Bris stöttar under hela sommarlovet

Under sommarlovet hör många barn av sig till Bris – förra året hade vi över 4300 kontakter. Bris har som vanligt öppet varje dag i chatten, på mejl och telefon för alla barn och unga som behöver någon som lyssnar och stöttar i svåra situationer.

För barn som mår dåligt eller lever i en utsatt situation kan sommarlovet vara extra tufft. En del barn riskerar att bli ännu mer isolerade och ensamma när skolan, som är mångas fasta punkt i vardagen, tar en lång paus. Kuratorerna på Bris finns som vanligt på plats varje dag för att stärka barn och hjälpa dem att hantera det som sker i deras liv.

– En gemensam nämnare i förra årets samtal var svårigheter att få tillgång till vård och stöd när mycket är stängt under sommaren. Inget barn som behöver stöd ska behöva vänta på grund av att vuxenvärlden har semester, säger Magnus Jägerskog, generalsekreterare Bris.

Det långa lovet kan ibland leda till en insikt att man behöver hjälp eller att en svår situation har ställts på sin spets vilket leder till att barnet önskar eller behöver mer djupgående hjälp från fler än Bris.

”Jag får inte den hjälp jag behöver, om jag inte är en fara för mitt liv. Dit vill jag absolut inte komma igen, men vad har jag för val – när inte vården hjälper?”

”Jag vill bara fråga var man kan gå om man behöver prata med någon utan föräldrar? Jag lider av ätstörningar och har självmordstankar men jag vill börja få hjälp själv.”

”Nu är jag bara helt tom. Helt känslolös. Jag är rädd för denna känsla, rädd för att det är början på att känna att jag vill dö. Jag mår så fruktansvärt dåligt just nu, jag behöver all hjälp jag kan få, snälla.”

Det vanligaste ämnet när ett barn kontaktar Bris är psykisk ohälsa av olika slag. Det handlar om ångest, oro, självdestruktivitet och tankar på att ta livet av sig. Uppenbart känner sig många barn väldigt ensamma med sitt mående även under sommaren. Andra vanliga ämnen under sommaren rör familj och familjekonflikter, vänner, våld, övergrepp och kränkningar. Något vi också sett är att frågor om stress och samtal om skolan dröjer sig kvar under loven.

Bris har öppet för barn och unga via telefon (116 111), chatt och mejl varje dag kl. 14-21.

Bris vuxentelefon om barn har öppet vardagar kl. 9-12 på 0771-50 50 50 för vuxna som har funderingar kring ett barn i sin närhet. Källa: Bris

Bris-podden – de stora frågorna om att vara liten

I nya Bris-podden möter Bris generalsekreterare Magnus Jägerskog spännande gäster för samtal om viktiga frågor om barndom och uppväxt. Gäst i första avsnittet är barn-, äldre- och jämställdhetsminister Åsa Regnér.

I premiäravsnittet av nya Bris-podden berättar Åsa Regnér om hur det är att ansvara för de mest omdebatterade barnrättsfrågorna just nu, som assistansfrågan och arbetet med att göra barnkonventionen till lag – och om vad hon hade velat säga till sitt 14-åriga jag. Och frågan är också om hon i skrivande stund är på väg att lämna regeringen?

– Det är en process, så jag måste vara bäst i test, men jag vet att jag har goda chanser, säger Åsa Regnér i Bris-podden, men förklarar också att hon tänker försöka göra något bra av den tid hon eventuellt har kvar:

– Jag drivs av att göra alla dessa frågor och de här människorna rättvisa under den tid jag har.

Intervjuare är Bris generalsekreterare Magnus Jägerskog, som hoppas att Bris-podden kan bidra till att engagera fler i kampen för en bättre barndom. Han ser fram emot att samtala med gäster från olika delar av samhället.

– Vikten av samtal är en grund för Bris verksamhet, att inga frågor är för stora eller små, och att vi vuxna måste kunna prata om svåra saker. Alla har vi varit barn, och jag tror att vi är många som kan och vill vara med och resonera kring barns utsatthet i Sverige idag och vad vi kan göra för ett bättre samhälle för barn, säger Magnus Jägerskog, Bris generalsekreterare.

Första avsnittet av Bris-podden släpps idag på Soundcloud, och nya avsnitt kommer varannan vecka. Under våren kommer Magnus Jägerskog bland annat att träffa författaren Fredrik Backman, Centerledaren Annie Lööf och Advokatsamfundets generalsekreterare Anne Ramberg.

Bris-podden spelas in med stöd av Narva.

Kuratorer ska stötta föräldrar att prata med barnen om sin sjukdom

Att ha en förälder med allvarlig fysisk sjukdom påverkar ett barns livssituation på många sätt. Nu ska kuratorer på Akademiska sjukhuset utbildas i en strukturerad metod om hur man pratar med barnen som ett led i behandlingsprocessen och stöttar patienterna i föräldraskapet för att förebygga problem.

– Främsta syftet med utbildningen är att i samarbete med föräldrarna stödja barnens utveckling och förebygga problem. Det handlar både om att ge föräldrarna strategier i föräldraskapet och att uppmärksamma barnens behov mera så att de får rätt insatser, säger Andreas Torsman, kurator och ansvarig för utbildningssatsningen.

Eftersom kuratorer på Akademiska sjukhuset arbetar inom hela den somatiska vården menar han att utbildningen kan komma många patienter och familjer till del. Kuratorerna har redan god kunskap när det gäller barn som anhöriga, men denna utbildning formaliserar stödet på ett nytt sätt.

Metoden ”Föra barnen på tal” har utvecklats i Finland och användes ursprungligen som stöd till föräldrar med psykiska problem inom öppen- och slutenvård, primärvård och psykiatri. Idag är metoden anpassad till att även stötta föräldrar som har en fysisk sjukdom.

Andreas Torsman betonar att metoden tar fasta på att främja hälsa och förebygga problem:

– Det handlar mycket om att stödja föräldraskapet och barnens utveckling genom att betona skyddande faktorer såsom en öppen kommunikation och om att se styrkor och möjligheter. Även barnens och familjens sårbarhet tas upp på ett konstruktivt sätt.

Utbildningen ges inom verksamhetsområde paramedicin under hösten och omfattar flertalet kuratorer, totalt 25 personer. Den ges under 1,5 dag med självstudier emellan. Praktiska samtalsövningar är en viktig del i utbildningen.

Källa: Akademiska sjukhuset

Film om neonatalvård på Akademiska internationellt prisad

En rekryteringsfilm som belyser arbetet med för tidigt födda, intensivvårdsbehövande barn på Akademiska sjukhuset har fått pris i en av världens största filmfestivaler för beställningsfilm, Telly Awards i New York, USA. Filmen kom på andra plats i kategorin ”allmän rekrytering för icke TV-produktion” i konkurrens med närmare 13 000 bidrag från hela världen.

– Jag tycker själv att filmen är fantastisk och det är jätteroligt att den uppfattningen delas av andra. Stort tack till de medarbetare som agerade i filmen, säger Erik Normann, sektionschef för neonatalavdelningen på Akademiska sjukhuset.

Rekryteringsfilmen togs fram i vintras i samarbete med kommunikationsbyrån Populate. Den ingår i en större rekryteringssatsning på Akademiska sjukhuset som även omfattar rekryteringsfilmer inom hjärtsektionen med flera områden där man lyfter fram medarbetarnas röster. Andra exempel är utvecklingsprogram för blivande specialistsjuksköterskor inom blod- och tumörsjukdomar, intensivvård och neonatalvård, samt en satsning på rekrytering av finska sjuksköterskor som startar efter sommaren.

– Det är så otroligt roligt att vi har lyckats förmedla känslan av att göra skillnad varje dag! Med den rådande nationella personalbristen behöver vi verkligen pröva nya grepp för att berätta om våra verksamheter och alla fantastiska insatser som våra medarbetare gör hela tiden. Jag hoppas att detta gör att fler vill jobba här, säger HR-direktör Lena Hadad.

Omkring 350 nyfödda barn behöver varje år avancerad neonatalvård på Akademiska sjukhuset. Neonatalenheten fungerar som center för högspecialiserad intensivvård (inklusive nyföddhetskirurgi) för regionens minsta och/eller sjukaste nyfödda barn.

– Tack vare utvecklingen inom neonatal intensivvård kan numera mer än hälften av alla för tidigt födda i graviditetsvecka 22 räddas till livet. Med hjälp av ett team specialister från avdelningen kan svårt sjuka nyfödda barn från hela landet hämtas med sjukhusets intensivvårdshelikopter, säger Erik Normann.

Vården vid neoavdelningen är ledande i utvecklingen av familjecentrerad vård, bland annat med kängurumetoden (att föräldrar bär barnen nära kroppen så mycket det går) och har en mycket aktiv forskning.

Många barn och unga mår bra – men inte alla

De flesta barn och unga i Örebro län mår bra, och de ser ljust på framtiden. Men sen finns det också de som mår sämre, och som upplever besvär som magont och huvudvärk till följd av det.

Det visar rapporten Hälsa, levnadsvanor och livsvillkor ur ett jämlikhets- och jämställdhetsperspektiv som bygger på drygt 10 000 hälsosamtal med elever i förskoleklass, årskurs 4 och 7 samt år 1 på gymnasiet.

– Det är positivt att de flesta av länets unga mår bra, trivs hemma och i skolan samt ser positivt på framtiden. Samtidigt är det allvarligt att det finns grupper av unga som inte känner så. Nu behöver vi i regionen arbeta vidare tillsammans med skolorna och kommunerna för att ytterligare förbättra det hälsofrämjande och förebyggande arbetet, säger Jihad Menhem (V), ordförande i Region Örebro läns fokusberedning för folkhälsa.

Barnen i förskoleklass mår bäst

Den grupp som upplever sig må allra bäst är elever i förskoleklasserna. Bland de äldre barnen, från årskurs 4 och uppåt, är det killarna som säger sig må bäst. Symtom och besvär som magont, ont i rygg, nacke eller axlar, huvudvärk eller att känna yrsel är vanligare bland tjejer än bland killar i sjuan och på gymnasiet.

Det är något vanligare att elever som bor med två sammanboende vårdnadshavare mår bra än vad som är fallet för de elever som bor med en vårdnadshavare eller två vårdnadshavare växelvis.

Att trivas hemma är viktigt för välmåendet

Det är mycket som bidrar till ett gott mående men det är två faktorer som är extra viktiga, att trivas hemma och att trivas i skolan. Att ha bra sovvanor och att ha vänner i skolan är exempel på andra starka så kallade skyddsfaktorer. Bland studerade riskfaktorer är det rök- och alkoholvanor, att ha blivit utsatt på internet eller blivit illa behandlad som har starkast samband med hälsan.

– Då trivsel i hem och i skola är de faktorer som har starkast samband med barns och ungas upplevda hälsa är arbetet med föräldraskapsstöd, värdegrundsarbete och bemötande några av de viktigaste insatserna för att främja god hälsa bland barn och unga. Det är viktigt med god samverkan mellan skola och hem. Men även andra aktörer så som familjecentraler, förskola, mödra- och barnhälsovård är också viktiga för att tidigt stärka föräldrar att kunna skapa trygga hem, säger Jihad Menhem.

Vill du vara med och bidra till ett bättre mående bland barn och unga?

Vad behöver göras för att barn och unga i Örebro län ska må bättre? Alla länsinvånare har möjlighet att lämna synpunkter på kommissionen för jämlik hälsas förslag till utmaningar och åtgärder. På https://www.regionorebrolan.se/sv/Halsa-och-vard/Folkhalsa/Kommissionen-for-jamlik-halsa/ finns ett webbformulär på plats från mitten av nästa vecka.

Fakta ELSA – Elevhälsa Sammanställt och Analyserat

ELSA är ett samarbete mellan Region Örebro län och länets samtliga kommuner. Målsättningen är att använda gemensamma rutiner för insamling av de hälsofrågor som elever och vårdnadshavare fyller i inför de hälsosamtal hos skolsköterskan som erbjuds alla elever i förskoleklass, årskurs 4 och 7 samt år 1 på gymnasiet. Syftet med ELSA är att kunna följa och jämföra hälsa, livsvillkor och levnadsvanor för barn och unga på ett likvärdigt och kvalitetssäkrat sätt i hela länet. Resultaten används bland annat som underlag vid beslut och prioriteringar inom regionen, kommunerna och andra organisationer och som ett stöd i skolans hälsofrämjande arbete. Mer om undersökningen finns på Region Örebro läns webbplats: www.regionorebrolan.se/elsa

Källa: Region Örebro

Luftföroreningar påverkar barns och ungas psykiska hälsa

Ny forskning från Umeå universitet visar att läkemedelsuttag för psykiatriska diagnoser har koppling till luftföroreningsnivån. Studien täcker en stor del av den svenska befolkningen, och publiceras i den vetenskapliga tidskriften BMJ Open.

Allt fler studier tyder på att hjärnan och kognitiv utveckling kan påverkas av avgaser.

I en nya studie av en forskargrupp från Umeå universitet undersöktes samband mellan exponering för luftföroreningar i bostadsområdet och barn och ungdomars psykiska hälsa genom att använda uppgifter från Läkemedelsregistret tillsammans med en nationell modell för luftföroreningskoncentrationer. Hela befolkningen under 18 års ålder i Stockholms län, Västra Götaland, Skåne och Västerbotten studerades.

Barn och ungdomar som levde i områden med högre koncentrationer av luftföroreningar hade nio procent högre risk att ha minst ett läkemedelsuttag för en psykiatrisk diagnos under uppföljningen per 10 mikrogram per kubikmeter högre halt av kvävedioxid, även efter att man kontrollerat för socioekonomi och demografiska faktorer.

– Resultaten kan innebära att en minskad koncentration av luftföroreningar, främst bilavgaser, skulle kunna minska psykisk ohälsa hos barn och ungdomar, säger forskaren Anna Oudin vid Enheten för yrkes- och miljömedicin, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, som har lett studien.

Oudin, A., Bråbäck, L., Oudin Åström, D., Strömgren, M., Forsberg, B.: Association between neighbourhood air pollution concentrations and dispensed medication for psychiatric disorders in a large longitudinal cohort of Swedish children and adolescents. BMJ Open 2016;6:e010004 doi:10.1136/bmjopen-2015-010004

Källa: Umeå universitet

 

Hög stressnivå i familjen kan påverka barnets immunförsvar

Hög stressnivå i familjen kan leda till att barnets immunförsvar påverkas. Det visar en forskargrupp vid Hälsohögskolan i Jönköping och vid Hälsouniversitetet i Linköping i en studie som publiceras i den välrenommerade amerikanska tidskriften Journal of Immunology.

Vårt immunförsvar har till uppgift att skydda oss mot bakterier och virus. Kroppen är även utrustad för att hantera vardaglig stress, det vill säga stress som är kortvarig. Däremot kan en svår stressituation eller ett långvarigt stresspåslag påverka immunförsvaret negativt. Ett exempel på det kan vara att förlora en nära anhörig eller inte känna kontroll över sin situation.

Forskningsstudien visar att barnen i de högstressade familjerna hade en hög kortisolnivå, vilket är ett biologiskt mått på stress. Detta stöder att barnen har varit stressade. Resultaten från forskningsstudien pekar även mot att en hög stressnivå påverkar immunförsvaret negativt det vill säga att immunförsvaret inte är lika motståndskraftigt när kroppen utsätts för en hög stressnivå. Istället reagerar immunförsvaret mot ämnen i kroppen som borde lämnas ifred.

I studien ingick familjer med femåriga barn (hämtade ur ABIS-studien (Alla barn i sydöstra Sverige)). Föräldrarna har svarat på frågor om stress och även fått ange vilka svåra livshändelser som påverkat familjen, till exempel skilsmässa eller arbetslöshet. Utifrån svaren på frågorna har forskargruppen identifierat en grupp av barn där det kan förmodas finnas en hög stressnivå i familjen och en grupp av barn där stressnivån kan förväntas vara mer normal.

Forskargruppen vid Hälsohögskolan i Jönköping kommer att arbeta vidare med projektet för att förstå mer om hur en hög stressnivå kan påverka kroppen. Denna gång kommer forskarna att vända sig till ungdomar i åldersgruppen 18-22 år.

–  Dessa ungdomar kan själva berätta om de har varit med om negativa upplevelser under barndomen och också vad som händer i deras liv just nu, berättar Maria Faresjö, professor vid Hälsohögskolan, som kommer att leda även det fortsatta forskningsprojektet.

Artikeln Psychological stress in children may alter the immune response publiceras idag i tidskriften Journal of Immunology (2014, doi: 10.4049/jimmunol.1301713)

Källa: Hälsohögskola

Cancerdrabbade ungdomar ställer ut på Fotografiska

Fredagen den 26 oktober öppnade utställningen BARN DOM på Fotografiska i Stockholm. Genom ett samarbete mellan Barncancerfonden och Fotografiska ställer fotointresserade ungdomar, som har eller har haft cancer, ut sina verk. Syftet är att visa hur det kan vara att drabbas av cancer i barndomen. 

Utställningen består av fotografier tagna av elva ungdomar från hela Sverige. De har under året utbildats i fotografi av fotograf Emma Svensson vid Fotografiska Akademin. Till hjälp har de också haft den prisbelönte fotojournalisten Paul Hansen. Dessutom har entreprenören och före detta modellen Emma Wiklund delat med sig av sina år framför kameran tillsammans med några av världens främsta modefotografer.

– Vi är stolta över att kunna presentera denna fotoutställning. Samarbetet med Barncancerfonden ger oss möjlighet att stödja de drabbade barnen och hjälpa till att sätta fokus på denna viktiga fråga. Vi hoppas att utställningen kan hjälpa till att öka förståelsen för hur det kan vara att drabbas av cancer i barndomen, säger Jan Broman på Fotografiska.

Under kursen har deltagarna bland annat fått lära sig kamerateknik, fotografi och bildbehandling. De har också träffat andra med liknande intressen och erfarenheter.

– Jag är väldigt glad över att få vara med i ett sådant speciellt projekt som den här fotokursen. Den här kursen har gett mig en annan förståelse för vad fotografering är, både tekniskt och estetiskt. Samtidigt som jag har fått träffa jättefina människor, säger Anna-Sara Stävmark som är en av ungdomarna som ställer ut sina fotografier.

BARN DOM, som invigdes igår av Barncancerfondens beskyddare H M Drottning Silvia, öppnar för allmänheten idag fredag den 26 oktober och pågår till och med den 25 november. Projektet är ett samarbete mellan Barncancerfonden och Fotografiska med stöd från Panasonic Lumix och Rica Hotels.

Barncancerfonden 2012 – 30 år av framgångsrik forskning

När Barncancerfonden bildades 1982 dog de flesta barn som insjuknade i barncancer. Efter att ha arbetat i trettio år med att fler ska överleva klarar sig idag mer än tre av fyra. Med gåvor från privatpersoner och företag finansierar Barncancerfonden cirka 90 procent av all barncancerforskning i Sverige. Vår vision är att utrota barncancer. Barncancerfonden är godkänd av Svensk Insamlingskontroll vilket garanterar att pengarna alltid går till rätt ändamål. Barncancerfondens plusgironummer är 90 20 90-0. Tack för ditt bidrag.

Följ utvecklingen av barnhjärnan med ny unik webbapp från Hjärnfonden

Ett barns fysiska utveckling är lätt att följa, men den otroliga utveckling som samtidigt sker i barnens hjärnor är för många en outforskad värld. Det första leendet, de första stegen, det första ordet – alla framsteg börjar i hjärnan. Med Hjärnfondens nya webb-applikation ”Barnhjärnan” förklaras nu barnens beteende det första året efter födseln utifrån hjärnans utveckling.

Barns utveckling är under de första åren intensiv. Månaderna efter födseln kan man som förälder ofta märka nya framsteg hos sitt barn varje dag och de flesta föräldrar följer med stolthet och förundran sitt barns utveckling.

Men även om de fysiska framstegen är lätta att följa kan det ibland vara svårt att förstå varför barnen gör som de gör. I Hjärnfondens applikation Barnhjärnan förklaras barnens beteende utifrån hjärnans utveckling. Att barnet exempelvis blir ledset när mamman eller pappan lämnar ett rum, härmar sina föräldrar eller kastar saker omkring sig har tydliga kopplingar till utvecklingen av minnet, motoriken och att olika delar i hjärnan börjar samverka med varandra.

Webbapplikationen visar ett antal utvecklingssteg under barnets första levnadsår. Som förälder, mor- eller farförälder, gudförälder eller någon annan som är intresserad av att följa ett barns utveckling kan man välja att följa ett specifikt barn och få uppdateringar direkt till sitt Facebookkonto eller mail. Till utvecklingsstegen finns även tips på lekar och aktiviteter som på olika sätt stimulerar barnets utveckling.

– Precis som gravidappar ger föräldrar en idé om vad som händer i magen, ville vi genom en webb-app om hjärnan ge nya infallsvinklar på barns utveckling och samtidigt rikta ljuset mot behovet av forskning om barnhjärnan. Alla känner ett barn som är drabbat av någon form av funktionsnedsättning i hjärnan, och forskningen behövs för att vi ska kunna hjälpa dessa barn, säger Gunilla Steinwall, generalsekreterare Hjärnfonden.

1 av 10 barn som föds idag har någon form av avvikelse i hjärnan, från CP-skada till ADHD eller dyslexi. Hjärnfondens webb-app om barnhjärnan är ett led i en satsning för att under hösten öka kunskapen om barnhjärnans utveckling och uppmärksamma vikten av ökade resurser till forskning om barnhjärnan.

Om applikationen Barnhjärnan: Webbappen finns här: http://www.hjarnfonden.se/barnhjarnan

  • ”Barnhjärnan” innehåller utvecklingssteg för barnets första år efter födseln.
  • Utvecklingsstegen beskriver barnets sinnen, motorik, kognition, kommunikation med mera.
  • Via appen finns möjligheten att följa ett specifikt barns utveckling och få löpande uppdateringar via Facebook eller mail.
  • Appen innehåller även en widget som går att installera direkt på exempelvis en blogg för att få löpande uppdateringar om ett specifikt barn.
  • Applikationen är utvecklad av Hjärnfonden i samarbete med några av Sveriges ledande hjärnforskare och experter på barnhjärnan.
  • Utvecklingsstegen i applikationen är baserade på ett genomsnitt. Eftersom varje barn är unikt kan det hända att ditt barns utveckling sker i en annan takt. Alla barn genomgår inte samtliga av de utvecklingssteg som beskrivs och för vissa barn kanske utvecklingsperioderna kommer i en annan ordning än beskrivet i Barnhjärnan.
  • Bilder på webbappen finns längst ned i detta mail.

Om Hjärnfonden:
Hjärnfonden arbetar för att finansiera livsviktig hjärnforskning om hjärnan och alla de sjukdomar, skador och funktionsnedsättningar som orsakar stort lidande hos drabbade och deras familjer. Målet är att hitta nya behandlingar och botemedel. Hjärnfonden arbetar också för att öka kunskapen om hjärnan och dess sjukdomar, skador och funktionsnedsättningar hos allmänheten, synliggöra den viktiga hjärnforskningen samt minska skamkänslor kring hjärnans sjukdomar. Under september månad fokuserar Hjärnfonden på att öka kännedomen om barnhjärnans utveckling och att samla in pengar till forskning om barnhjärnan. Målet är att samla in 50 miljoner. Idag drabbas var tionde barn på något sätt av en funktionsnedsättning som beror på att hjärnan inte utvecklats på ett typiskt sätt.
www.hjarnfonden.se/varabarn

Källa: Hjärnfonden

Akademiska öppnar intensivvårdsavdelning för barn

Den 3 september invigs en ny intensivvårdsavdelning för barn på Akademiska sjukhuset med två vårdplatser. Målgruppen är barn under 12 år och satsningen innebär att sjukhuset kan ta emot fler svårt sjuka barn från sjukvårdsregionen och övriga landet. Den innebär också en förstärkning inom områden där Akademiska har rikssjukvårdsuppdrag: svåra brännskador och kraniofacial kirurgi.

– Att svårt sjuka barn nu kan vårdas av ett team med bred kompetens, specialiserade på barns specifika behov, innebär en klar kvalitetshöjning. Det finns många fördelar med att barnen samlas på ett ställe. Tidigare vårdades intensivvårdskrävande barn på neonatalavdelningen eller intensivvårdsavdelningar för vuxna; central-, brännskade- och neurointensiven, säger Göran Angergård, verksamhetschef för anestesi- och intensivvård.

Den nya enheten bemannas med 15 specialistsjuksköterskor och 15 undersköterskor, ett team med bred kompetens från allmän intensivvård, neurologisk intensivvård, neonatalvård och brännskadeintensivvård. Att vårda barn inom intensivvården är mycket personalkrävande eftersom barnen kräver täta insatser och uppsyn dygnet runt. Enheten öppnar med två vårdplatser men på sikt är målet sex platser.

Nationellt råder brist på intensivvårdsplatser för barn. Att Akademiska nu startar sådan verksamhet innebär att sjukhuset kan vårda fler svårt sjuka barn och avlasta andra sjukhus med avancerad barnsjukvård. Tidigare har barn vid behov remitterats till andra sjukhus med barnintensivvård, då främst till Astrid Lindgrens barnsjukhus. Det gäller särskilt de yngsta barnen i åldern 0-6 månader. Akademiska räknar nu med fler remitterade barnpatienter från bland annat Norrland och västra Sverige.

Tid & Plats för invigningen:

Måndagen den 3 september 2012
Kl 10-11.00
Grönwallsalens pausrum, ingång 70, bv
Akademiska sjukhuset

Vid invigningen medverkar bland andra Lennart Persson (sjukhusdirektör), Ludvig Larsson (ordförande produktionsstyrelsen), Erika Marjamaa Nilsson (avdelningschef), Göran Angergård (verksamhetschef anestesi- och intensivvård) och Christophe Pedroletti, verksamhetschef pediatrik och Erika Marjamaa Nilsson, avdelningschef för barnintensiven. Även barn och föräldrar med erfarenhet av intensivvård deltar i ceremonin.

 

Källa: Akademiska sjukhuset