Ojämlikheter i tandhälsa tydligast hos små barn

Ojämlikheterna i tandhälsa är som tydligast hos 3- till 6-åriga barn, visar en avhandling vid Sahlgrenska akademin. Förskolebarn i socioekonomiskt svaga familjer hade drygt fyra gånger högre risk för kariesskador jämfört med jämnåriga med bättre levnadsvillkor.

– Vi ska inte glömma att de flesta barn har friska och fina tänder, men det finns en mindre grupp av barn som vi ser gång på gång inom tandvården och som har mycket karies, säger Ann-Catrin André Kramer, disputerad i odontologi och legitimerad tandhygienist.

I arbetet med sin avhandling har hon studerat tandhälsa bland 300 988 individer i åldrarna 3 till 19 år i Västra Götaland. Analyserna bygger på uppgifter från Folktandvården och de privata vårdgivare som behandlar barn och ungdomar i regionen samt information från Statistiska Centralbyrån, SCB, bland annat om hushållens ekonomi och utbildningsnivå.

Forskningen bekräftar bilden av att barn och unga i Sverige har god tandhälsa ur ett internationellt perspektiv. Men trots att tandvården under decennier varit avgiftsfri för barn och unga i Sverige förekommer stora variationer inom tandhälsan.

Flickor och pojkar

Barn och ungdomar bosatta på landsbygden hade lägre risk för karies jämfört med jämnåriga som bodde i större städer. Och det fanns även könsskillnader bland barnen.

– Det var intressant att flickor hade lägre risk för karies än pojkar under tonåren, med ett omvänt mönster före tonåren då flickor uppvisade en högre risk för karies jämfört med pojkar, vilket inte framkommit tidigare, säger Ann-Catrin André Kramer.

– Frågan är om det kan kopplas till beteende, alltså kostvanor och munhygienvanor, eller om det är något biologiskt som händer i kroppen, fortsätter hon. Vi har inget svar på varför det är så här, men det är ett mönster vi ser och som vi verkligen behöver fundera vidare på.

Tandvård på schemat

Bland 7- till 9-åringar var det en av tio som hade kariesskador i sina permanenta tänder och bland de äldsta tonåringarna hade hela två tredjedelar karies eller fyllningar. Resultaten från avhandlingen visar att det var barn i familjer med svaga socioekonomiska resurser som hade störst risk för hål i tänderna, framförallt gällde det barn i förskoleåldern.

I en mindre delstudie följdes också små barn över tid under förskoleperioden. Denna visade att barn som hade karies redan vid 3 års ålder hade utvecklat betydligt fler kariesskador som 6-åringar jämfört med barn som var kariesfria vid studiens start. Endast hälften av barnen som ingick i studien var helt utan kariesskador i mjölktänderna vid 6 års ålder.

– Det här kräver mycket av både patienter och tandvård, och vi måste fundera på hur vi ska nå de grupper som bäst behöver vård. Kanske kan vi utveckla det tvärprofessionella arbetet ytterligare, med andra delar av vården och med skolan. Barn borde få lära sig att borsta tänderna med samma självklarhet som de lär sig att tvätta händerna i tidig ålder, säger Ann-Catrin André Kramer.

Titel: On dental caries and socioeconomy in Swedish children and adolescents – clinical and register-based studies; http://hdl.handle.net/2077/54528

Källa: Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet

Särskilt sjukdomsframkallande bakterier bakom vissa barns högre kariesrisk

Forskare vid Umeå universitet har för första gången kunnat koppla förekomsten av mutanter av kariesbakterien Streptococcus mutans och deras unika vidhäftningsmekanism till varför vissa barn har högre risk för karies. I en femårig studie, där saliv från ett stort antal barn analyserat och deras tandhälsa följts, har forskare konstaterat att högriskbarn har en mer virulent variant av kariesbakterien vars vidhäftningsmekanism gör den till en bättre överlevare. Resultaten, som kan leda till bättre sätt att identifiera högriskpatienter och behandla deras karies, presenteras nu i tidskriften EBioMedicine.

– Karies är ett livsstilstillstånd som oftast orsakas av ät- och munhygienvanor som leder till ett surt pH, vilket skadar tandemaljen och gynnar förekomsten av syreproducerande bakterier såsom S. mutans. Detta samband stämmer för ungefär de fyra av fem individer, som har en liten-till-måttlig risk att utveckla tandsjukdomen. Men vissa barn har en särskilt hög risk att utveckla karies, vilket vi nu visar beror på att de bär på särskilt sjukdomsframkallande varianter av S. mutans som antagligen betingar karies oberoende av livsstil. Varianterna har unika protein som gör kariesbakterierna bättre på att överleva i munnens antibakteriella saliv, säger Nicklas Strömberg, som är professor vid Institutionen för odontologi, övertandläkare vid Västerbottens läns landsting och sisteförfattare av artikeln.

Vart femte barn i Sverige är en så kallad högriskindivid vad gäller risken att drabbas av tandsjukdomen karies. Högriskbarnen svarar inte på traditionell kariesprevention eller behandling och för gruppen kan inte heller livsstilmarkörer förutsäga risk för karies. Kronisk kariesinfektion och tandförlust är dessutom också en riskfaktor för systemiska sjukdomar som exempelvis hjärtkärlsjukdom.

I artikeln Streptococcus mutans adhesin biotypes that match and predict individual caries development beskrivs hur upp till hälften av högriskbarnen betingas av högvirulenta typer av S. mutans och att dessa varianter även kan utgöra en framtida förhöjd risk för hjärtkärlsjukdom och andra systemiska sjukdomar. De högvirulenta S. mutans-varianterna skiljer sig också i sin bindningsförmåga, vilket forskarna genom biokemiska studier kunnat koppla till förekomsten av vidhäftningsproteinerna SpaP och Cnm och deras bindning till saliv och salivproteinet DMBT1. Forskarna har kunnat visa att ju större denna bindning är desto högre är kariesutvecklingen över 5 års tid.

– Vetskapen om de identifierade bakterietyperna och hur de initierar kariessjukdom skulle kunna användas för att förbättra den individualiserade tandvården. Förekomsten av bakterietyperna skulle kunna användas som markörer för att tidigt identifiera riskindivider. Dessutom skulle deras vidhäftningsproteiner kunna utgöra nya potentiella måltavlor för behandling, säger Nicklas Strömberg.

I den aktuella studien har en forskargrupp under ledning av Nicklas Strömberg följt 452 barn i Västerbotten över 5 års tid (vid åldrarna 12 och 17 år). Genom analyser av salivprov och isolerade bakteriestammar grupperades barnen i olika riskgrupper baserat på vilken genetisk typ av kariesbakterien de bar på. Tillsammans med kollegor vid institutionerna för Kemi och Medicinsk kemi och biofysik analyserades det insamlade materialet och forskarna kunde vid en femårsuppföljning se hur kariessjukdom utvecklats i de olika riskgrupperna.

– I ett annat arbete under publicering visar vi att andra högriskbarn har genetiska defekter i sitt salivfäste för bakterier och på så sätt liknar karies så kallade autoimmuna sjukdomar. Men det är viktigt att betona att karies i de flesta fall fortfarande orsakas av ät- och munhygienvanor, säger Nicklas Strömberg.

Karies är den vanligaste kroniska sjukdomen i Sverige och i världen. Tandvårdskostnader, inklusive kostnader för kariesbehandling, utgör 5 % av de totala vårdrelaterade kostnaderna i världen. Karies är också den vanligaste orsaken till omgörningar av tandfyllningar, kronor och broar.

Länk till artikeln i EBioMedicine

Källa: Umeå universitet

Barn med invandrarbakgrund har sämre munhälsa

Barn och ungdomar med två utrikesfödda föräldrar har sämre munhälsa jämfört med barn och ungdomar med svensk  bakgrund. Detta visar Brittmarie Jacobsson i en licentiatavhandling vid  Hälsohögskolan i Jönköping.

Brittmaries avhandling hade två syften. Det första var att inhämta kunskap om förekomst av karies och kariesassocierade faktorer hos barn och ungdomar med utländsk bakgrund och jämföra dessa resultat med svenska barn i motsvarande åldersgrupper. Det andra var att jämföra kariesförekomst hos 15-åringar med utländsk bakgrund i förhållande till deras ålder när de kom till Sverige.

– Vid en jämförelse av resultaten  från de så kallade “Jönköpingsundersökningarna” gjorda 1983 och 1993 visade det sig att 15-åringarnas kariesstatus försämrats under 10-årsperioden samt att bakteriebeläggningar  och graden av tandköttsinflammation ökat. Det fanns därför ett stort intresse av att undersöka 15-åringar och deras kost och munhygienvanor för att om möjligt finna orsakerna till dessa försämringar. Eftersom Jönköping vid denna tidpunkt också hade blivit mer mångkulturellt var det intressant att analysera betydelsen av sociodemografiska  faktorer på kariesförekomsten, säger Brittmarie Jacobsson.

År 1993 hade 3- och 5-åriga barn med utländsk bakgrund mer karies jämfört med barn med svensk bakgrund. Tio år senare, visade det sig att alla barn med två utrikes födda föräldrar som deltagit i studien (3-, 5-, 10- och 15-åringar) hade fler kariesangrepp än barn och ungdomar med två svenskfödda föräldrar.

För 10- och 15-åringar med två utrikes födda föräldrar var risken att bli utsatt för karies nästan sex gånger högre jämfört med 10- och 15-åringar med två svenskfödda föräldrar.

– Det som var förvånande var att gapet avseende kariesförekomst mellan barn och ungdomar med utländsk bakgrund jämfört med barn med svensk bakgrund över denna 10-årsperiod hade ökat, säger Brittmarie Jacobsson. Detta trots att 65% av individerna med utländsk bakgrund var födda i Sverige och därmed omfattades av den svenska tandvårdsförsäkringen med fri tandvård upp till 19 års ålder, inklusive förebyggande munhälsovårdsprogram.

Intaget av sockerhaltiga mellanmål var högre hos 15-åringar med utländsk bakgrund än hos 15-åringar med svensk bakgrund. Det var ingen skillnad i kariesförekomst mellan 15-åringar med utländsk bakgrund som hade kommit till Sverige före ett års ålder och 15-åringar med svensk bakgrund. Däremot uppvisade barn som kommit till Sverige efter sju års ålder en kariesförekomst som var två till tre gånger högre än i motsvarande åldersgrupp med svensk bakgrund.

– Barn ”ärver” föräldrars kost och munhygienvanor och dessa vanor finns med även om familjen flyttar till ett annat land. Det borde därför vara högprioriterat att invandrarfamiljer snabbt fångas upp av vårt tandvårdssystem och att det finns kost och munhälsovårdsprogram som involverar både barnen och deras föräldrar, säger Brittmarie Jacobsson.

Källa: Hälsohögskolan i Jönköping