Oro för att inte passa in kan bidra till fysisk smärta hos unga

Oro för att inte passa in i kompisgänget kan bidra till att ungdomar drabbas av fysisk smärta. Värst utsatta är tjejer. Det visar en avhandling av psykologiforskaren Matilda Wurm vid Örebro universitet.

 

– Det handlar alltså inte om mobbning utan om sådana saker som att inte accepteras av kompisarna, att inte passa in, säger Matilda Wurm.

Inom ramen för ett större projekt, Trestadsstudien, har hon följt 1 181 ungdomar i tre år, från sjuan till nian, för att studera hur smärta utvecklas över tid.

Den här oron, det Matilda Wurm kallar kompisrelaterad stress, kan bidra till utvecklandet av fysisk smärta i muskler och leder. Värken kan vara så svår att den påverkar vardagen för en del ungdomar.

– Det kan exempelvis handla om att de stannar hemma från skolan, att de får problem med att sova eller har svårt att koncentrera sig i skolan. Jag har definierat värk som att man har ont minst en gång i månaden och att det påverkar ungdomarnas kompisrelationer, skolan och/eller fritiden, förklarar Matilda Wurm.

Tjejer värst drabbade

Hennes studie visar att tjejerna är värst drabbade. I sjuan hade tjejerna och killarna visserligen lika mycket värk. Men i åttan och nian var det nästan dubbelt så många tjejer som killar som uppgav att de hade ont.

– Det finns forskning som visar att tjejer oroar sig mer över sina relationer med kompisar. De reagerar starkare om en kompisrelation hotas. Det finns också forskning som visar att tjejer faktiskt har mer att oroa sig över i sin vardag, det är mer press på dem än på killar. Det kan till exempel vara en sådan sak som att de måste hantera fysiska närmanden, vilket killar generellt oftast slipper.

För både skolan och föräldrar gäller det att vara medvetna om problematiken med kompisrelaterad stress, menar Matilda Wurm.

– Jag tror att skolan inte bara ska titta på det här med mobbning utan även fråga tjejer och killar om hur de har det med sina vänner. Skolan kan också öka sin kunskap om den här frågan genom att utbilda exempelvis kuratorer och skolsköterskor.

Smärtpatienter med social ångest

Matilda Wurm har i sin avhandling även studerat patienter som genomgår smärtrehabilitering. Här har hon tittat på en grupp smärtpatienter som lider av social ångest, vilket kan handla om sådant som att ha problem med att ringa till någon man inte känner, äta inför andra eller hålla ett anförande. Den gruppen jämfördes med en grupp bestående av smärtpatienter som inte hade några problem med sitt sociala liv.

Det visade sig att personerna med social ångest inte tillgodogjorde sig behandling lika bra som den andra gruppen.

– De sociala bitarna är viktiga att ta hänsyn till när det gäller smärta, konstaterar Matilda Wurm.

De här patienterna upplevde också att de hade svårt att gå tillbaka till jobbet.

– Den som har social ångest har kanske inte så lätt att ringa chefen och ställa krav på att exempelvis få jobba ett visst antal timmar. Då kanske man inte återgår till jobbet, trots att det hade varit möjligt om arbetsuppgifterna och arbetsplatsen hade anpassats lite.

Fakta om studien

I Matilda Wurms studie ingick 1 181 ungdomar. Av dem hade totalt 8,4 procent av sjundeklassarna värk i ryggen, axlarna eller nacken som påverkade deras vardag i viss mån. I åttondeklass hade siffran stigit till 10,5 procent för att sedan sjunka något i nian, till 9,9 procent.

I sjuan var det ingen större skillnad mellan killar och tjejer, även om tjejerna låg något högre. I åttan och nian såg det annorlunda ut – killarna låg kvar på ungefär sju procent medan värdet för tjejerna var nästan dubbelt så högt, runt 14 procent.

Källa: Örebro universitet

Vaccin behöver inte göra ont – film om hur föräldrar kan hjälpa

Föräldrar kan avleda barns smärta. En liten videofilm som visar hur finns nu för svenska tittare. ”It doesn’t have to hurt” är en kanadensisk film som visar hur man som förälder kan hjälpa sitt barn så att sticket inte blir en jobbig upplevelse.

Filmen visar en liten kavat flicka som säger sin mamma: ”Jag vet att du är rädd för stick men jag behöver inte vara det. Du kan hjälpa mig genom att låta mig blåsa såpbubblor, spela spel eller andas djupt. Och ge mig EMLA-plåster. Och säg inte att det snart går över!”

It doesn’t have to hurt är en kampanj från Centre for Pediatric Pain Research i Kanada som med hjälp av bland annat sociala medier vill visa föräldrar hur de på bästa sätt kan hjälpa sina barn till minskad smärta. Den nordiska forskargruppen PEARL, som står för Pain in Early Life, har satt svensk text till filmen som finns på YouTube ( https://youtu.be/KgBwVSYqfps  ). Genom att klicka på kugghjulet kan man välja mellan olika språk på undertexten.

Filmen är visad över 220 000 gånger över hela världen och är tillsammans med ”The power of a parent’s touch” (https://youtu.be/3nqN9c3FWn8  ) som handlar om smärtlindring till nyfödda och också har svenska undertexter en del i det arbete som PEARL driver tillsammans med sina kanadensiska kollegor för att tillsammans med föräldrar och sjukvården minska barns smärta.

I Sverige har PEARL sin bas vid Örebro universitet där forskningen bland annat handlar om hur föräldrar kan sitta hud-mot-hud med sitt nyfödda barn eller sjunga för att minska smärtan vid provtagning och injektioner.

Mats Eriksson

Professor i omvårdnadsvetenskap med inriktning mot pediatrisk omvårdnad

Örebro universitet

070-779 22 44

mats.h.eriksson@oru.se

Barnsmärta i fokus vid symposium i Lund

Barn som utsätts för stark, upprepad och/eller kraftig smärta riskerar att drabbas av ökade smärtreaktioner och långvarig smärta. Detta är ett av de ämnen som kommer diskuteras vid Svenska barnsmärtsymposiet som hålls på Kulturen i Lund 23-24 april och arrangeras av Svensk barnsmärtförening.

– Nyfödda barn som utsätts för smärta och stress tidigt i livet, när hjärnan fortfarande är under utveckling, har en ökad smärtkänslighet i jämförelse med äldre barn och vuxna. Det kan medföra restsymptom som kan bli långvariga. Vård i föräldrarnas närhet och med stöd av dem är väsentligt för att minska dessa risker, säger Elisabeth Norman, specialist i neonatologi på SUS.

Hon är en av föreläsarna på det Svenskt barnsmärtsymposium som anordnas av Svensk barnsmärtförening, där flera medarbetare från SUS är aktiva. Temat för 2015 är Postoperativ och intensivvårdsrelaterad smärta och stress hos barn i alla åldrar. Deltagare är medarbetare inom barnsjukvården från hela Sverige.
Även Ulla Caverius, specialist i anestesi, intensivvård och smärtlindring på SUS, kommer att föreläsa vid symposiet om ”När akut smärta blir långvarig”.
– Akut smärta efter en operation kan leda till långvarig smärta för det opererade barnet. Oro för smärta hos föräldrarna är faktiskt en av faktorerna som kan påverka förekomsten av långvarig smärta, säger Ulla Caverius. Hon hoppas att barnsmärtsymposierna som hålls varje år ska hjälpa medarbetarna i mötet med patienten.
– Ökar vi medarbetarnas kunskap om hur smärta hos barn kan behandlas, kan vi minska lidandet i stunden och kanske förebygga uppkomsten av långvarig smärta, säger Ulla Caverius.

 

Källa: Region Skåne