, cardiovascular morbidity, and malignancy,” the authors write. The cardiometabolic effects of these medications have not been sufficiently studied in children and adolescent patients who have not previously received them, according to background information in the article.
Christoph U. Correll, M.D., of Zucker Hillside Hospital, North Shore-Long Island Jewish Health System, Glen Oaks, and The Feinstein Institute for Medical Research, Manhasset, New York, and colleagues conducted a study of weight and metabolic changes in a group of 272 pediatric patients (ages 4 to 19 years) who had not previously received antipsychotic medication. Patients had mood spectrum (47.8 percent), schizophrenia spectrum (30.1 percent), and disruptive or aggressive behavior spectrum (22.1 percent) disorders. Fifteen patients who refused participation or were nonadherent to medications served as a comparison group. Patients were treated with the antipsychotic medications aripiprazole, olanzapine, quetiapine, or risperidone for 12 weeks.
After a median (midpoint) of 10.8 weeks of treatment, weight increased by an average of 18.7 lbs. with olanzapine (n = 45), by 13.4 lbs. with quetiapine (n = 36), by 11.7 lbs. with risperidone (n = 135), and by 9.7 lbs. with aripiprazole (n = 41) compared with minimal weight change of 0.4 lbs. in the untreated comparison group (n = 15). “Each antipsychotic medication was associated with significantly increased fat mass and waist circumference,” the authors write. “Altogether, 10 percent to 36 percent of patients transitioned to overweight or obese status within 11 weeks.”
The researchers also found that adverse changes during the study period reached statistical significance for olanzapine and quetiapine for total cholesterol, triglycerides, non-HDL cholesterol, and ratio of triglycerides to HDL cholesterol. “With risperidone, levels of triglycerides increased significantly. Metabolic baseline-to-end-point changes were not significant with aripiprazole or in the untreated comparison group. Patients receiving quetiapine had modestly higher incidence rates of hyperglycemia and the metabolic syndrome and patients receiving olanzapine experienced the highest incidence rates.”
The authors note that these results are concerning because they include fat mass and waist circumference, which are associated with the metabolic syndrome in adults treated with antipsychotic medications and heart disease in the general population. “Moreover, abnormal childhood weight and metabolic status adversely affect adult cardiovascular outcomes via continuation of these risk factors or independent or accelerated mechanisms.”
“Our results, together with data from first-episode studies, suggest that guidelines for antipsychotic medication exposure for vulnerable pediatric and adolescent patients naive to antipsychotic medication should consider more frequent (e.g., biannual) cardiometabolic monitoring after the first 3 months of treatment. Finally, in view of poor physical health outcomes and suboptimal metabolic monitoring in the severely mentally ill, the benefits of second-generation antipsychotic medications must be balanced against their cardiometabolic risks through a careful assessment of the indications for their use, consideration of lower-risk alternatives, and proactive adverse effect monitoring and management,” the authors conclude.
(JAMA. 2009;302[16]:1765-1773. Available pre-embargo to the media at www.jamamedia.org)
Editor’s Note: Please see the article for additional information, including other authors, author contributions and affiliations, financial disclosures, funding and support, etc.
Editorial: Implications of Marked Weight Gain Associated With Atypical Antipsychotic Medications in Children and Adolescents
Christopher K. Varley, M.D., and Jon McClellan, M.D., of Seattle Children’s Hospital, write in an accompanying editorial that these findings indicate there are other factors to consider regarding the use of atypical antipsychotic medications in children and adolescents.
“These medications can be lifesaving for youth with serious psychiatric illnesses such as schizophrenia, classically defined bipolar disorder, or severe aggression associated with autism. However, given the risk for weight gain and long-term risk for cardiovascular and metabolic problems, the widespread and increasing use of atypical antipsychotic medications in children and adolescents should be reconsidered.”
(JAMA. 2009;302[16]:1811-1812.

Hög stress i familjen ökar barns risk för fetma

Risken för fetma är två till tre gånger så stor för barn i familjer med hög stress jämfört med dem som växer upp i en mindre stressad miljö. Psykologisk stress kan vara en viktig faktor att studera i samband med fetmaepidemin, enligt en doktorsavhandling vid Linköpings universitet.

I avhandlingen av kognitionsvetaren Felix-Sebastian Koch påvisas också en koppling mellan psykologisk stress hos föräldrarna och en sämre självkänsla hos barnen. Barn från familjer med hög stress hade även högre halter av stresshormonet cortisol.Stress i småbarnsfamiljer kan ha många orsaker som oro för barnen, bristande socialt nätverk och svåra livshändelser. I familjer där flera faktorer sammanföll, ökade stressen vilket resulterade i två till tre gånger så hög risk för fetma hos barnen.
De fyra studier som redovisas i avhandlingen är baserade på data från 17 000 barn som föddes mellan 1 oktober 1997 och 31 oktober 1999 i sydöstra Sverige (ABIS). I underlaget ingår föräldraenkäter vid födelsen och fyra tillfällen därefter fram till 8 års ålder. Barnens body mass index (BMI) beräknades vid 2, 5 och 8 års ålder. Hos 126 barn i 8-årsåldern mättes halten av stresshormonet cortisol i saliv.

I studien över stress och självkänsla deltog drygt 3 800 åttaåringar. De testades med instrumentet ”Jag tycker jag är”, som mäter fysiska egenskaper, färdigheter och talanger, psykiskt välmående, relation till familjen och relation till andra i omgivningen. I alla aspekter påverkades självkänslan negativt av hög stress i familjen.

Dessutom mättes barnens förhållande till sin egen kropp. De fick se bilder av nio olika figurer, från mycket magra till sjukligt feta, och sedan peka på den som de tyckte såg mest ut som de själva. De fick också ange hur de själva skulle vilja se ut. 70 procent var nöjda med sin egen kropp. Övriga ville vara kraftigare eller smalare. Mest oroväckande var att en liten del av de 10 procent som redan var mycket smala ville vara ännu smalare.

– Om man inte är nöjd med sig själv vid 8 års ålder, då är det något som inte är bra. Kanske är det så att fler och fler barn kan inte svara upp mot de ideal som förmedlas, säger Felix-Sebastian Koch.

Sambanden mellan psykologisk stress och fetma kan ha flera orsaker. Stress och bristande självkänsla skulle kunna leda till tröstätande, men också förändrad hormonbalans till exempel minska insulinkänslighet med ökad lagring av energi i form av fett.

Avhandlingen heter Stress and obesity in childhood

Källa: Linköpings universitet Campus US