Specialistsjuksköterskorna blir färre och äldre

I hälften av landets landsting råder det brist på alla kategorier av specialistläkare. Dessutom har många landsting brist på specialistsjuksköterskor, en yrkesgrupp som blivit 20 procent färre på femton år. Bara ett landsting bedömer att tillgången på psykiatrisjuksköterskor är tillräcklig, detsamma gäller operationssjuksköterskor.
Socialstyrelsen gör på uppdrag av regeringen årliga bedömningar av tillgången och efterfrågan på läkare, sjuksköterskor, barnmorskor, tandläkare och tandhygienister.  Rapporten Nationella planeringsstödet 2013 visar att andelen sjuksköterskor som är specialiserade i medicinsk eller kirurgisk sjukvård mer än halverats mellan 1995 och 2010. Även sjuksköterskor specialiserade i psykiatrisk vård och operationssjukvård minskar i förhållande till befolkningen.
– Det råder brist både på specialistläkare och specialistsjuksköterskor och pensionsavgångarna de närmaste åren kommer att öka gapet mellan tillgång och efterfrågan ytterligare, säger Socialstyrelsens projektledare Magnus Göransson.
Åldrande yrkesgrupper
Andelen äldre läkare ökar kraftigt. Gruppen 55 år eller äldre har tredubblats under perioden. Var tredje läkare var 2010 äldre än 55 år. Samtidigt fortsätter allt fler inom hälso- och sjukvården att arbeta efter att de fyllt 65 år. Socialstyrelsen gör i årets rapport en fördjupad analys inom psykiatrin, där denna trend märks tydligt.- För psykiatriker, psykologer och psykoterapeuter har medianåldern ökat ordentligt sedan mitten av 90-talet. För psykiatrisjuksköterskor har den stigit hela tio år, från 45 till 55 år. När det gäller psykoterapeuter har andelen som arbetar vidare efter 65 års ålder femdubblats, och för psykiatriker ser vi en fördubbling, säger Magnus Göransson.

Socialstyrelsen gör prognosen att antalet psykiatriker kommer att minska med 18 procent fram till 2025. Dessutom är återväxten bland yngre sjuksköterskor svag, exempelvis var psykiatrisjuksköterskorna under 35 år färre än fem procent 2010.

– När vi frågade landstingen var psykiatri den specialitet där bristerna på specialistläkare och specialistsjuksköterskor uppskattades vara störst, säger Magnus Göransson.

1995 var bara en procent av specialistläkarna och specialistsjuksköterskorna yrkesverksamma efter 65 års ålder. 2010 hade den siffran ökat till tio procent för specialistläkarna och sex procent för specialistsjuksköterskorna.

Internationell rörlighet
Hälso- och sjukvården får ett betydande tillskott av läkare som är utbildade utomlands, framför allt från europeiska länder. 23 procent av läkarna som 2010 var sysselsatta i Sverige hade utbildat sig i ett annat land. Detta är i det närmaste en fördubbling i jämförelse med 1995. Sedan 2003 beviljas fler läkarlegitimationer baserade på utländsk utbildning än läkarutbildning i Sverige.

– Socialstyrelsens beräkningar visar på en ökande tillgång till läkare, men utan tillskottet från denna nettoinvandring blir tillgången till läkare betydligt lägre, säger Magnus Göransson och tillägger att den internationella rörligheten är mindre för de övriga yrkeskategorierna inom hälso- och sjukvården.

Källa: Socialstyrelsen

Dyrköpt kunskapsbrist i barnsjukvården

Inom barnsjukvården råder idag en stor brist på specialistutbildade sjuksköterskor. Något som får dyrköpta konsekvenser för vårdens kvalitet och resultat. Det ser vi bland annat i den rapportering om misstag kring läkemedelsdoseringar på små barn som är aktuella i media just nu.
Vården är en kunskapsbaserad verksamhet. Det är en kvalificerad uppgift att ge individualiserad vård till personer med stora och/eller speciella behov. Den specialistutbildade barnsjuksköterskan har kunskaper kring barns specifika förutsättningar i vården. Bland annat om hur olika sjukdomars symtom förändras under barnets olika åldrar och hur läkemedel ska doseras.
Utöver bristen på barnsjuksköterskor vet vi dessutom att av de drygt 3000 barnsjuksköterskor som är verksamma i Sverige idag är nästan hälften (45%) över 50 år gamla. Det innebär att vi nu står inför ett stort kunskapsglapp i barnsjukvården, som vi definitivt inte har råd med.
Det finns flera faktorer som bidrar till att allt för få väljer att vidareutbilda sig till barnsjuksköterska. Vi har de senaste dagarna i media fått ta del av några sjuksköterskors berättelser om den ”omöjliga” arbetssituation som man upplever på till exempel Astrid Lindgrens Barnsjukhus. Det blir en ond cirkel – eftersom rätt kompetens inte finns på rätt plats blir belastningen på de som arbetar i verksamheten hög – vilket i sin tur gör det svårt att nyrekrytera personer med rätt kunskap.
En annan viktig faktor är lönen.
– Att satsa ett år av sin tid och själv finansiera sina studier bör ge en tydlig skillnad i lönekuvertet. Så är det inte idag. I vissa delar av landet ligger medellönen för barnsjuksköterskor till och med lägre än vad den gör för grundutbildade sjuksköterskor. Som bäst är skillnaden ca 1600 kr i månaden. Genomsnittet ligger på ca 800 kr per månad. Ansvaret och kunskapsinsatsen står helt enkelt inte i proportion till lönen, säger Vårdförbundets förbundsordförande Anna-Karin Eklund.
Kompetensförsörjning är avgörande i kunskapsintensiva branscher och borde vara lika självklart inom vårdens alla områden, från barn- till äldrevård.
– Nu måste vi hitta sätt att säkra vårdens kunskapsbas. Det går inte att bedriva en god och säker vård om förutsättningarna i form av kunskap och kompetens inte finns på plats i verksamheten, säger Anna-Karin Eklund.

Källa: Vårdförbundet

Ryktet om BarnBladets död är betydligt överdrivet

En illvillig och högmäld röst har under hösten velat göra gällande att BarnBladet efter årsskiftet skulle läggas ned, få en minskad distribution eller på annat sätt börja föra en tynande tillvaro.

Detta kan med emfas dementeras. Inte bara med ord, utan också med handling. Från och med nummer 1.09 kommer upplagan att höjas till 3.500 ex.

Ny producent av BarnBladet

Sedan årsskiftet har Riksföreningens för Barnsjuksköterksors tidskrift, Barnbladet, en ny producent, STODAB, och annonsackvisitör, Business Factory, som svarar för bokningen av annonser i Barnbladet från och med januari 2009.

För annonsörer finns mer information om annonsbokning under Annonsera.

Sedan ett par månader tillbaka finns två nya utgivningsbevis för tidskrifterna ”Barnsjukvårdstidningen BARNBLADET” samt ”Pediatrik”. Dessa kan förväxlas med Riksförbundet för Barnsjuksköterskors tidskrift ”Barnbladet” men har alltså inget med Riksförbundet att göra.

Barnbladet har ansökt om registrering hos Tidningsstatistik (TS) för att kunna garantera en upplaga om 3.500 ex.