Barn som själva tar sig till skolan mår och presterar bättre

Skolresan handlar inte bara om att ta sig från hemmet till skolan. Forskning visar att valet av transportsätt och aktiviteter under resan påverkar barns välmående och prestation i skolan.

– Barn som inte reser självständigt, det vill säga utan föräldrars översikt, förlorar naturliga möjligheter att utforska sin närmiljö och att interagera med kompisar på egen hand. Det leder till att de blir mindre självständiga och trygga i sin närmiljö.

– Studierna om ökat bilresande kopplar även till den ökning av psykisk ohälsa bland barn och unga som vi ser idag, säger Jessica Westman, doktor i psykologi vid CTF, Centrum för tjänsteforskning vid Karlstads universitet.

Hon har i sin avhandling studerat hur olika faktorer som färdsätt och aktiviteter påverkar barns välmående och prestation i skolan och varför föräldrar istället väljer att skjutsa sina barn.

Fler föräldrar skjutsar sina barn till skolan

Hennes studier visar att barn mår och presterar bättre när de får gå, cykla eller åka buss till skolan. Trots detta väljer allt fler föräldrar att skjutsa sina barn med bil – oavsett om avståndet till skolan är kort eller långt.

– Föräldrar väljer bil av praktiska skäl. Till skillnad från föräldrar i andra länder så anser många svenska föräldrar att vägen till skolan är trygg och lämplig för barn att färdas på självständigt. Ändå väljer de bilen. Det är en bekymmersam utveckling och jag hoppas att min forskning kan bidra till att motivera till en förändring, säger Jessica Westman.

För att få till en förändring behöver skolskjuts eller andra alternativ upplevas som lika praktiska. Det är det viktigt att fånga alla aspekter av färdmedelsval och inte bara fokusera på ”hårda faktorer” som hur avstånd, trafik och barns ålder påverkar resan till skolan – utan också hur personliga preferenser styr, det vill säga föräldrars beteende och känslor. Då blir det lättare att finna verktyg som kan motivera föräldrar till att förändra sina barns resvanor.

Aktiviteter påverkar barnen positivt

Studien har visat att barn som är aktiva under sina skolresor – pratar och umgås med vänner eller surfar på mobilen – är gladare och nöjdare än de barn som sitter tysta för sig själva eller slumrar i bilen. Aktiva barn presterade också bättre på ett test som genomfördes när de anlände till skolan.

– Vi behöver omvärdera barns skolresor. En skolresa är en möjlighet för barn och ungdomar att ägna sig åt aktiviteter som gör att de blir pigga och glada vilket kan lägga grunden för hur man mår resten av dagen. Det bästa är att resa tillsammans med kamrater – gärna gå eller cykla.

– Måste man ändå åka bil – se till att ha roligt med ditt barn och gör resan till en trevlig stund för umgänge. Det är nog mitt bästa tips för bilburna föräldrar, säger Jessica Westman.

Avhandlingen:

Drivers of children’s travel satisfaction.

Unga vuxna behöver diskutera sin terapi

Att gå i terapi hos en psykoterapeut leder inte alltid till att man känner sig hjälpt. Unga vuxna ställer särskilda krav på lyhördhet och anpassning hos terapeuten, och de behöver uppmuntras att diskutera terapin samtidigt som den pågår. Det visar en ny avhandling från Stockholms universitet som fokuserar på unga vuxnas erfarenheter av terapi som inte gått bra.

Hör Camilla von Below berätta om sin forskning.

När man är mellan 18 och 25 år räknas man som ung vuxen. Hjärnan är inte helt utvecklad när det gäller förmåga att leva sig in i hur andra tänker, och man har inte så stor erfarenhet av sig själv. Unga vuxna är också ofta i en situation i livet där man behöver fatta stora och viktiga beslut, utan att ha så mycket att falla tillbaka på om det skulle gå fel.

Psykologen och psykoterapeuten Camilla von Below har intervjuat unga vuxna som gått i terapi, och jämfört de som inte varit nöjda med de som var det.

— Jag tyckte att det var intressant att de som var missnöjda inte tog upp det i terapi. Men det är väldigt svårt att kritisera sin terapeut, för det upplevs så personligt. Det är svårt att säga ”du verkar så ointresserad” eller ”du verkar inte bry dig”, fastän det skulle hjälpa att kunna prata med sin terapeut om hur det känns i terapin. Då skulle terapeuten också få en bättre bild av vad som kan hjälpa patienten.

Camilla von Below har pratat både med patienter och med terapeuter, och de har ofta haft väldigt olika bilder av hur terapin fungerat. De unga patienterna ville ha mer aktiva terapeuter som gav mer konkret hjälp, till exempel genom att lotsa fram patienten till att fatta svåra beslut. Terapeuterna å sin sida överskattade ibland de unga patienternas förmåga att ta till sig terapin. De fick insikter om sig själva, till exempel genom att fundera över det förflutna, men kunde inte använda sig av insikterna för att gå vidare.

— Jag tror att det är viktigt att terapeuten och patienten pratar om terapin under tiden den pågår. Dels behöver man komma överens från början om vilket mål man har med terapin, och så behöver man fråga hur det känns att vara i terapin, och om man känner sig förstådd, säger hon. Det finns formulär som kan användas om man vill ha en mer strukturerad återkoppling, men många upplever att det är bökigt att ta fram i en terapisituation. Men att ställa frågorna och att ge ett eventuellt missnöje en chans att komma fram innebär att terapeuten kan anpassa sig och bättre bemöta sin patient.

Unga vuxna är en grupp patienter som inte riktigt får den särskilda uppmärksamhet de borde få inom psykiatrin. De flesta psykologiska metoder är utarbetade för vuxna patienter, om forskningen vet mycket om hur tonåringar och barn fungerar.

— Jag tycker inte riktigt att man hanterar gruppen unga vuxna inom psykiatrin. Som tonåring handlar det mycket om att skapa självständighet och identitet, och när man går ur tonårstiden är det rimligt att tänka att mycket av det finns kvar. Det handlar också mycket om att upprätthålla relationer när man flyttar hemifrån och skapar sitt eget liv. Och där kan psykiatrin bli bättre, säger Camilla von Below.

Camilla von Belows råd till psykoterapeuter är att ge utrymme för patienters kritik i terapi och uppmärksamma om patienterna och de själva har samma bild av vad som kan hjälpa patienten.

Källa: Stockholms universitet

Hur påverkar tvångsomhändertagande familjerelationer?

Vad händer med ungdomars familjerelationer när de blir placerade på särskilda ungdomshem? Sofia Enell, lektor i socialt arbete vid Hälsohögskolan, har fått nästan 2,5 miljoner kronor från Forte för att studera just detta.

Projektet ”Att (åter)skapa familj. En studie av familjeskapande praktiker för unga vuxna efter placering i särskilt ungdomshem.” beräknas starta 1 januari 2018 och pågå i tre år. Sofia Enell ska ta reda på vad som händer med familjerelationerna när en ung människa blivit placerad på ett särskilt ungdomshem. Dessa institutioner är svensk samhällsvårds mest ingripande vårdform och vardagen för ungdomar som placeras här skiljer sig markant från andra ungas vardag.

– Jag vill undersöka vad som blev viktigt för ungdomarna efter placeringen, säger Sofia Enell. Hur gjorde de med sina familjerelationer när de blev tvångsomhändertagna? Vad hände med familjerelationerna under placeringen och efteråt, det vill säga – hur skapar och återskapar de unga sina familjerelationer och vad kan ha främjat och hindrat dessa?

Studien är angelägen då tiden efter placering har visat sig vara sårbar; unga som lämnar samhällsvården saknar ofta stöd och resurser som andra jämnåriga har. Studiens relevans ligger också i att samhället har, genom placering på institution, tagit ett särskilt ansvar för dessa barn och unga.

– Kunskapen inom detta är begränsad, studien kan därför ge oss viktig kunskap om hur vi bättre kan ge stöd i livet efter, men också under, samhällsvården. Förhoppningsvis kommer vi att kunna få en mer nyanserad förståelse av institutionsvårdens betydelse för familjerelationer samt hur de unga själva, men också hur deras familjemedlemmar ser på familj, säger Sofia Enell.

Sofia Enell är lektor vid avdelningen för socialt arbete på Hälsohögskolan. Under tre år kommer hon sammanlagt få nästan 2,5 miljoner kronor för studien. Studien är en del i ett longitudinellt projekt där den framtida planen är att fortsätta följa de unga vuxna i deras vuxenliv och eget familjeskapande.

Källa: Jönköping University

Oacceptabelt att BUP inte klarar den förstärkta vårdgarantin

Aktuella siffror visar att endast ett landsting i Sverige nu lever upp till den förstärkta vårdgarantin om en första bedömning hos BUP inom 30 dagar. Helt oacceptabelt, menar Bris generalsekreterare Magnus Jägerskog.

– När 4 av 10 samtal till Bris handlar om psykisk ohälsa och när allt fler beslutsfattare pratar om vikten av att stärka barns psykiska hälsa är det förstås oacceptabelt att tillgängligheten så allvarligt har försämrats de senaste åren, säger Magnus Jägerskog.

Fram till 2014 fick landsting som klarade den förstärkta vårdgarantin ta del av ett prestationsbaserat statsbidrag. Garantin innebar att barn skulle få en första bedömning på BUP inom 30 dagar. Ersättningen togs bort med argumentet att man då prioriterade första besök och inte uppföljande vård.

– För det enskilda barnet som funderar på att ta sitt liv är det ett uselt argument. Att inte ens klara att erbjuda ett första besök är oerhört allvarligt då man riskerar att inte fånga upp de som mår väldigt dåligt eftersom de inte ens blir synliggjorda i vården. Det är ett strukturellt feltänk. Självklart måste BUP stärkas så att man både kan prioritera en första bedömning och sedan kunna påbörja behandling för de som behöver, säger Magnus Jägerskog.

Att resultaten så snabbt försämrats efter att ersättningen försvunnit gör att Bris nu menar att den förstärkta vårdgarantin behöver återinföras:

– FN:s barnrättskommitté har upprepade gånger kritiserat Sverige för bristande tillgång och stor ojämlikhet i vården till barn. Här behöver regeringen gå före och ställa tydliga krav på landstingen så att varje barn får den vård hen har rätt till för att må bra, säger Magnus Jägerskog.

Källa: BRIS

Forskning visar ny väg för behandling av aggressivt antisocialt beteende hos barn

Ett aggressivt och antisocialt beteende hos barn och unga vuxna innebär en hög risk för att utveckla långvarig psykisk ohälsa, missbruk, kriminalitet och socialt utanförskap i vuxen ålder. Vad kan då skydda barn och unga från att ha en aggressiv antisocialt beteende? Resultaten av en ny studie föreslår att behandlingsformer som stärker barnens karaktärsmognad ska vara i fokus.

– I vår studie undersökte vi sambandet mellan barns aggressiva antisociala beteende och deras personlighet. Resultatet visar att en normal utvecklad karaktär (kapaciteten att veta vem man är, vart man är på väg och hur kan man samarbete med sin miljö) kan vara en skyddsfaktor för att barnet – även i närvaro av psykiatriska störningar – ska utveckla ett aggressivt antisocialt beteende, säger Nóra Kerekes, lektor i psykiatri och kriminologi på Högskolan Väst.

Stor studie
Närmare 2 000 barn i ålder 9-12 år ingick i studien, vars resultat nyligen publicerades i Comprehensive Psychiatry Journal. Deras föräldrar deltog i en telefonintervju, där de skattade sitt barns psykiska hälsa och personlighet. Barnen var utvalda från Sveriges största tvillingstudie (CATSS) för att de hade uppmärksamhetsstörning och hyperaktivitetproblem (ADHD) och/eller autism spektrumstörning (ASD) och/eller trots (ODD). Det fanns också en jämförelsegrupp där inga av dessa problem fanns.

– Resultatet bekräftar tidigare fynd att en undergrupp av ungdomar, med en kombination av funktionsnedsättningar bland annat inom områdena impulskontroll och social interaktion utgör en distinkt högriskpopulation för aggressivt antisocialt beteende, säger Nóra Kerekes.

Vidare visade studien att en normal karaktärsmognad hos barn och ungdomar, även i närvaro av ODD, ADHD och/eller ASD, är en viktig skydd mot aggressivt antisocialt beteende.

– Bekräftelsen av länken mellan en omogen karaktär och aggression, oberoende av psykiatriska störningar, i en ung befolkning är mycket viktigt för att kunna utveckla adekvata behandlingsmetoder, menar Nóra Kerekes.

Föreslår insatser
Terapier som är specifikt riktade mot aggression rekommenderas idag ofta om aggressiva antisociala beteenden inte förändras under en primär (medicinsk) behandling av det psykiatriska problemet hos barnet/ungdomen. Men det finns inte idag några empiriska bevis som stöder användningen av någon drog specifik för anti-aggressiv behandling.

– Resultaten av vår studie har därför hög relevans för utveckling av aggressionsspecifika behandlingsstrategier. Vi föreslår ett fokus på insatser som syftar till att stärka barnets eller ungdomens karaktärsmognande, huvudsakligen dess ansvarstagande, målmedvetenhet och självacceptans.

Kerekes et. al. (2017) ”The protective effect of character maturity in child aggressive antisocial behavior.” 

Källa: Chalmers

Tre av fyra barn har umgänge med sina våldsamma fäder

Tre av fyra barn har umgänge med pappor som varit våldsamma mot mammorna när familjen levde tillsammans. Det visar Anna L Jonhed i sin avhandling i socialt arbete vid Örebro universitet. Familjeideal och underskattning av barnens egen kompetens är några möjliga förklaringar enligt henne.

Det går inte att dra allmänna slutsatser utifrån studierna, påpekar Anna L Jonhed (tidigare Anna Forsell). Urvalet är inte slumpmässigt utan barnen uppfyller ett antal kriterier: utsatta för våld, mellan 3 och 13 år och svensk – eller engelskspråkiga.

Med dessa förbehåll kan Anna L Jonhed konstatera att tre av fyra av de intervjuade barnen har umgänge med sina våldsamma fäder, som främst misshandlat sina partners. Hos nästan två tredjedelar av barnen fanns också tecken på att de blivit utsatta för direkt våld. Hälften av barnen i den senare har dessutom oövervakat umgänge. Anna L Jonhed har en förklaring till att fädernas våldsbenägenhet inte är ett hinder för att träffa barnen:

– En pappa som vill ha umgänge agerar helt enligt de familjeideal vi har. En mamma som hävdar att pappan inte är lämplig agerar i motsatt riktning.

Villorat umgänge ett alternativ
Det kan också vara att mammor anser att en vårdnadstvist innebär en för stor risk, och därför istället väljer att inte strida enligt Anna L Jonhed. Det kan också vara att våldet inte bedöms som särskilt allvarligt.

Anna L Jonhed anser att den svenska lagen, föräldrabalken, borde skrivas om för att barnens perspektiv ska vägas in i besluten om umgänge:

– Lagen talar om behov av nära och god kontakt, men idag handlar umgänget om kvantitet och inte om kvalitet. Med kvalitet som främsta begrepp kan man vid behov villkora kontakten med papporna.

Ett villkor kan vara umgängesstöd i det fall barnen vill träffa sin pappa. Anna L Jonhed argumenterar för att det i så fall ska finnas en stödperson som ser till barnens bästa och en stödperson som hjälper pappan.

Barnens rätt borde komma i första hand
Det är ingen brådska att fatta beslut om umgänge vid en skilsmässa där pappan är våldsam enligt Anna L Jonhed som hänvisar till en av studierna i avhandlingen:

– Jämför man barn som har umgänge med sin pappa och de som inte har umgänge så mår de lika bra, eller dåligt.Teoretiskt borde de barn som träffar sin pappa må bättre, men så är inte fallet.

Barn har också fått ge sin syn på sina pappors förmåga till omsorg i allmänhet. Den visar att barnen anser att dessa fäder är oengagerade och ställer höga krav, alltså ytterligare faktorer som talar för att barnens omdöme borde spela roll i beslut om umgänge.

Barnens rätt måste komma i första hand på ett helt annat sätt än idag enligt Anna L Jonhed. Och så behövs det mer studier:

– Här är det mammor och barn som deltar, papporna saknas. Men sådana studier är svårt att få till, konstaterar hon.

Källa: Örebro universitet

Tillskott av Omega 3 och 6 underlättar läsning för barn

Tillskott av fettsyrorna Omega 3 och 6 kan förbättra läsförmågan hos vanliga skolbarn, enligt en ny studie från Sahlgrenska akademin. Särskilt barn med uppmärksamhetsproblem kan bli hjälpta i sin läsning genom tillskott av fettsyrorna.

I studien ingick 154 västsvenska skolbarn i årskurs 3, mellan nio och tio år gamla. Barnen fick göra ett datorbaserat test (det så kallade Logos-testet) som mätte deras läsförmåga på en rad olika sätt, bland annat läshastighet, förmåga att utläsa nonsensord och ordförståelse.

Barnen lottades till att antingen få kapslar med Omega 3 och Omega 6, eller exakt likadana kapslar som innehöll placebo (palmolja) i 3 månader. Vare sig barn, föräldrar eller forskare fick veta förrän studien var avslutad vilka barn som hade fått fettsyror och vilka som hade fått placebo. Efter tre månader byttes all placebo ut mot riktiga Omega 3/6-kapslar, så att alla barn i studien fick tillskott av fettsyrorna under de tre månader som återstod av studien.

– Redan efter tre månader kunde vi se att barnens läsförmåga förbättrades av tillskottet med fettsyror, jämfört med dem som fick placebo. Det var särskilt tydligt för förmågan att läsa ett påhittat ord högt och uttala det rätt (fonologisk avkodning), och för förmågan att läsa av en rad bokstäver snabbt (visuell förmåga), säger Mats Johnson, som är överläkare och forskare på Gillbergcentrum vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet.

Inga barn som fått diagnosen ADHD ingick i studien, men med hjälp av barnens föräldrar kunde forskarna identifiera barn som hade mildare uppmärksamhetsproblem. Dessa barn visade sig få ännu större förbättringar på flera tester, bland annat läste de snabbare redan efter tre månaders tillskott av fettsyrorna.

Fleromättade fetter viktiga för hjärnan

Fleromättade fetter och dess roll för barns inlärning och beteende är ett växande forskningsområde.
– Vår moderna kost innehåller relativt lite Omega 3, vilket man tror kan ha negativ effekt på våra barn när det gäller inlärning, läsförmåga och uppmärksamhet, säger Mats Johnson, och förklarar närmare:
– Cellmembranen i hjärnan är till stor del uppbyggda av fleromättade fetter, och det finns studier som tyder på att fettsyrorna är viktiga för signalöverföring mellan nervceller och för regleringen av signalsystemen i hjärnan.

Tidigare studier där forskare undersökt effekten av Omega 3 som tillskott till vanliga skolbarn har inte gett positiva resultat – något Mats Johnson tror kan bero på hur dessa studier var upplagda och vilken kombination och dos av fettsyror som användes.

Detta är den första dubbelblinda, placebo-kontrollerade studie som visar att Omega 3/6 förbättrar läsförmågan hos vanliga skolbarn.
– Vår studie tyder på att barn skulle kunna ha nytta av ett kosttillskott med speciell sammansättning. För att ge ännu säkrare rekommendation bör resultaten också replikeras i fler studier, säger Mats Johnson.

Källa Göteborgs universitet

Artikeln Omega 3/6 fatty acids for reading in children: a randomized, double-blind, placebo-controlled trial in 9-year-old mainstream schoolchildren in Sweden har publicerats av The Journal of Child Psychology and Psychiatry.
Länk till artikeln: http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/jcpp.12614/abstract

Luftföroreningar påverkar barns och ungas psykiska hälsa

Ny forskning från Umeå universitet visar att läkemedelsuttag för psykiatriska diagnoser har koppling till luftföroreningsnivån. Studien täcker en stor del av den svenska befolkningen, och publiceras i den vetenskapliga tidskriften BMJ Open.

Allt fler studier tyder på att hjärnan och kognitiv utveckling kan påverkas av avgaser.

I en nya studie av en forskargrupp från Umeå universitet undersöktes samband mellan exponering för luftföroreningar i bostadsområdet och barn och ungdomars psykiska hälsa genom att använda uppgifter från Läkemedelsregistret tillsammans med en nationell modell för luftföroreningskoncentrationer. Hela befolkningen under 18 års ålder i Stockholms län, Västra Götaland, Skåne och Västerbotten studerades.

Barn och ungdomar som levde i områden med högre koncentrationer av luftföroreningar hade nio procent högre risk att ha minst ett läkemedelsuttag för en psykiatrisk diagnos under uppföljningen per 10 mikrogram per kubikmeter högre halt av kvävedioxid, även efter att man kontrollerat för socioekonomi och demografiska faktorer.

– Resultaten kan innebära att en minskad koncentration av luftföroreningar, främst bilavgaser, skulle kunna minska psykisk ohälsa hos barn och ungdomar, säger forskaren Anna Oudin vid Enheten för yrkes- och miljömedicin, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, som har lett studien.

Oudin, A., Bråbäck, L., Oudin Åström, D., Strömgren, M., Forsberg, B.: Association between neighbourhood air pollution concentrations and dispensed medication for psychiatric disorders in a large longitudinal cohort of Swedish children and adolescents. BMJ Open 2016;6:e010004 doi:10.1136/bmjopen-2015-010004

Källa: Umeå universitet

 

Svåra händelser under barndomen ökar risken för självmordsförsök

Personer som varit utsatta för traumatiska händelser under barn- och ungdomsåren löper hög risk att i en relativt ung ålder försöka ta sitt liv. Men det finns metoder att möta problemet. Det visar en ny rapport från Regionalt kunskapscentrum för Kris & katastrofpsykologi, RKK, inom Stockholms läns landsting.

– Fler tar sina liv än dör i trafiken. Trots nollvision ligger andelen personer som försöker ta sitt liv fast eller ökar, särskilt bland yngre kvinnor. Bakom siffrorna döljer sig ett oerhört lidande för drabbade och ett misslyckande från vårdens sida. Rapporten som nu publiceras kan bidra till värdefull information om bakomliggande orsaker, säger en av författarna, Abbe Schulman, psykiater knuten till RKK som ingår i Stockholms läns sjukvårdsområde.

I en multicenterstudie om självmordsförsök i flera europeiska länder som nu publiceras har 202 personer som vårdades på sjukhus i Stockholm början av 1990-talet efter självmordsförsök blivit intervjuade.

Vanligaste omständigheten vid självmordsförsöket var psykisk sjukdom hos både män och kvinnor. Men studien visar också att påfrestande livshändelser spelade en viktig roll vid självmordsförsöket. Relationsproblem och separation var vanligare bland kvinnor medan kroppslig sjukdom, missbruk och problem med arbete var vanligare bland män. Hos äldre var orsaken vanligen kroppslig sjukdom och ensamhet till följd av förlust av närstående.

– Det måste finnas tydliga rutiner inom vården för självmordsriskbedömning i vilka det ingår att utöver den aktuella livssituationen vid självmordsförsöket också ta reda på påfrestande händelser under uppväxttiden. När en ung person gör ett självmordsförsök har man inom vården en unik möjlighet att påverka det fortsatta förloppet, säger Abbe Schulman och fortsätter:

– Fortlöpande utbildning i kriskunskap och suicidologi borde vara obligatorisk inom BUP, vuxenpsykiatri, primärvård samt akutsjukvård, inte minst med tanke på alla nyanlända ensamkommande barn och ungdomar från krigsområden.

Källa: Regionalt kunskapscentrum för Kris & katastrofpsykologi,

Unga män mår dåligt i tystnad – så kan samhället hjälpa

Hur kan samhället stötta unga män som mår dåligt när de inte självmant söker hjälp? Hur kan skola och ungdomsmottagningar arbeta för att lättare öppna upp för samtal kring livets svårigheter i denna grupp? Tomas Ojala är barn- och ungdomssjuksköterska i Karlstad och Hagfors och arbetar för att lyfta frågan om unga mäns psykiska mående.

 I många fall uppmärksammas psykisk ohälsa hos tjejer mer än hos killar och det är också fler tjejer än killar som söker hjälp för psykiska problem. Trots detta visar statistiken att fler unga killar än tjejer begår självmord. Tomas Ojala arbetar som barn- och ungdomssjuksköterska på Karlstads och Hagfors ungdomsmottagningar och har träffat många unga män genom arbetet. Av dessa är över 1500 ensamkommande flyktingpojkar. Han tror att tystnaden kring unga killars psykiska hälsa är ett resultat av kvarhängande tankesätt om att det är mer acceptabelt för unga kvinnor att känna och visa sårbarhet. Därför uppmärksammas också psykiska besvär mer i denna grupp.

– En konsekvens av detta ”traditionella tänkande” är att många unga män mår dåligt i tysthet, säger han.

Viktigt att fråga

För att komma till rätta med problemet tycker Tomas det är viktigt att vuxna som kommer i kontakt med unga män i skolan och på ungdomsmottagningarna tar sig samma tid att prata och ställa frågor till dem som de gör med unga kvinnor.

– Det är också viktigt att sprida kunskap genom till exempel annonsering och affischer för att visa att vi vet om problemet, menar han.

På Tomas arbetsplats, ungdomsmottagningarna i Karlstad och Hagfors, arbetar de aktivt för att öka besökarantalet bland unga män. I Hagfors gör de en större satsning på utåtriktad verksamhet för att få unga män att söka sig till mottagningen. Gemensamt för båda mottagningarna är att de har män som arbetar.

– Då ger man ungdomarna alternativ, eftersom majoriteten av de som jobbar nära mjukvaran människor ofta är kvinnor, säger Tomas.

Skolan stor del i det förebyggande arbetet

Det finns flera tecken som kan tyda på att en ung person inte mår bra. Kanske slutar den med fritidsintressen, drar sig tillbaka och isolerar sig alltmer.

– Detta är samma för både män och kvinnor, däremot kan också ett utåtagerande beteende vara tecken på dåligt mående och det är vanligare hos killar, berättar Tomas.

En anledning till att unga låter blir att söka hjälp kan vara att de känner skam. Känslan av skam kan vara tung att bära menar han, och de bakomliggande orsakerna flera:

– Tankar som ”jag borde inte känna så här” eller ”jag duger inte”, kan ligga till grund för skamkänslorna. Men det kan också vara att man varit med om övergrepp eller gjort någon annan illa.

En vital del i att fånga upp ungdomar som mår dåligt är att prata mer om psykisk ohälsa i skolan och betona att det är något som kan drabba alla.

– Förutom skolpersonal är det viktigt att också utbilda ledare i ideella organisationer och föreningar för att de ska bli bättre på att notera om något inte står rätt till, tycker Tomas.

På konferensen Psykisk hälsa hos unga kan du höra Tomas Ojalas föreläsning om killars psykiska hälsa, varför självmord är vanligare hos unga killar samt hur han och hans kollegor i Karlstad och Hagfors arbetar för ensamkommande flyktingungdomar och utbildar dem inom sex och samlevnad. 


Psykisk hälsa hos unga:
En upplysande tvådagarskonferens med fokus på metoder och verktyg för att bland annat stärka ungas självkänsla, hantera oro och ångest bland unga och förebygga mobbing, självskadebeteende och självmord.  

Varmt välkommen!

Läs mer och anmäl dig här

När: 8-9 februari 2016
Var: Hotell Birger Jarl, Birger Jarlsgatan 61 A, Stockholm

Intervju med Tomas Ojala, barn- och ungdomssjuksköterska i Karlstad och Hagfors, 2015-11-20
Text: Anna Hankers, Teknologisk Institut