Rotavirus ska ingå i nationella vaccinationsprogrammet

Rotavirusinfektion är en mycket smittsam mag- och tarminfektion som drabbar i princip alla barn i Sverige. Från den 1 september 2019 kommer rotavirus att ingå i det nationella vaccinationsprogrammet för barn.

– Det är en stor sjukdomsbörda för barnen att drabbas av rotavirus. Det har också stor påverkan på familjerna och sjukvården. När viruset nu ingår i det nationella vaccinationsprogrammet kommer det att spara både lidande och stora samhällsresurser, säger socialminister Lena Hallengren.

Rotavirusinfektion drabbar i princip alla barn i Sverige en eller flera gånger före fem års ålder. Det finns idag vaccin som ger ett gott skydd mot rotavirusinfektion och som används i många länder världen över.

Folkhälsomyndigheten ansvar för de nationella vaccinationsprogrammen i Sverige. Myndigheten har utrett om vaccination mot rotavirusinfektion bör införas i det nationella allmänna vaccinationsprogrammet för barn och kommit fram till att smittskyddslagens samtliga krav uppfylls.

Regeringen har utifrån Folkhälsomyndighetens underlag beslutat att rotavirus ska ingå i det nationella allmänna vaccinationsprogrammet för barn från och med den 1 september 2019.

Det nationella vaccinationsprogrammet

Från 1970-talet och fram till början av 2000-talet förändrades de nationella vaccinationsprogrammen ytterst marginellt. Skälet till det är att få nya vacciner introducerades under 1980- och 1990-talen. Sedan mitten på 2000-talet har Socialstyrelsen vid två tillfällen fattat beslut om att utvidga det nationella vaccinationsprogrammet för barn. De senast tillkomna vaccinationerna avser vaccination mot pneumokocker respektive vaccination mot HPV för flickor. Läs mer om det svenska barnvaccinationsprogrammet på Folhälsomyndighetens hemsida.

Folkhälsomedvetande saknas hos beslutsfattare

maj 2017 antog WHO (World Health Organisation) en handlingsplan som visar på den globala kostnaden för obehandlad hörselnedsättning. WHO uppskattade att över 360 miljoner människor (varav 32 miljoner barn) lever med hörselnedsättning – 5 procent av världens befolkning. Antalet ökar successivt. Den globala kostnaden uppskattas av WHO till 750 miljarder USD!

Ändå saknas ett folkhälsomedvetande.

Folkhälsomyndigheten bör utforma hälsa- och policystrategier

Stora samhällsvinster är möjliga om ansvariga för sjukvårdens ekonomi erövrar ett större folkhälsomedvetande. Insikter krävs dessutom vilka konsekvenserna är, vid brist på prioritering av cochleaimplantat/hörselimplantat-behandling. Entydig forskning visar att alla våra sinnen är viktiga och förlust av sinnesfunktioner kan inte enbart ses som ”funktionsvariationer” utan som förlust i hjärnaktivitet (neurologiska funktioner). I Sverige behöver vi hälsa- och policystrategier för att optimal hälsa ska vara en möjlighet för alla under sin levnad.

Barn med dövhet/hörselnedsättning måste garanteras en optimal kontinuerlig vård och hörselhabilitering under hela sin levnad, för att erbjudas möjligheter att utveckla hörsel, tal, språk och kognitiva förmågor. Utifrån ett folkhälsoperspektiv är priset för utanförskap gigantiskt för samhället!

Risken för demens störst vid hörselnedsättning

För vuxna krävs hälsa- och policystrategier för att alla ska kunna bibehålla god hälsa under åldrandet. Optimering av alla sinnesfunktioner är viktigt. Evidens finns att för varje 10 decibels hörselnedsättning ökar risken för demens. Cirka 35 procent av demensfallen skulle kunna mildras genom att människor slutar röka, ökar den fysiska aktiviteten, minskar social isolering och vårdar sin mentala hälsa. Störst risk för demens har dock personer med hörselnedsättning. Det finns behov hos Folkhälsomyndigheten att bedriva upplysning om detta.

Folkhälsomyndigheten bör utforma hälsa- och policystrategier

Folkhälsomyndigheten anger att ”Livsvillkoren och våra levnadsvanor påverkar vår hälsa. Det är den grundläggande utgångspunkten för allt folkhälsoarbete”. Ansvariga inom sjukvården/landstingen måste snarast prioritera adekvata resurser till hörselprevention (vaccinering, hörselscreening av nyfödda såväl som äldre över 65 år) och hörselfrämjande/bevarande behandling för ökad livskvalitet. Folkhälsomyndigheten bör snarast verka för att tydliggöra den ekonomiska besparing för samhället som behandling av hörselnedsättning är.

Barn och vuxna med cochleaimplantat/hörselimplantat eller andra typer av hörapparater måste kunna lita på att sjukvården prioriterar dem som patientgrupp utifrån ett livsperspektiv. Konsekvenserna av att inte höra är gigantiska både för individen och samhället.

Det är dags att  beslutsfattare förstår kostnaderna av att inte behandla hörselnedsättning!

Idag firas #WorldHearing Day globalt. Vi blir fler och fler som är organiserade och kommer att driva dessa frågor nationellt såväl som internationellt. #WorldHealthDay är början på en informationskampanj för att göra beslutsfattare medvetna.

Källa: Barnplantorna

Ny byggnad för förlossningar och nyföddhetsvård ska byggas på Östra sjukhuset

Förlossningsvården vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset tar stora utvecklingskliv. Nu planeras en helt ny vårdbyggnad för vården kring graviditet, förlossning och nyfödda. Det nya höghuset ska stå klart kring 2026.

Sahlgrenska Universitetssjukhuset har i flera år planerat för en ny vårdbyggnad för förlossningsverksamheten och neonatalsjukvården, och i höstas sa regionstyrelsen ja till att finansiera byggprojektet.

– Att få bygga detta är absolut nödvändigt för att klara ett förväntat ökat antal förlossningar i framtiden. Vi vill även kunna erbjuda moderna och funktionella lokaler för våra födande kvinnor, deras närstående och deras nyfödda barn. Det känns fantastiskt roligt att regionstyrelsen sagt ja till projektet. Äntligen! säger Anneli Falk, projektledare.

En av de viktigaste grundstenarna i utformningen av höghuset varit att familjen alltid skall ges möjlighet att hålla ihop i alla situationer under hela vårdkedjan. Genom familjerum på alla avdelningar och föräldraalkover vid intensivvårdsrummen kan hela familjen delta i vård och omsorg av barnet. Det nya höghuset kommer att innehålla tre förlossningsavdelningar (i ett senare skede även en fjärde förlossningsavdelning), flera BB-avdelningar, avdelning för neonatal intensivvård samt familjevård. Höghuset inrymmer även plats för administration och forskning.

– Vi har i projektet arbetat med att vårdmiljön ska kännas välkomnande, allt från entréer till förlossningsrum och vårdrum. Det har också varit viktigt att satsa på flera mindre förlossningsenheter i huset för att skapa trygghet och orienterbarhet. Färger och materialval med naturen som tema kommer att bidra till en lugn och rofylld atmosfär att vistas i, säger Anneli Falk.

Fakta:

Kvinnokliniken på Östra sjukhuset byggdes 1968. Sedan dess har 200 000 bebisar sett dagens ljus där. Mycket har hänt med förlossningsvården under den tiden – inte minst har antalet förlossningar på Östra sjukhuset nästan trefaldigats, för att nu vara uppe runt 10 000 per år. Dessutom bedrivs högspecialiserad neonatalvård på Östra sjukhuset.

1968 överlevde nästan inga barn födda före graviditetsvecka 28. Nu klarar sig 95 procent av dem. Bra lokaler är därför en förutsättning för att fortsätta att ta den här utvecklingen in i framtiden.

Källa: Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Nya innovationer ska lösa samhällsutmaningar

Minskad köttkonsumtion, ett vaccinationskort mot fejkade filmer och en modell som ska förhindra att unga hoppar av skolan. Det är några av idéerna som deltagarna i årets omgång av Social Impact Lab kommer att jobba med.

Fem forskare och en extern deltagare från regionen utgör det nya gänget vid Social Impact Lab på Örebro universitet. Under hela 2019 kommer de att jobba en dag i veckan med att utveckla sina idéer till sociala innovationer.

– Det handlar om idéer som ska leda till innovativa lösningar på sociala utmaningar. Tanken är att idéerna ska erbjudas till och utvecklas tillsammans med samhällets olika aktörer, säger Åsa Allard, verksamhetsledare på Social Impact Lab.

Miriam von Schantz är lektor i medie- och kommunikationsvetenskap. Hon kommer att jobba med att utveckla ett slags audiovisuellt vaccinationskort, som ska hjälpa oss att tänka kritiskt kring rörliga bilder. Något som är högaktuellt genom debatten om deepfakes, alltså manipulerade filmer där avancerad teknik använts för att få oss att tro att exempelvis en politiker har sagt saker som hen aldrig har gjort.

– Bristande kompetens att förhålla sig kritiskt till rörliga bilder och hur dessa relaterar till verkligheten har långtgående konsekvenser för både demokratin och individens välbefinnande.

Enligt Miriam von Schantz har problematiken med åskådarens relation till rörliga bilder och dess sanningsanspråk funnits lika länge som vi har haft rörliga bilder.  Men frågan blir allt mer komplex i ett samhälle som präglas mer och mer av digital kommunikation.

– Det kommer nya digitala verktyg hela tiden som försvårar för oss som medborgare att veta vad som är sant eller inte, säger hon.

Bättre vård för patienter inom slutenvården

Veikko Pelto-Piri är socionom och forskar vid Universitetssjukhuset i Örebro. Han är också affilierad forskare vid Institutionen för medicinska vetenskaper på Örebro universitet. Hans mål är att ta fram ett program som ska förbättra både arbetsmiljön och vården för patienter som finns inom den psykiatriska heldygnsvården.

– Med jämna mellanrum uppmärksammas brister inom det här området, men de statliga satsningar som görs handlar oftast om öppenvården och sällan om de patienter som finns inom den slutna psykiatrin.

Veikko Pelto-Piri har inspirerats av en brittisk modell, som han hoppas kunna anpassa efter svenska förhållanden.

– Målet är både att stärka personalen och att minska sjukskrivningstiden för patienter, säger han.

Josefine Karlsson vid Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap forskar om kognitiva läsförståelseprocesser hos barn. Hon ska under året samarbeta med AI-forskare och lärare för att vidareutveckla sin innovation: en digital läskompis som ska hjälpa barn med lässtrategier och få barnen att själva fundera kring sin läsförståelse.

– Jag har burit med mig den här idén och testat den i olika sammanhang under ett par år. Nu får jag äntligen en chans att sjösätta idén och jobba fram något konkret.

Vill minska köttkonsumtionen

Joakim Norberg är psykolog och lektor vid Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete. Han kommer att titta på hur till exempel skolbespisningar och matvarubutiker skulle kunna utformas så att konsumenterna lättare kan välja vegetariska produkter i stället för kött.

– Vår omfattande köttkonsumtion är en starkt bidragande orsak till flera av vår tids mest akuta samhällsproblem, som klimatförändringar och välfärdssjukdomar. Genom att hjälpa fler människor att välja vegetarisk mat hoppas jag att vi kommer att kunna se förbättringar i både folkhälsa och miljö.

Laila Berglund jobbar som utvecklingsledare inom området för utbildning och arbetsmarknad på Region Örebro län. De senaste tre åren har hon varit projektledare för #jagmed – unga till utbildning och arbete, ett projekt som handlar om att förebygga att ungdomar mellan 15-24 år hoppar av skolan och att motivera ungdomar som redan har hoppat av att komma tillbaka till studierna.

Under sitt år i Social Impact Lab hoppas hon kunna utveckla en modell som förebygger skolavhopp. Modellen bygger på metoder, arbetssätt och resultat från de projekt som pågår inom #jagmed.

– Närmast mig finns alltid barnen och ungdomarna. Mitt arbete ska bidra till att göra en positiv skillnad för individen och jag kommer att jobba med organisationer som vill testa, utveckla och implementera nya metoder och arbetssätt som funkar för att få fler ungdomar att klara av skolan, säger hon.

Stöd för våldsutsatta barn

Ett av målen för Social Impact Lab är att forskning och kunskap som finns vid Örebro universitet ska nå ut i samhället och göra nytta. Något som Åsa Källström, professor i socialt arbete, ser fram emot. Hennes idé handlar om att utveckla ett nytt arbetssätt för individuellt stöd till barn som utsatts för våld i hemmet, baserat på ny svensk forskning och erfarenheter från både Sverige och andra länder.

– Jag har forskat om våldsutsatta barn och insatser för dem i mer än 20 år, så jag känner ett samhällsansvar för att använda resultaten av min och mina kollegors forskning till något som kan förbättra livskvaliteten för dessa barn, säger Åsa Källström, professor i socialt arbete.

 

Här kan du mer läsa om Social Impact Lab och de nya deltagarna

Källa: Örebro universitet

Karolinska Universitetssjukhuset lanserar Neonatalappen för att stödja föräldrar med barn som behöver neonatalvård

Under 2017 vårdades 10 835 barn i svensk neonatalvård. Det innebar att 9,4 procent av alla barn som föddes behövde neonatalvård. 2387 av dessa var bosatta i Stockholms län. I Sverige föds ungefär sex procent av alla barn för tidigt dvs. före den 37:e veckan.

Ett barn som föds i 22–27 veckan behöver i genomsnitt vårdas i genomsnitt 80 dagar på neonatalavdelningen. Det ska jämföras med 4,1 dygn för ett barn som föds i 37:e veckan eller senare. När barnet föds tidigare än planerat eller om det föds i fullgången tid och är sjukt, blir ingenting som nyblivna föräldrar väntar sig.

– Att bli förälder till ett barn i behov av neonatalvård kan i många fall innebära en kris och leda till känslomässiga reaktioner hos föräldrarna. Vi vet att föräldrar och anhöriga ofta behöver stöd och information under sjukhusvistelsen men också efter det att de kommit hem. Därför lanserar vi nu Neonatalappen, säger Jessica Schiött Vårdenhetschef Patientområde sjuka nyfödda barn.

Genom att använda en digital plattform som stöd kan vi samla all information om vad det innebär att ha ett barn som är för tidigt fött på ett ställe och kommunicera via fler typer av medier. Appen innehåller text, bilder, filmer och poddavsnitt från Neopodden. Dessutom finns bildstödsmaterial för de som behöver enkel information på olika språk och för de som har svårt att uppfatta skriven text.

Med Neonatalappen når vi också ut till fler än bara de som befinner sig på avdelningen. Vänner och släktingar kan ta del av samma information som föräldrarna på sjukhuset. På så sätt kan vi underlätta för våra familjer så att de lättare kan få rätt stöd och förståelse från närstående. Neopodden som lanserades i april har redan laddats ned över 6500 gånger.

– Appen kommer aldrig att kunna ersätta samtal med föräldrar, men kan fungera som ett komplement och stöd när det passar dem, säger Jessica Schiött.

Källa: Karolinska sjukhuset

De flesta skolelever rör sig för lite

Allt för många barn och unga rör på sig för lite. Det är vanligare att pojkar tränar regelbundet än att flickor gör det. Det visar nya resultat från Folkhälsomyndighetens undersökning Skolbarns hälsovanor.

De allra flesta barn och unga i 11-, 13- och 15-årsåldern gillar sina liv och skattar sin hälsa som god. Den senaste mätningen visar också att färre har levnadsvanor som är skadliga för hälsan: användningen av alkohol och tobak fortsätter att minska och är nu nere på historiskt låga nivåer, och färre än tidigare dricker läsk och äter godis dagligen.

Men samtidigt sitter många barn och ungdomar för mycket under sin vakna tid. Bland de 15-åriga tjejerna är det ungefär var tionde (9 procent) som rör sig tillräckligt. De mest aktiva finns bland de 11-åriga pojkarna där nästan var fjärde (23 procent) rör sig minst en timma om dagen.

Regelbunden fysisk aktivitet har en mängd positiva hälsoeffekter, både fysiska och psykiska. Effekterna har visats i en rad vetenskapliga studier och kan ses på bland annat kondition, balans, styrka, BMI, sömnkvalitet och koncentrationsförmåga. Därför rekommenderar bland annat WHO minst 60 minuters måttligt ansträngande fysisk aktivitet om dagen.

– Att uppmuntra och göra det möjligt för barn och ungdomar att röra på sig mer, och inte minst bli intresserade av att röra på sig, är en viktig uppgift för hela samhället och vuxenvärlden, säger Maria Corell, utredare på Folkhälsomyndigheten.

Omkring fyra av tio pojkar och tre av tio flickor uppger att de tränar utanför skoltid minst fyra gånger i veckan.

Under våren kommer resultat från en fördjupad undersökning där nivån på skolbarns rörelse i vardagen har mätts objektivt. Skolbarns hälsovanor är en undersökning där eleverna själva svarar på frågor.

Nu publiceras den senaste stora enkätundersökningen i sin helhet. Folkhälsomyndigheten har tidigare lyft de resultat som pekar på en oroande utveckling av psykosomatiska besvär bland 11-åringarna. Andra resultat i korthet är bland annat:

  • Trivseln i skolan har minskat sedan den förra undersökningen, och stressen ökat
  • Allt fler elever blir mobbade
  • Flickor är mindre nöjda med sin hälsa och sin kropp än pojkar.

– Skolbarns hälsovanor är viktig undersökning där vi får möjlighet att följa utvecklingen över tid när det gäller levnadsvanor och förhållanden som påverkar barns och ungdomars hälsa. På så vis får vi underlag för att se var insatser behöver göras för att främja utvecklingen av en god hälsa på lika villkor, säger Maria Corell.

Om undersökningen

  • Skolbarns hälsovanor är en enkätundersökning som genomförs vart fjärde år bland barn som är 11, 13 och 15 år gamla. Den är en internationell studie som samordnas av Världshälsoorganisationen (WHO). Sverige har deltagit sedan 1985.
  • Under 2017/18 gjordes den nionde datainsamlingen där 4 200 elever från cirka 200 skolor över hela landet deltog. Det motsvarar en svarsfrekvens på 42 procent.

Kraftigt sänkt fysisk aktivitet bland unga

Mellan år 2000 och 2017 sjönk den fysiska aktiviteten, mätt i steg per dag, med 24 procent för 14-åriga flickor och med 30 procent för jämnåriga pojkar. Det visar en studie vid Göteborgs universitet som jämfört den vardagliga fysiska aktiviteten bland äldre barn och ungdomar i några kommuner i sydöstra Sverige.

– Den främsta förklaringen vi kan hitta är den dramatiskt ökade användningen av internet på telefoner och på läsplattor i de ungas vardagliga liv sedan 2010, något som sannolikt lett till ökad inaktivitet, säger Anders Raustorp, en av forskarna bakom studien.

År 2000 ingick 332 barn och ungdomar i undersökningen, år 2017 deltog 532 barn och ungdomar. Vid båda tillfällena var de i åldrarna 8, 11 och 14 år.

Mätte vardagsaktiviteten
Barnen går i samma sex skolor i tre medelklassområden. Likadana protokoll, förfarande och instrument har använts, i detta fall så kallade pedometrar – stegräknare som mäter steg per dag. I studien fångas alltså barns fysiska vardagsaktivitet upp, inte enbart idrottsaktiviteter.

Den genomsnittliga mängden steg var oförändrad bland 8 år gamla flickor de båda åren, men 8 procent högre bland 8 år gamla pojkar 2017. För de 11-åriga barnen sjönk mängden steg med 12 procent bland samtliga medan den största sänkningen gällde de 14-åriga ungdomarna, 30 respektive 24 procent för pojkar och flickor.

– Det här är bekymmersamma resultat. Men med enkla metoder som stegräknare kan lågaktiva barn identifieras. De kan därmed ges möjligheter genom såväl riktade pedagogiska insatser i skolan som genom interventionsprogram, säger Anders Raustorp

Går att få barnen att röra på sig mer
Interventionsprogram kan handla om mer aktiva transporter till och från skolan, om anpassade skolgårdar för att uppmuntra rastaktivitet eller om fysisk aktivitet på recept för barn och ungdomar.

Från hösten 2019 införs 100 timmar ytterligare idrott och hälsa i skolan, då i form av ytterligare en 45 minuters idrottslektion på högstadiet.

Rekommenderat antal steg-per-dag ligger på 13 500 för de 14-åriga pojkarna och på 12 000 för de 14-åriga flickorna. I den aktuella studien har antalet steg för pojkarna sjunkit från 15 353 år 2000 till 10 718 år 2017. För de 14-åriga flickorna är motsvarande siffror 12 742 år 2000 och 9 690 år 2017.

Den aktuella studien ligger i linje med nyligen publicerade resultat vid Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, om kraftigt minskad kondition hos unga vuxna.

Artikel: 
Levels of physical activity during physical education lessons in Sweden, Acta Paediatrica

Källa: Göteborgs universitet

Ny akutmottagning för gravida och nyförlösta på Östra sjukhuset

Havandeskapsförgiftning, feber efter förlossningen och minskade fosterrörelser. Det är några av de akuta åkommor som kommer hänvisas till den nya akutmottagningen som idag öppnar på Östra sjukhuset.

– Vi blir ledande i landet på akutsjukvård för gravida, säger verksamhetschefen Nils Crona.

Tidigare har gravida och nyförlösta med akuta tillstånd vårdats på Antenatalenheten, Östra sjukhuset eller på någon av förlossningsavdelningarna. Men från och med måndag den 15 oktober får de en egen akutmottagning i en nybyggd paviljong intill förlossningen.

– Det är en viktig satsning som stärker vården kring förlossningen. Tillsammans med vårt triagesystem innebär det att vi blir ledande i landet på akutsjukvård för gravida. Tidigare tog vi emot akuta och planerade besök på samma mottagningar. Nu får vi en renodlad akutverksamhet, som dessutom ligger i direkt anslutning till förlossningen, säger Nils Crona, verksamhetschef för obstetrik på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Sedan maj 2017 finns all förlossningsvård i Göteborgsområdet samlad på Östra sjukhuset. I och med den nya paviljongen erbjuds åtta kompletterande BB-rum och två förlossningsrum. Det innebär att det nu finns lika många förlossningsvårdsplatser som innan delar av verksamheten flyttade från Mölndal.

En skillnad är att fler BB-rum än tidigare är familjerum.

– Det har varit en brist hos oss. Vi har inte fler rum nu än tidigare, men de är bättre. Vi vill kunna erbjuda patienterna, särskilt våra förstföderskor, rum där de får vara tillsammans med enbart sin familj. Samtidigt arbetar vi fortfarande för att friska omföderskor ska välja att gå hem på Trygg hemgång, det vill säga att åka hem 6-8 timmar efter förlossningen med stöd av barnmorska, säger Nils Crona.

Fakta: Akutmottagning för gravida och nyförlösta
Akutmottagningen ligger från den 15 oktober på Journalvägen 2 i Göteborg. Den har öppet dygnet runt, men nattetid tas patienterna emot på förlossningsavdelning 314. Gravida och nyförlösta (upp till 12 veckor efter förlossningen) ska söka på akutmottagningen vid akuta tillstånd som till exempel hög feber, synbortfall, kraftigt våld mot magen, kraftiga blödningar och misstänkt vattenavgång.

Källa: Sahlgrenska sjukhuset

Risk för blindhet hos för tidigt födda vid låg nivå av blodplättar

Prematura barn med låga nivåer av blodplättar (trombocyter) i blodet löper kraftigt förhöjd risk att drabbas av en svår variant av den synhotande ögonsjukdomen ROP, visar en svenskamerikans studie publicerad i tidskriften JCI Insight. Vid försök på möss kunde injektioner av blodplättar dämpa den sjukliga utvecklingen av näthinnekärl.

– Jag tror att det här öppnar för helt nya terapeutiska möjligheter, och också för nya forskningsområden avseende både patologisk och normal kärlutveckling, säger Ann Hellström, professor i pediatrisk oftalmologi vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, och överläkare på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Varje år screenas ett tusental barn i Sverige för ROP (prematuritetsretinopati). Sjukdomen drabbar främst barn födda före graviditetsvecka 28 vars näthinnekärl inte vuxit klart vid födseln. Barnen riskerar permanent synbortfall och i svåra fall blindhet till följd av näthinneavlossning.

Fyra gånger ökad risk

I den aktuella studien påvisas ett samband mellan låga nivåer av trombocyter, vars främsta uppgift hos vuxna är att hämma blödningar i kärl, och en fyrfaldigt ökad risk för svår ROP hos spädbarn. Observationsstudierna på totalt 202 för tidigt födda barn med ROP har gjorts i Göteborg och Stockholm.

De experimentella delarna av studien, utförda vid Harvard Medical School i Boston, visar att den sjukliga kärlutvecklingen i näthinnan hos unga möss ökade med 30 procent när trombocytnivåerna sänktes med hjälp av antikroppar. När man istället tillsatte trombocyter från vuxna möss minskade den sjukliga kärlutvecklingen med 19 procent.

– Trombocyterna i blodbanan innehåller faktorer som är som nannies för kärlutvecklingen. Men de för tidigt födda barnen konsumerar mycket av sina trombocyter i samband med infektioner och det bildas en obalans av dessa faktorer i blodbanan och ute i vävnaden som kan leda till sjuklig kärlutveckling, i det här fallet i näthinnan, konstaterar Ann Hellström.

Ny potentiell strategi

Både Ann Hellström och hennes kollega i Boston, Lois Smith, menar att fynden i studien pekar ut en ny riktning och potentiell strategi för behandling av för tidigt födda barn med risk för synbortfall vid ROP.

– Rent hypotetiskt skulle man kunna tänka sig att ge en transfusion av trombocyter när man börjar se tillväxt av sjukliga kärl, om barnet visar sig ha låga nivåer av trombocyter, så att man återställer balansen och lugnar ner det hela, säger Ann Hellström.

Titel: Thrombocytopenia is associated with severe retinopathy of prematurity; https://insight.jci.org/articles/view/99448

Källa: Sahlgrenska akademin

Ny Meta-Analys bekräftar: Inga Samband mellan Vaccin och Autism

Vaccinera barn och förhindra antibiotikaresistens

Tillsammans med en rad läkare lyckades Barnplantorna driva igenom att vaccin mot invasiva pneumkocker sedan hösten 2008 erbjuds i barnvaccinationsprogrammet till alla barn i Sverige. Några föräldrar frågar sig fortfarande varför en organisation som Barnplantorna drev och driver denna fråga. En organisation som representerar föräldrar till barn som hör med cochleaimplantat/CI eller konventionella hörapparater. Det handlar om att före hösten 2008 kunde barns dövhet eller hörselnedsättning orsakas av svår sjukdom som meningit (hjärnhinneinflammation).

Krossa myterna om vaccin

Under decennier har det regelbundet florerat rykten om faran med vaccination av små barn. Aktörer bakom osanningar och s.k. ”fake news” i sociala medier vill fortfarande se samband mellan vaccin och autism.

Nu visar dock en nyligen publicerad meta-studie att det finns inget samband mellan vaccin och autism. Analyser av 10 studier på fler än 1.2 miljoner barn konfirmerar ånyo att det inte finns några samband mellan vaccin och autism.Fakta är att det s.k. MPR-vaccinet (mässling, påssjuka, röda hund) faktiskt kan minska riskerna för autism.

Genom att inkludera så många, 1 266 37 barn, kan forskare dra helt andra slutsatser än via en enskild studie inkluderade avsevärt färre barn.

Inga samband mellan vaccin och autism..

Studien från Universitetet i Sydney Australien konstaterar att

  • Inga samband finns mellan vaccin och autism
  • inga samband finns mellan vaccin och ASD(autism spectrum disorder)
  • Inga samband finns mellan autism och MPR-vaccinet
  • inga samband finns mellan autism och thimerosal (konserveringsmedel i vaccin). Thimerosal togs bort i Sverige 992 utifrån miljöhänsyn
  • inga samband finns mellan autism och kvicksilver (Hg)

Läs mer Artikel om meta-studien

Föräldrar har all anledning att ifrågasätta och fatta beslut utifrån studier som presenteras i sociala medier.

Källa: Barnplantorna