Ny avhandling undersöker vårdkedjor för barn och unga med neuroutvecklingstillstånd (NU-tillstånd)

Vilka problem i vårdkedjan ställs professionella inför som jobbar med neuroutvecklingstillstånd, och vilka lösningsstrategier använder de? Det har Gustaf Waxegård tittat på i en ny avhandling i psykologi från Linnéuniversitetet.

Det är en utmaning för vården att organisera tillgängliga och patientcentrerade vårdkedjor för barn och unga med neuroutvecklingstillstånd (NU-tillstånd), såsom uppmärksamhets- och hyperaktivitetsstörning, autismspektrumtillstånd och intellektuell funktionsnedsättning. Gustaf Waxegårds avhandling Conceptualizing professionals´ strategies in care pathways for neurodevelopmental disorders bidrar till att förstå varför.

Svårsamordnad vård för barn och unga med NU-tillstånd

NU-tillstånd är komplexa, vanligt förekommande, neuropsykologiska funktionsnedsättningar, där utredning och behandling kräver expertis inom många instanser i vårdkedjan.

– Många barn och familjer som söker vård för diagnoser som ADHD och autismspektrumtillstånd möts av en otillgänglig vård som dessutom är dåligt samordnad, säger Gustaf Waxegård.

Avhandlingen visar att det råder konkurrens om vilka metoder, strategier och vårdstrukturer som professionella helst använder för att hjälpa patienter. Eftersom resurserna är begränsade uppstår ett behov av att välja i vilja situationer de ska agera kollektivt eller mer individuellt/lokalt i vårdkedjan. Vårdkedjor för NU-tillstånd kännetecknas därmed av sociala dilemman menar Gustaf Waxegård. Det finns ett urvalstryck på professionellas beteende som inte bara handlar om vetenskap och beprövad erfarenhet. 

– Det kan vara mer rationellt för en enhet att inte samverka fullt ut med en annan enhet om man ser till vad som är bäst för enheten. Men om alla enheter prioriterar sina egna behov riskerar vårdkedjan som helhet att raseras, vilket gör att alla i slutändan blir lidande.

Som professionell räcker det inte med att göra sitt jobb på bästa sätt, man måste också vara aktiv i att skapa förutsättningarna för att kunna göra sitt jobb menar Gustaf Waxegård. Att bygga in bättre förståelse för hur professionella kan samverka i vårdsystemen skulle på sikt kunna göra stor skillnad för barn och familjer. Det skulle också kunna bidra till en bättre arbetsmiljö för professionella. 

Surfplattebaserat test för uppmärksamhetsproblemI en av sina tre studier utvärderar han ett nytt, snabbt, surfplattebaserat screening-test för uppmärksamhetsproblematik.

– Syftet är att bidra till utvecklingen av metoder som kan hjälpa professionella att göra mer effektiva kliniska bedömningar av komplexa variabler, som uppmärksamhetsförmåga, säger Gustaf Waxegård.

Förhoppningen är att hans fynd kan användas för att utveckla samverkansmodeller mellan professionella som har sin grund i social dilemma-problematik och gemensamt förvaltande av viktiga resurser där ”ägarfrågan” är oklar. Källa: Linnéuniversitetet

Svårt med läsning och berättande hos barn med autism

Barn med autism kan vara bra på att läsa ord för ord i en text, men samtidigt ha problem med att förstå vad de läser och återberätta innehållet. Forskning visar nu på vikten av utförlig språklig bedömning och uppföljning över tid för dessa barn.

Barn med autism har svårigheter med kommunikation och samspel, och dessutom har många en sen språkutveckling. Samtidigt är det känt att språkförmågan hos barn med autism varierar rejält, allt ifrån de som inte talar alls till de som har ett för åldern välutvecklat språk.

– Det är oftast språket som föräldrarna oroar sig först för, säger Emilia Carlsson, disputerad vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, och legitimerad logoped vid Gillbergcentrum i Göteborg.

I sin avhandling har hon studerat språkförmågan hos barn med autism. Hon utgick från en stor grupp barn som identifierats via screening på sin barnavårdscentral och fått diagnosen redan vid två och ett halvt års ålder. Av dessa följdes 85 barn upp av logoped när de var sju-åtta år gamla och parallellt rekryterades en kontrollgrupp på drygt 100 barn utan autism via förskola och grundskola.

Risk för överskattning

Ungefär hälften av barnen med autism visade sig ha svårt med läsningen, medan omkring vart tredje barn läste bra. En del barn med autism läste enstaka ord bra men hade svårt att förstå vad de läste, något som skulle kunna leda till att läsförmågan överskattas.

Resultaten visade också att barnen med autism hade svårt med berättande. Deras berättelser var kortare och mindre komplexa, inte bara i jämförelse med jämnåriga utan också jämfört med yngre barn utan autism som låg på samma språkliga nivå.

Förmågan att återberätta visade sig vara kopplad till både språklig förmåga, och till den visuella icke verbala förmåga som testades genom att de fick arrangera bilder i rätt ordning för att skapa ett logiskt händelseförlopp.

Viktigt följa över tid

Den aktuella forskningen visade en koppling mellan tidig språklig förmåga och senare läsförmåga. Barn med autism och god läsförmåga vid åtta års ålder hade en bättre språklig förmåga redan vid tre års ålder, medan barnen som senare fick svårigheter med läsningen tidigt hade mer språkliga svårigheter.

Att barn med autism får en utförlig språklig bedömning, och även följs av logoped över tid, beskrivs därför som en viktig faktor i vården och omhändertagandet av barnen.

– Det är viktigt med ökad kunskap om hur läsning och berättarförmåga är kopplat till andra språkliga färdigheter för att kunna ge rätt stöd och insatser till barn med autism, konstaterar Emilia Carlsson. 

Titel: Aspects of Communication, Language and Literacy in Autism Child Abilities and Parent Perspectives; http://hdl.handle.net/2077/58237 

Källa: Sahlgrenska akademin

Oro för att inte passa in kan bidra till fysisk smärta hos unga

Oro för att inte passa in i kompisgänget kan bidra till att ungdomar drabbas av fysisk smärta. Värst utsatta är tjejer. Det visar en avhandling av psykologiforskaren Matilda Wurm vid Örebro universitet.

 

– Det handlar alltså inte om mobbning utan om sådana saker som att inte accepteras av kompisarna, att inte passa in, säger Matilda Wurm.

Inom ramen för ett större projekt, Trestadsstudien, har hon följt 1 181 ungdomar i tre år, från sjuan till nian, för att studera hur smärta utvecklas över tid.

Den här oron, det Matilda Wurm kallar kompisrelaterad stress, kan bidra till utvecklandet av fysisk smärta i muskler och leder. Värken kan vara så svår att den påverkar vardagen för en del ungdomar.

– Det kan exempelvis handla om att de stannar hemma från skolan, att de får problem med att sova eller har svårt att koncentrera sig i skolan. Jag har definierat värk som att man har ont minst en gång i månaden och att det påverkar ungdomarnas kompisrelationer, skolan och/eller fritiden, förklarar Matilda Wurm.

Tjejer värst drabbade

Hennes studie visar att tjejerna är värst drabbade. I sjuan hade tjejerna och killarna visserligen lika mycket värk. Men i åttan och nian var det nästan dubbelt så många tjejer som killar som uppgav att de hade ont.

– Det finns forskning som visar att tjejer oroar sig mer över sina relationer med kompisar. De reagerar starkare om en kompisrelation hotas. Det finns också forskning som visar att tjejer faktiskt har mer att oroa sig över i sin vardag, det är mer press på dem än på killar. Det kan till exempel vara en sådan sak som att de måste hantera fysiska närmanden, vilket killar generellt oftast slipper.

För både skolan och föräldrar gäller det att vara medvetna om problematiken med kompisrelaterad stress, menar Matilda Wurm.

– Jag tror att skolan inte bara ska titta på det här med mobbning utan även fråga tjejer och killar om hur de har det med sina vänner. Skolan kan också öka sin kunskap om den här frågan genom att utbilda exempelvis kuratorer och skolsköterskor.

Smärtpatienter med social ångest

Matilda Wurm har i sin avhandling även studerat patienter som genomgår smärtrehabilitering. Här har hon tittat på en grupp smärtpatienter som lider av social ångest, vilket kan handla om sådant som att ha problem med att ringa till någon man inte känner, äta inför andra eller hålla ett anförande. Den gruppen jämfördes med en grupp bestående av smärtpatienter som inte hade några problem med sitt sociala liv.

Det visade sig att personerna med social ångest inte tillgodogjorde sig behandling lika bra som den andra gruppen.

– De sociala bitarna är viktiga att ta hänsyn till när det gäller smärta, konstaterar Matilda Wurm.

De här patienterna upplevde också att de hade svårt att gå tillbaka till jobbet.

– Den som har social ångest har kanske inte så lätt att ringa chefen och ställa krav på att exempelvis få jobba ett visst antal timmar. Då kanske man inte återgår till jobbet, trots att det hade varit möjligt om arbetsuppgifterna och arbetsplatsen hade anpassats lite.

Fakta om studien

I Matilda Wurms studie ingick 1 181 ungdomar. Av dem hade totalt 8,4 procent av sjundeklassarna värk i ryggen, axlarna eller nacken som påverkade deras vardag i viss mån. I åttondeklass hade siffran stigit till 10,5 procent för att sedan sjunka något i nian, till 9,9 procent.

I sjuan var det ingen större skillnad mellan killar och tjejer, även om tjejerna låg något högre. I åttan och nian såg det annorlunda ut – killarna låg kvar på ungefär sju procent medan värdet för tjejerna var nästan dubbelt så högt, runt 14 procent.

Källa: Örebro universitet

Uppdrag för mer kunskap om både ätstörningar och ADHD

Regeringen ger Socialstyrelsen i uppdrag att se över kunskapsläget kring två grupper. Det handlar dels om vård av personer med ätstörningar, dels konsekvenser för vuxna med diagnosen ADHD i samband med exempelvis sjukskrivningar och arbetslöshet.

– Unga kvinnor är särskilt drabbade av olika typer av ätstörningar och psykisk ohälsa. Det är ett samhällsproblem vi måste möta med mer kunskap. Jag vill gärna se någon form av nationellt stöd till vården, säger socialminister Annika Strandhäll.

– Alla som kan jobba ska också ges möjligheter att göra det. Vi ser att det finns en risk att personer med ADHD-diagnos får sämre förutsättningar att komma in på arbetsmarknaden efter arbetslöshet och sjukskrivning. Samhället ska bättre kunna förstå och möta människor i behov av stöd, säger socialminister Annika Strandhäll.

Gällande uppdraget kring vård av personer med ätstörningar ska Socialstyrelsen göra en bedömning av behoven för nationellt stöd till hälso- och sjukvården i form av kunskapsstöd, alternativt nationella riktlinjer. 1 miljon kronor avsätts. Uppdraget ska redovisas till Socialdepartementet senast den 15 november 2019.

Uppdraget gällande vuxna med ADHD handlar om att öka kunskapen om hur diagnosen påverkar möjligheterna att komma tillbaka till arbetsmarknaden efter sjukskrivning eller längre arbetslöshet. Uppdraget ska genomföras i samråd med Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. 2 miljoner kronor avsätts. Uppdraget ska redovisas till Socialdepartementet senast den 15 juni 2019.

Källa: Socialdepartementet

Vilken diagnos du får kan påverkas av var du är född

Etnicitetsforskaren Anna Bredström har lusläst en 1000-sidig manual för psykisk sjukdom, DSM-5, för att undersöka hur den ser på kultur och etnicitet. Hon menar att manualen missar att även västvärlden har en kultur. Denna syn kan riskera att patienter inte bedöms efter samma kriterier.

Om Anna Bredström befinner sig i sitt arbetsrum är inte lätt att avgöra. Glasväggen ut mot korridoren är fulltejpad med bilder som skymmer insynen. I detta försök till avskärmad tillvaro har hon läst en nära 1000-sidig manual för psykiska sjukdomar fram och baklänges.

Det som sysselsatt Bredström i flera år är den nya versionen av DSM, den diagnostiska och statistiska handbok som används världen över för att diagnostisera psykisk sjukdom. Går du till en psykiater i USA är det efter DSM som dina symptom klassificeras. I Sverige används WHO:s koder för statistik och uppföljning, men i den kliniska psykiatrin används i huvudsak DSM eftersom den ger en mer utförlig beskrivning av varje diagnos.

År 2013 utkom en ny version av manualen, ett arbete som pågått under 10 år av hundratals internationella experter. I samband med det ville man ge den, vad man kallade, ”större kulturell känslighet”. Den tidigare versionen, DSM-IV, hade fått kritik för att ”exotifiera”. För en etnicitetsforskare är det naturligtvis intressant. Bredström ville se hur den nya versionen skiljde sig från den tidigare.

– Det här är ett av de mest betydelsefulla dokumenten för att vi ska förstå de här diagnoserna, och för att vi ska kunna jämföra hur olika sjukdomar yttrar sig i olika länder. Jag kunde inte låta bli att ta mig en titt på den, säger hon.

Hon lämnar sitt boktyngda krypin och går korridoren fram till fikarummet.

Inkonsekvent syn

Betydelsen av social och kulturell kontext för ett visst tillstånd är en debatterad fråga inom psykiatrin. Bredströms forskning har visat att manualen är inkonsekvent i sin syn på hur stor betydelse den omgivande kontexten har för att sätta en diagnos. Eftersom det inte går att ta ett blodprov för att visa hur en patient mår psykiskt krävs i viss mån att symptomen sätts i ett sammanhang, för att förstå varför patienten mår som den gör.

– I manualen ges omgivningen större betydelse för vissa patienter – de som inte är födda i västvärlden. Detta kan innebära att en latinamerikan som går till en psykiater i USA, bedöms den på andra grunder än den amerikan som är född i landet, säger Bredström.

Man skulle kunna tro att depression eller annan psykisk ohälsa yttrar sig på samma sätt världen över. Men så är det inte. Vissa av de symptom vi känner av, är bundna till den kultur vi vuxit upp i. Panikångest exempelvis kan uttryckas på olika sätt. Patienter i Sverige beskriver ofta att panikångest innebär bröstsmärta och andnöd, medan ångest för patienter i andra delar av världen även kan innebära tinnitus, huvudvärk och okontrollerat skrikande.

– Manualen beskriver de symptom som västvärlden upplever som de ”riktiga” symptomen på ångest. Det symptom andra kulturer upplever beskrivs i ett stycke under och kallas för ”kulturspecifika symptom”. Manualen bortser från att även vi i västvärlden har en kultur, säger Bredström.

Etnicitet som skiljelinje

De senast åren har psykiatrin lagt mer och mer vikt vid att studeras människans tankar, känslor och beteende utifrån ett perspektiv där biologiska mekanismer och aktivitet i hjärnan är centrala aspekter.

När DSM skulle revideras ville man i större utsträckning anpassa den till detta synsätt.

– Men hur går detta mer biologistiska sätt att se på människan ihop med hur synen på kultur påverkar oss? Manualen går alltså i riktning åt det så kallade biopsykiatriska hållet, förutom när det kommer till etnicitet.

Hon menar att etnicitet blir en skiljelinje inom psykiatrin – och för patienterna.

– Man har hörsammat kritiken och gjort vissa förbättringar. Men, manualen utgår fortfarande från att det västerländska är norm och att kultur finns överallt förutom där. Då riskerar man att patienter inte bedöms på samma kriterier.

Artikeln:

Culture and Context in Mental Health Diagnosing: Scrutinizing the DSM-5 Revision, Bredström, A. (2017) Journal of Medical Humanities.

Självmordstankar hos fetmaopererade ungdomar med hetsätningsproblematik

En ny studie vid Lunds universitet visar att problem med hetsätning kraftigt minskar efter gastrisk bypass- operation. Men svårigheter verkar dock kunna kvarstå. En av tre ungdomar med hetsätningsproblematik före fetmaoperation uppgav att de hade självmordstankar vid uppföljningen två år efter operationen.

82 ungdomar undersöktes före, ett år efter och två år efter att de genomgått en s k gastrisk bypass-operation. Forskarna undersökte hur operationen påverkade ätrelaterade problem såsom hetsätning samt känslostyrt och okontrollerat ätande, både vad gäller viktnedgång och det psykiska måendet i sig.

Före operationen uppgav 37 % av ungdomarna att de hade bekymmer med hetsätning. Den problematiken minskade påtagligt. Två år efter operationen uppgav endast 10 % att de fortfarande hetsåt. Likaså kunde en påtaglig förbättring av känslostyrt och okontrollerat ätande ses.

– Resultaten för ungdomar liknar de studier som gjorts på vuxna före och efter en fetmakirurgi, dvs en upplevelse av påtagligt förbättrad förmåga att kontrollera sitt ätande , säger Kajsa Järvholm, forskare i psykologi vid Lunds universitet.

Den självskattning som ungdomarna fick göra innan de opererades visade att de som led av hetsätning kände mer oro och ångest i allmänhet och hade lägre självbild än övriga. Ett år efter operationen mådde de mycket bättre och deras välmående låg nu i paritet med övriga opererade.

Men det visade sig att det förbättrade psykiska välmåendet bland flera av dem som led av hetsätning bara var tillfälligt. Två år efter operationen rapporterade den här gruppen återigen att de mår sämre psykiskt i jämförelse med dem som inte hade problem med hetsätning innan operationen.

– Var tredje i gruppen som rapporterade hetsätning före operationen uppgav att de hade självmordstankar två år efter gastrisk bypass. Samma siffra hos övriga ungdomar i studien låg på en av 18, säger Kajsa Järvholm.

Man har på senare år alltmer börjat uppmärksamma att det finns en viss ökad risk för självmord efter viktoperationer, men detta är första gången som samband med hetsätning belyses. Lundastudien är  inte tillräckligt stor för att dra säkra slutsatser och Kajsa Järvholm menar att man måste göra fler och större studier.

– Dock pekar våra resultat totalt mot att vi måste ägna särskild uppmärksamhet åt just hetsätningsproblematik hos ungdomar som viktopereras, säger hon.

Ett annat resultat från undersökningen var att de ungdomar som utvecklade problem med kontrollförlust över sitt ätande eller känslomässigt ätande efter operationen gick ner något mindre i vikt än ungdomar som upplevde kontroll över sitt ätande två år efter operationen. Däremot spelade det inte någon roll för viktutvecklingen om ungdomarna led av hetsätning eller känslostyrt ätande före operationen.

– Sammantaget visar vår studie på behovet av långsiktig uppföljning hos ungdomar efter fetmakirurgi särskilt beträffande den psykiska hälsan, säger Kajsa Järvholm. Ska fetmakirurgi införas som standardbehandling till ungdomar under 18 år behöver sjukvården bygga upp ett system med kvalificerad och fungerande uppföljning under flera år efter operationen.

Publikationen; “Binge eating and other eating-related problems in adolescents undergoing gastric bypass: results from a Swedish nationwide study (AMOS)” https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0195666317313569

Källa: Lunds universitet

Stärkt traumakompetens i barn- och ungdomspsykiatrin

Det finns ett samband mellan traumatiska händelser och utvecklandet av psykisk ohälsa hos barn och unga. Regeringen ger nu Linköpings universitet i uppdrag att utveckla kompetensen inom traumavård för personal i barn- och ungdomspsykiatrin.

– Den psykiska ohälsan hos barn och unga i Sverige har ökat på senare år och allt fler söker sig till barn- och ungdomspsykiatrin. De som arbetar med vård av traumatiserade barn och unga behöver ha kunskap som grundas på vetenskap och beprövad erfarenhet, säger socialminister Annika Strandhäll.

Linköpings universitet ska utarbeta och genomföra ett program för kompetensutveckling inom psykiatrisk traumavård för berörd personal inom första linjens vård och den specialiserade psykiatrin för barn och unga.

Genomförandet av uppdraget ska ske i dialog med bland andra Socialstyrelsen, Barnombudsmannen, Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), Rädda barnen och Röda Korset.

För genomförandet av uppdraget får Linköpings universitet 3 000 000 kronor under 2018. Uppdraget ska delredovisas den 15 februari 2019 och slutredovisas senast den 15 februari 2022.

Linköpings universitet får för uppdragets genomförande använda 3 000 000 kronor under 2018. Beslut om medel till Linköpings universitet avseende 2019, 2020 och 2021 sker i särskilda regeringsbeslut. Regeringen beräknar motsvarande belopp för uppdraget under 2019-2021.

Ta del av hela uppdraget här.

Källa: Socialdepartementet

I skolans läroböcker står individen ensam mot samhällets problem

Den psykiska ohälsan bland barn och unga ökar, liksom övervikt och fetma. Problemen beror nästan uteslutande på faktorer i samhället, inte den enskilda personen. Men i skolans läroböcker är ett budskap till eleverna särskilt framträdande: Du ska själv lösa dina problem med hjälp av yoga, massage och långsamma kolhydrater.

Barns och ungas hälsotillstånd påverkas av deras socio-ekonomiska förutsättningar. Generellt gäller att ju bättre ställt familjen eller hushållet har det, desto bättre hälsa och vice versa. Hälsofrågan är i allra högsta grad en politisk fråga. Detta konstaterade forskare vid Högskolan i Halmstad, professor Claes Malmberg och universitetslektor Anders Urbas, i en debattartikel i Hallandsposten tidigt i höstas: Stress i skolan blir individens eget ansvar

De två forskarna har gjort undersökningar kring hur läroböcker tar upp hälsofrågor, och deras forskning visar att unga människor inte får stöd i dagens läroböcker i att förstå hälsa ur ett socio-ekonomiskt perspektiv. Tvärtom individualiseras problematik som stress, huvudvärk, sömn- och koncentrationssvårigheter.

Kostråd går före samhällsanalys

Nu har forskarna gått vidare med sin studie och kan visa att samma mönster syns vad gäller hälsa kopplad till mat och fetma.

– Läroböckerna beskriver i stor utsträckning rent naturvetenskapligt vilken funktion näringsämnen som kolhydrater, vitaminer och så vidare har. När det handlar om kost i böckerna blir det framför allt en fråga om hur vi som individer bör agera. Man bör äta ett halvt kilo frukt och grönt om dagen, man bör äta långsamma kolhydrater och så vidare. Läroböckerna pekar tydligt ut hur den goda människan ska leva med hjälp av Livsmedelverkets rekommendationer, säger Claes Malmberg.

Men, påpekar forskarna, det finns också samhällsaspekter som inte lyfts fram. Hur samhället kan hantera problem med dålig kost och övervikt tas upp i liten utsträckning, eller inte alls. Lösningarna som visas är övervägande på individnivå, inte hur människor i samhället tillsammans kan göra något. Vilket budskap sänder det till eleverna?

– Läskförbrukningen har ökat med hundratals procent sedan 1960-talet, det finns mycket dolt socker i livsmedel som yoghurt och färdigmat. Är det något som borde diskuteras i böckerna är det väl hur samhället arbetar för hälsofrågorna? Det kan handla om förbud mot transfetter, att vissa länder inför sockerskatt och den stärkta lagstiftningen kring psykosocial arbetsmiljö. Sådana redskap och exempel finns inte i läroböckerna, säger Claes Malmberg.

Ansvaret hamnar på individen

Det kan också handla om att många elever stor stress över hur betygssystemet och antagningen till gymnasiet fungerar. Det är ett problem som också har en politisk dimension. Läroböckerna skulle också kunna handla om vad skolan kan göra, och vad eleverna kan göra tillsammans. Exempel är kvaliteten på maten i elevmatsalen och elevernas arbete i elevrådet.

– Naturligtvis är det positivt att motionera, sova tillräckligt och äta bra kost, ingen tvekan om det. Det är också väldigt utbrett i samhället, exempelvis på arbetsplatser, att man löser problem på just det sättet. Men en dimension saknas, individperspektivet måste kompletteras med samhälleliga lösningar, säger Claes Malmberg.

– Är det medborgare som tillsammans kan förändra samhället som ska lyftas fram eller ligger fokus alltid på den enskilda individen och dess ansvar? säger Anders Urbas.

Samhällets individualisering är en del av en större samhällstrend under de senaste 20–30 åren.

– Det genomsyrar våra liv så starkt i dag, att ansvaret ligger på individen, att man inte ens reflekterar över det och på så sätt osynliggörs den politiska dimensionen av våra liv, säger Anders Urbas.

Kan leda till avdemokratisering

Vilka blir konsekvenserna?

– En effekt riskerar att bli att man inte löser de problem som faktiskt finns. Forskning visar att vissa hälsoproblem kräver politiska beslut för att lösas, säger Anders Urbas.

En andra konsekvens som individualiseringen i läroböckerna kan få, är att skolan inte skapar demokratiskt orienterade medborgare. Individualiseringen innebär i stället en avpolitisering, som i sin tur leder till avdemokratisering.

– Det är ett av skolans ansvar att också fostra demokratiskt sinnade medborgare som aktiverar sig, säger Claes Malmberg.

Risken är också att individen skuldbeläggs och pekas ut, och att skolan fokuserar på att skapa ”den goda eleven”. Eleverna blir inte samhällsmedborgare utan enbart individer, utan verktyg att förändra regelverk, ekonomiska system och andra samhällsfaktorer som påverkar människor i vardagen.

– Stress och kosthållning blir en fråga om eleven har dålig eller bra moral i stället för att skolan gör det till en politisk fråga om levnadsförhållanden och strukturella omständigheter, säger Anders Urbas.

Sakna verktyg för att förändra

Avpolitiseringen kan också leda till att människor inte ens ser sin möjlighet att påverka, verktygen saknas för att förändra:

– Budskapet blir: ”så här är samhället – du kan inte förändra det, men du kan anpassa dig själv så att du passar in”, säger Anders Urbas, och båda forskarna hänvisar till befintlig forskning som visar att ungdomar i stor utsträckning kategoriserar sig själva som passiva pessimister – det vill säga, allt går åt skogen och det är inget vi kan göra åt det.

Läs även om forskningen i Samspel magasin

Om studien: Tvärvetenskap skapar dynamik

Claes Malmberg, professor i naturvetenskapernas didaktik och Anders Urbas, universitetslektor i statsvetenskap, har med fokus på hälsa undersökt läroböcker som riktar sig till högstadieelever, från de stora läromedelsförlagen i Sverige. Få liknande studier, även med internationella mått, har gjorts på området. Forskarna betonar att de inte kan uttala sig om vad som sker i den faktiska undervisningen, utan det är läromedel inom biologi, naturkunskap samt idrott och hälsa som har studerats.

Ytterligare en studie har påbörjats, då forskarna vänder sig till lärare och ber dem ange vilka böcker och övriga material de faktiskt använder i undervisningen. Det kan vara läroböcker, youtubevideor, webbsidor och så vidare. Detta breda material ska analyseras precis som i tidigare studier: Vilket budskap sänder materialet till eleverna?

Studierna är tvärvetenskapliga, och i den nyss påbörjade studien kommer Tomas Nilson, universitetslektor i historia, att samarbeta med Claes Malmberg och Anders Urbas.

– Vi hade inte kunnat göra studierna så bra utan de olika kompetenserna. De olika perspektiven måste hänga ihop och det tvärvetenskapliga arbetet generar något dynamiskt, slår forskarna fast.

 

Vetenskapliga publiceringar inom projektet

Malmberg, Claes & Urbas, Anders (2017) Health education and citizenship – from democratic politics to individual responsibility?, ESERA konferens: Dublin

Malmberg, Claes, Urbas, Anders & Nilson, Tomas (2018) Nutrition education and citizenship – Individual responsibility and democratic politics. Twelfth conference of EUROPEAN RESEARCHERS IN DIDACTICS OF BIOLOGY- ERIDOB

Malmberg, Claes & Urbas, Anders (accepted) Health in school – Stress, individual responsibility and democratic politics. Cultural Studies of Science Education

Urbas, Anders & Malmberg, Claes (accepterad dec 2018) Kost, hälsa och ansvar. Om individ, politik och demokrati. I Nordgren, Lars & Hansson, Kristofer (red) Health management 3. Sanoma utbildning: Stockholm

Källa: Högskolan i Halmstad

Vaccin behöver inte göra ont – film om hur föräldrar kan hjälpa

Föräldrar kan avleda barns smärta. En liten videofilm som visar hur finns nu för svenska tittare. ”It doesn’t have to hurt” är en kanadensisk film som visar hur man som förälder kan hjälpa sitt barn så att sticket inte blir en jobbig upplevelse.

Filmen visar en liten kavat flicka som säger sin mamma: ”Jag vet att du är rädd för stick men jag behöver inte vara det. Du kan hjälpa mig genom att låta mig blåsa såpbubblor, spela spel eller andas djupt. Och ge mig EMLA-plåster. Och säg inte att det snart går över!”

It doesn’t have to hurt är en kampanj från Centre for Pediatric Pain Research i Kanada som med hjälp av bland annat sociala medier vill visa föräldrar hur de på bästa sätt kan hjälpa sina barn till minskad smärta. Den nordiska forskargruppen PEARL, som står för Pain in Early Life, har satt svensk text till filmen som finns på YouTube ( https://youtu.be/KgBwVSYqfps  ). Genom att klicka på kugghjulet kan man välja mellan olika språk på undertexten.

Filmen är visad över 220 000 gånger över hela världen och är tillsammans med ”The power of a parent’s touch” (https://youtu.be/3nqN9c3FWn8  ) som handlar om smärtlindring till nyfödda och också har svenska undertexter en del i det arbete som PEARL driver tillsammans med sina kanadensiska kollegor för att tillsammans med föräldrar och sjukvården minska barns smärta.

I Sverige har PEARL sin bas vid Örebro universitet där forskningen bland annat handlar om hur föräldrar kan sitta hud-mot-hud med sitt nyfödda barn eller sjunga för att minska smärtan vid provtagning och injektioner.

Mats Eriksson

Professor i omvårdnadsvetenskap med inriktning mot pediatrisk omvårdnad

Örebro universitet

070-779 22 44

mats.h.eriksson@oru.se

Barn med funktionsnedsättning mer utsatta på nätet

Unga med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar spenderar mer tid på nätet än unga utan diagnoser. De utsätts också oftare för mobbning, hot och sexuella inviter på nätet. För att hjälpa dem att utnyttja nätets alla möjligheter och rusta dem med försiktighetsåtgärder har riksförbundet Attention i samverkan med Statens medieråd tagit fram ett nytt webbverktyg: Koll på nätet.

Koll på nätet riktar sig till unga på högstadiet och gymnasiet. Eleven får följa den fiktiva karaktären Alex genom korta berättelser som handlar om kommunikation på sociala medier, näthat, mobbning och sexuella kontakter och sedan ta ställning till olika situationer som kan uppstå.

Koll på nätet har utvecklats av Pedagogiskt Centrum på uppdrag av Attention Hisingen-Kungälv inom ramen för Arvsfondsprojektet Nätkoll och i samarbete med Statens medieråd. Mer information om webbverktyget hittar du här: Koll på nätet – webbverktyg för högstadiet och gymnasiet.

Nätet – möjligheter & risker på en och samma gång
För många unga med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar kan internet underlätta kommunikationen. En person med till exempel Aspergers syndrom kan ha svårt att förstå sociala koder men ha lättare att uttrycka sig via mejl eller chatt.

Samtidigt har de svårare att värdera information och kontakter vilket gör dem extra sårbara. Personer med till exempel ADHD kan ha ett ökat bekräftelsebehov som gör dem mer benägna att lita på andra på nätet.
I senaste undersökningen Föräldrar & medier 2017 svarar föräldrar så här:

Föräldrar till barn 13–16 år med funktionsnedsättningar:
37 % uppger att barnet blivit socialt isolerat till följd av internetanvändning eller spelande
(jämfört med 14 % i hela populationen)
18 % uppger att barnet kontaktats av vuxna som söker sexuell kontakt via internet
(jämfört med 5 % i hela populationen).

Föräldrar till barn i åldern 17–18 med funktionsnedsättningar:
28 % uppger att ungdomarna har fått sexuella kommentarer eller förslag på internet
(jämfört med 10 % i hela populationen)
39 % uppger barnet blivit mobbat eller hotat på internet eller via mobilen
(jämfört med 17 % i hela populationen)

Övrig information
Vill du veta mer om hur livet på nätet ser ut för barn och unga med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Lyssna på Nohatepodden Diagnoser i det digitala där Madelein Larsson Wollnik från Nätkoll samtalar med Jonas Söderlund, kurator på Bris, om hur vuxna i deras närhet kan vara ett stöd.

Statens medieråd är en expertmyndighet som följer medieutvecklingen och har i uppdrag att stärka barn och unga som medvetna medieanvändare och skydda dem från skadlig mediepåverkan.

Riksförbundet Attention är en intresseorganisation för personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar NPF och i målgruppen ingår personer med ADHD, Aspergers syndrom/ Autismspektrumtillstånd, språkstörning och Tourettes syndrom.

Källa: Statens Medieråd